KVALITETSPROJEKTET VID IPL 2011 – 2014

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Elisabet Londos Överläkare, docent Neuropsykiatriska kliniken, Malmö
Advertisements

Kort information om TYK = Tidig YrkesKontakt
Tidplan Akademiska kurser Science center-besök Laborationer Företagsbesök 16 aug 29 okt 23 maj 27 jun Sem 1 Sem 2 Sem 3 Sem 5 Sem 4 14 sep.
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
Självständigt arbete 15 högskolepoäng på Statistik III
Högskoleförberedelse
FLYT - projektet för snabbare genomströmning och färre avbrott i yrkesutbildningen.
ULV-projektet en kompletterande utbildning för utländska lärare
Hur kan studenten medverka i kvalitetsarbetet? Ole Karlsson och Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi Finland Ett nordiskt benchmarkingprojekt, erfarenheter.
ATT PRODUCERA EN UNDERSÖKNING
Vetenskap och beprövad erfarenhet
Peter Gustavsson IEI/Företagsekonomi torsdag 7 okt 2011 kl (ca) Examensarbete - Information inför kursen 722A35 VT 2012.
Linköpings universitet
Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill Emma Eriksson & Lena Miranda.
FRAMTIDSBARN IV Detta är... En fortbildning av pedagoger mot ett forskande arbetssätt med IT-stöd.
Målseminarium för stöd för utbildning på forskarnivå Användarscenarier Annette Larsson
Resurser för kand- och graduskribenter Tove Forslund, Lärcentret Åbo Akademi -
Lärandemålklinik – vanliga och ovanliga frågor om lärandemål (=LM) Kvalitetsenheten och Lärcentret samarbetar inom projekt Alcuin, som har som.
Aktuellt inom forskarskolan vid Åbo Akademi Monica Nerdrum, lärcentret Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo 1.
Forsknings- och utvärderingsmetoder, 15 hp
Forskarskolan vid Åbo Akademi – doktoranduppföljning Monica Nerdrum, Lärcentret Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo 1.
Audiologiutbildningen i bilder Audionom-/magisterprogram sedan1998 Masterprogram i audiologi sedan 2009.
Lärandemål Program Dialogerna 1& Presentation av dialog Lunch dialog dialog.
FB/TW AST Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo1 Studier för teknologie kandidatexamen i huvudämnet processystemteknik inom det processtekniska.
Michel Thomsen, Maria Åkesson - Informatik Högskolan i Halmstad
Systematisk kursutvärdering och uppföljningsformer Workshop Bättre lärande! Toppenheternas avslutningsfestival Alexandra Elsing, Yasmin Nyqvist,
Vad är bra och vad kan bli bättre? Utvärdering med Ekjur12 15/
Auditeringsmodellen för Ole Karlsson
Nätverk kursplanepiloter
Åbo Akademis Arbetsforum - Henriksgatan 1 b Åbo 1 ARBETSFORUMS TJÄNSTER TkF:s egenlärarträff.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
EXAMENSSTADGAN [ES] Utveckling och studentrespons Monica Nerdrum.
Välkommen till Info om Projektarbete i åk3. Vad är ett projektarbete? 100 gypoäng Ca 100 timmar per elev Särskild handledare/lärare Särskild planering.
Kandidatuppsats Redovisning HT 2014
Välkomna till Medie- och kommunikationsvetenskap 2013! a) Vad är MKV? Varför intressant? Vad använda till? b) MKV organisationsmässigt, personal c) Kursinnehåll.
Carina Söderholm, amanuens ÅA/Psykologi
Utbildningen till kunskapsutvecklare inom Begripsamprojektet En utbildning om hur man kan påverka kognitiv tillgängligheten till produkter, tjänster och.
Oktober 2009Sammanställning: Lärcentret i Åbo/Forslund1 Vad görs för att utveckla undervisningen vid ÅA? Vilket stöd för utveckling av undervisningen finns.
Åbo Akademi – Strandgatan Vasa1 Arbetsplan.
1 Lärcentret i Åbo Introduktion i användningen av nätet i undervisningen Moodle/Blackboard Maria Söderbacka och Tove Forslund
Pimp my undervisning Daniela Sund. Varför ordnar vi Pimp my undervisning 2.0? I fjol framkom många konkreta förslag och idéer Problem uppdagades.
Läsåret Ria Heilä-Ylikallio
Posterseminarium Inför Exjobbs-redovisningarna
Studieklimatundersökningen 2015 Presentation av resultaten.
Nya ST SOSFS 2015:8 Gäller alla med legitimation efter 1 maj 2015
Kort information om TYK = Tidig YrkesKontakt Läkarutbildningen i Göteborg HT 2016 Marie Walther, kursledare TYK
1EB003: Individen och företaget Medarbetarskap Anna Alexandersson, Jonas Stjernquist,
Läkarprogrammet, Uppsala universitet Ht-2015 Självständigt Arbete (SSA) - en översikt.
Gruppdiskussion De svenskspråkiga mognadsproven – bedömning och arrangemang vid olika högskolor Ordförande: Kerstin Stolt (Arcada) Sekreterare: Åsa Mickwitz.
KANDIDATUPPSATS VT16 Kursansvarig: Linda Wänström 1.
Huvudämnesval och studieplanering i Helsingfors Studiebyrån, våren 2016 Hanken Svenska handelshögskolan / Hanken School of Economics
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
Specialpedagogik Ht 12. Introduktion 7 sept kl , 12:131 Erfarenhetsutbyte/diskussion och information inför ventileringen 5 december kl ,
Kandidatuppsats i Statistik 732G32 Linda Wänström.
Urban Carlén Fil. Dr. Tillämpad IT/Lektor Pedagogik
Vilka åtgärder för att stärka arbetslivsrelevansen i utbildningarna ger rapporten ”ett år efter examen” anledning till för fakulteterna? Fakulteternas.
Välkommen till examensarbetet i Lärarprogrammet!
Välkomna till kursen Uppsats - Examensarbete!
Gemensam APT Förskolorna i Svedala
Studentcentrerad examination av laborativt arbete i kemi
Ulrika Henriksson Studierektor BUP Stockholm
Implementering av peer learning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Lärcentret - ÅA:s stöd i användningen av teknik i undervisning och för utveckling av undervisningen, genom kurser, individuell handledning och stödmaterial.
Åbo Akademi - Domkyrkotorget Åbo
Åbo Akademi | Domkyrkotorget 3 | Åbo
Lärcentrets stöd för nätkursutveckling
Enhetens utvecklingsutvärdering
Moderna inlärningsmILJÖER och utnyttjande av undervisningsteknologi i undervisningen ABI-info Tove Forslund, koordinator/lärandestöd, Åbo Akademi,
Nytt system för kursutvärdering vid Åbo Akademi
Presentationens avskrift:

KVALITETSPROJEKTET VID IPL 2011 – 2014 1. KVALITETSPROJEKTET VID IPL 2011 – 2014 ”Forskning – praxis – evidensbasering” Psykologi 2011-2012: Omstrukturering av psykologprogrammet 2013-2014: Implementering av de nya kurserna, stoffmässig/substantiell förändring 2013-2014: Implementering av nya pedagogiska metoder Logopedi 2011: Genomgång av utbildningsprogrammet i logopedi 2012: Omstrukturering av kontakten till arbetsfältet, implementering av nya pedagogiska metoder 2013-2014: Implementering av nya kurser, ytterligare implementering av nya pedagogiska metoder Matti

1. 9 teman för dagens möte: 1. Omorganisering/genomgång av IPLs två utbildningslinjer 2. Kretsloppet undervisning – feedback - vidareutveckling 3. Effektiva avhandlingsstrategier 4. Utbildning av IPL:s lärare och ibruktagandet av alternativa examinationsformer 5. Befrämjande av logopedins kliniska studier 6. Benchmarking med Göteborgs universitet 7. Auditering och IPL 8. Informationsspridning 9. Livet efteråt Matti

Omorganisering av psykologprogrammet 1. 1. Omorganisering/genomgång av IPL:s två utbildningslinjer Omorganisering av psykologprogrammet ny examensstruktur 16 helt nya kurser har skapats 7 kurser har genomgått omfattande förändringar målsättning: en fungerande balans mellan teori-praktik/fält-evidens, fenomenbaserad inlärning av centralt kliniskt stoff lärargrupper enligt expertområde, så kallade ”strimmor” har tillsatts i projektets början för att överse processen avseende kursinnehåll och progression Yasmin

Progression inom strimmorna 1. 1. Omorganisering/genomgång av IPL:s två utbildningslinjer Progression inom strimmorna Metodstudier Neuropsykologi Forskningsprojekt Datainsamling & analys Metod Statistik Beteendevetenskaplig forskning Vuxenneuropsykologisk utredning 1 & 2 Utredning av vuxnas kognitiva funktioner o. personlighet Vuxenneuropsykologi Kognitiv- och neuropsykologi Barnneuropsykologisk utredning 1 & 2 Utredning av barns o. ungas kognitiva funktioner o. socioemotionella utveckling Barnneuropsykologi o. utvecklingsstörning Kognitiv psykologi och neuropsykologi Alexandra Två exempel på progression… man kunde lite kort bara berätta vad kurserna går ut på, dvs hur progressionen sker, dvs att det finns överlapp men hela tiden progression. Lärarna inom ämnena pratar också med varandra och vet vad som tidigare undervisats.

Genomgång av logopedins utbildningsprogram 1. 1. Omorganisering/genomgång av IPL:s två utbildningslinjer Genomgång av logopedins utbildningsprogram Logopediprogrammet startade först 2005 och eftersom programmet är nytt har endast små förändringar gjorts, vilket har skett kontinuerligt efter behov inga behov av strukturella förändringar Inom kvalitetsarbetet har logopedin valt att utveckla kliniska studier (praktiker) på fältet utveckla undervisningsmetoder och använda alternativa examinationsformer utveckla bedömningsformer utveckla nya kurser Pirkko

Nya undervisningsmetoder och nytt innehåll i kurser vid logopedin 1. 1. Omorganisering/genomgång av IPL:s två utbildningslinjer Nya undervisningsmetoder och nytt innehåll i kurser vid logopedin PBL Extern bedömare för kandidatavhandlingar samt delvis för pro gradu avhandlingar Användning av aktuell teknik i logopedisk behandling och som kommunikationshjälpmedel (t.ex. pekplattor med olika patient- och klientgrupper) Pirkko

Kursutvärdering och vidareutveckling av kurser 1. 2. Kretsloppet undervisning-feedback-vidareutveckling Kursutvärdering och vidareutveckling av kurser Undervisning - info om tidigare utvärdering Kursutvärdering - eLomake - diskussion Amanuensen - går igenom feedback Lärarens feedbackblankett - förändringsförslag? - kommentarer till IPL Eventuella förändringar Sammanfattning av resultat  möte med personal & studentrepresentanter Alexandra

Kandidatavhandling och proseminarium 1. 3. Effektiva avhandlingsstrategier vid IPL Kandidatavhandling och proseminarium formen av en systematisk review metodisk litteraturgenomgång kvalitativ (beskrivande) eller kvantitativ (meta-analys) ca 20 sidor inledning, metod (använda sökord, kriterier för inklusion/exklusion), litteraturgenomgång, diskussion ger klarare struktur och målsättning för texten  ramar  lättare för studerande att skriva lär ut ett evidensbaserat tänkande minskar glappet mellan forskning och klinisk verksamhet samarbete med centret för språk och kommunikation, biblioteket och kursens mentor Yasmin

3. Effektiva avhandlingsstrategier vid IPL 1. 3. Effektiva avhandlingsstrategier vid IPL Kandidatprocessen Föreläsningar & grupphandledning v. 2-3 Eget skrivarbete & individuell handledning v. 4-13 Deadline I – uppsatsinlämning v. 13 Presentation & opponering v. 15-16 Deadline II – Inlämning av uppsats v.19  språk-, plagiatgranskning & mognadsprov Yasmin

Avhandlingar pro gradu 1. 3. Effektiva avhandlingsstrategier vid IPL Avhandlingar pro gradu 1. ”Gradueftermiddagen” 2. Pro gradu avtal 3. Etikprövning 4. Format för graduavhandlingen 5. Evaluering av bidrag till pro gradu arbetet 6. Bedömningsgrunder för sakgranskning - (lite) närmare specificering 7. Pressmeddelande 8. Digital publicering av pro gradu arbetet Matti

Universitetspedagogik modul 3 1. 4. Utbildning av IPL:s lärare och ibruktagande av alternativa examinationsformer Universitetspedagogik modul 3 Universitetspedagogik 3, institutionsanpassad modul har ordnats läsåret 2013-2014 Lärare och handledare, professor i universitetspedagogik, psykolog Sari Lindblom-Ylänne, Helsingfors universitet Deltagarna har arbetat med egna utvecklingsprojekt under handledning Teman bland annat bedömning, handledning av avhandlingsarbeten, handledning av kliniskt arbete, undervisningsstrategier vid massföreläsningar/grupparbeten, skuggning, examinationsformer Exempel på nya pedagogiska metoder som tagits i bruk: fusklappar, iscensatt debatt, grupp- eller partent, studerande rättar varandras uppsatser, blå penna-röd penna Slutseminarium den 16 maj Pirkko

5. Befrämjande av logopedins kliniska studier 1. 5. Befrämjande av logopedins kliniska studier Befrämjande av logopedins kliniska studier (främst den långa praktiken på fältet) Orsak: Svårigheter att hitta praktikplatser och handledare för de långa praktikerna (4 månader) Utveckling av handledarverktyg (praktikhandbok) som finns nu tillgänglig på hemsidan både för studerande och handledare Handledarträff i Österbotten, Åbo och Helsingfors (planeras fortsätta regelbundet) Handledarutbildning (på kommande) Alumniverksamhet (säkerställer nya handledare) Mirjam

Kvalitetssäkring i undervisningen 1. 6. Benchmarking med Göteborgs universitet Kvalitetssäkring i undervisningen Psykologin vid Åbo Akademi Logopedin vid Åbo Akademi Psykologin vid Göteborgs universitet Logopedin vid Göteborgs universitet Matti

Benchmarking med Göteborgs universitet 1. 6. Benchmarking med Göteborgs universitet Benchmarking med Göteborgs universitet Syftet med samarbetsprojektet var att få externa utvärderares syn på hur undervisningsmetoder och examination stöder arbetslivsfärdigheter och yrkeskompetens för psykologer och talterapeuter (i Sverige används yrkesbeteckningen logoped). Anslag söktes från RUH, men projektet fick istället finansiering av Jubileumsfonden Åtta fokusområden: genus och mångfald, arbets- och organisationspsykologi, valbara kurser, specialpsykologutbildning, forskning i utbildningen, kursutvärdering, praktik och handledarutbildning, variationer i studietakten Matti

Exempel: Genus och mångfald, konkreta planer: 1. 6. Benchmarking med Göteborgs universitet Exempel: Genus och mångfald, konkreta planer: utbildning om hur man på ett ändamålsenligt sätt kan baka in mångfald och genusperspektiv i kursprogrammet ordnas för personalen vid hela IPL Integrering av mångfald och genusperspektiv i undervisningen, samt inkludering av detta i kursmålen för relevanta kurser En kurs om genusperspektiv i det kliniska arbetet för både psykologi- och logopedistuderande planeras Matti

Logopedins självvärdering på gång (rapport enligt RUHs instruktioner) 1. 7. Auditering Auditering och IPL Auditering 2015 Logopedins självvärdering på gång (rapport enligt RUHs instruktioner) Pirkko och Ole

Informationsspridning 1. 8. Informationsspridning Informationsspridning Öppna seminarier och informationstillfällen om matnyttiga teman en gång per termin Presentationer på olika mässor och möten, t.ex. ”Pedamessut” Regelbundna inlägg i Åbo Akademis Lärarblogg Yasmin

Livet efter kvalitetsenhetsperioden? 1. 9. Livet efteråt Livet efter kvalitetsenhetsperioden? kvalitetsperioden har lyckats medföra ständiga och konkreta förbättringar och aktiverat hela personalen samt studenterna i kvalitetsfrågor behov för fortsatt arbete finns tex psykologins kursprogression och samarbetet lärarna emellan finansieringen har varit väsentlig för att kunna förverkliga det som har gjorts, men framtiden måste bygga på sedvanliga budgetmedel båda ämnen handhar ganska starkt reglerade yrkesinriktade utbildningar som måste motsvara samhällets föränderliga behov samarbete på olika plan mellan psykologin och logopedin förväntas fortsätta trots organisationsreformen ämnena ämnar även i framtiden att söka finansiering hos RUH Matti