KTH/CSC Stockholm Brain Institute Anders Lansner Beräkningsbiologi Datavetenskap och kommunikation KTH och Stockholms Universitet.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prata inte med utan om en aktiv missbrukare
Advertisements

Sid 1, 4-april-08, © Automation Region Automation Region Stockholm Business Region 4 mars 2009 företag, högskola och samhälle i samverkan.
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
CHALMERS Samarbete för ökad kvalitet
Rickard Danell Sociologiska institutionen, Umeå universitet
Asperger syndrome and schizophrenia Psychiatric and social cognitive aspects Tove Lugnegård 2012.
1 Optimala rundvirkeslager m.h.t. stokastiska leveransvariationer -Lager B Introduktion Peter Lohmander
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Datavetenskapens roll. Datavetenskap •Vad är datavetenskapens roll i kognitionsvetenskapen?
Nervsystemet och hjärnan
Docent Peter Parnes Luleå tekniska universitet Medieteknik 17 februari, 2005 teknik medie Mänsklig kommunikation.
Fi2 Lägesrapport om IT-utvecklingen i fastighetsbranschen
1 Docentföreläsning. Torsdag 8 oktober 1998 Programvaruteknik - en ingenjörsdisciplin ? Campus Norrköping ITN Bengt Lennartsson kl. 15:29.
GMV - Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Centre for Environment and Sustainability, GMV Göteborg 31 maj 2007.
World Cancer Day 2009.
Beroende och den växande hjärnan
Institutionen för datavetenskap Department of Computer & Information Science Linköpings universitet
Tidtabellens betydelse för samhällsekonomisk lönsamhet Pilotstudie Ostkustbanan TVEMS: Timetable Variant Evaluation Model for Single-tracks sid 1 CTS-seminarium.
Anatomi & Styrketräning
Matematisk statistik och genletning
Integrerade Nätverk i Hemsjukvården För Personer Med Diabetes
Då&Nu? 21/ Jacquard’s vävstol, 1804, Vävstolen styrdes av hålkort. Hålkort användes till 1980:talet.
CSC Skolan för datavetenskap och kommunikation. CSC i korthet – Fakta och siffror om CSC.
CSC Skolan för datavetenskap och kommunikation. CSC i korthet – Fakta och siffror om CSC.
The Digital Home Anders Hamrén, D-Link. D-Link Företaget Företaget grundades 1986 Drygt 3000 anställda Omsättning 2001, 1 Miljard USD Tillväxt på 50%
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Silberschatz, Galvin and Gagne ©2009 Operating System Concepts – 8 th Edition, Kapitel 13: I/O-system.
Distribuerad Reglering av Fordonståg. Projektpartner : KTH och Scania CV AB Resultat :Doktorsavhandling och forskningsplattform Projektlängd:4-år Projektstart:2009.
Elektroforetisk analys av isozymvariation Växt material Specifik infärgning Stärkelsegelelektrofores (SGE) – Polyakrylamidegelelektrofores.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
1 Pass 2 Allmän IT Hårdvara Hårdvara Hårdvara = Maskinvara Hårdvara är ett samlingsnamn för olika fysiska tillbehör till en dator. T. ex. Systemenhet.
Elevrelationer – sociala interaktioner mellan individer i en skolkontext Kontextuell nivå: Interpersonell nivå: Individnivå:
1 Framtidens SUNET för framgångsrik forskning, inledning Uppsala 26 april 2004 Bengt Persson.
För vävnad med hög specifik ledningsförmåga t ex muskulatur (med ledningsförmågan 0,2 S/m) Blir vid fält med dB/dt = 1 T/s de inducerade.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Vår metodik för att energieffektivisera Flerfamiljsbostäder
”Våga göra överslag!” En learning studie om vardaglig hantering av multiplikation med tvåsiffriga tal.
Diskreta, deterministiska system Projekt 1.2; Vildkatt
Information om pågående överenskommelser 2013 mellan staten och SKL.
Plasticitet Kultur och Hälsa Naturvidenskabens påvisning av kulturens effekt.
Styrteknik: Information om styrsystem, allmänt I1:1
Distribuerade realtidssystem Dr Peter Parnes
Rymdväder och prognoser Rymdens fysik Peter Wintoft.
1. Konnektionism – grunderna
POWERPOINTMALL DET HÄR ÄR MALMÖ HÖGSKOLA Grundad studenter medarbetare Fem flervetenskapliga fakulteter: Fakulteten för hälsa.
CDT erfarenhet av EU-projektPage: (LTU) CDTs Erfarenheter av EU-projekt INNEHÅLL (20 min): * Kort om vad CDT är/gör * CDT-erfarenheter av EU.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Presentation vid Internrevisionsdagarna
Helena Lindgren 1 MDI – fördjupningskurs (D – nivå) Kursens mål ge teoretisk fördjupning i ämnet människa-dator interaktion, ge kunskap om metoder.
ALTERNATIVA BRÄNSLEN OCH FORDON BRÄNSLECELLSDRIVNA FORDON Carlos Sousa AGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada.
Neurovetenskap Studier av (centrala) nervsystemet
1 386 Från s bits adressbuss –=>4GB minne kan adresseras 32 bits databuss max klockfrekvens: 40MHz Protected mode –virtuellt minne –segmentering.
Schemaläggning Mål –Att förstå den roll som schemaläggning och schemaläggnings-analys spelar för att förutsäga hur realtids-tillämpningar uppfyller sina.
FL3: Foundations Daniel Nylén. Kognitiv psykologi & IxD Centrala teorier om kognitiv psykologi utgör grunden för HCI- forskningen Att vara människocentrerad.
6558/G558 DATAKOMMUNIKATION Jan Westerholm hösten 2005 / andra perioden.
Framtidens datorer Av Rickard Hedman Stefan Persson.
Kan två räta linjer ge upphov till kaos? Matematikbiennalen 2010 Hans Thunberg, KTH Torsten Lindström, Linnéuniversitetet.
1 Computer Science & Communication Martin Rehn, CBN, KTH Hjärnan i datorn Martin Rehn CBN, CSC, KTH f.d. SANS, NADA, KTH.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Excitera Innovation 2005 Anders Friberg, Tal, Musik, Hörsel Marie-Louise Rinman, IPLab NADA.
Nätverks-RTK – var står tekniken idag?
Helena Lindgren 1 MDI – fördjupningskurs (D – nivå) Kursens mål ge teoretisk fördjupning i ämnet människa-dator interaktion, ge kunskap om metoder.
Artificiell intelligens och robotar
Havsfiskelaboratoriet, Karlskrona Swedish Board of Fisheries.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.
Nervsystemet styr din kropp
Välkommen till Civilingenjörsutbildningen i Datateknik!
Grafisk visualisering
Cannabisanvändning vid schizofreni
Stockholm Brain Institute
Presentationens avskrift:

KTH/CSC Stockholm Brain Institute Anders Lansner Beräkningsbiologi Datavetenskap och kommunikation KTH och Stockholms Universitet

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå2 Synopsis Hjärnan och hjärnforskning Stockholm Brain Institute (SBI) Neuroinformatik Hjärnavbildning Hjärnsimulering Kapacitetskrav Hjärninspirerad teknologi

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå3 Kognitiv & beräkningsbaserad neurovetenskap Kognitiva funktioner Uppmärksamhet Minne Inlärning Språk Beteende Perception Genetiskt program Neuronala kretsar Neurobiologi Hjärnavbildning Psykologi Modellering & Datorsimulering

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå4 Kognitiva störningar leder till: Kognitiva funktioner Genetiskt program Neuronala kretsar Utvecklingsstörningar: ADHD, autism, inlärningssvårigheter Psykiatriska störningar: Schizophreni, depression, ångestsyndrom Demens och neurodegenerativa sjukdomar: Alzheimer, Parkinson Kostnader för sjukdom: Inom EU lider 127 miljoner (av totalt 466) av hjärnsjukdom eller beteendestörning Totala årliga kostnader uppgår till €386 miljarder

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå5 Stockholm Brain Institute (SBI) Vision & Goals Förstå hur hjärnan fungerar och interagerar med omgivningen Undersöka mekanismerna bakom störningar i denna interaktion som resulterar i beteendestörningar och psykiatriska sjukdomstillstånd Utveckla biomarkörer för tidig upptäckt och övervakning av patologiska processer Utveckla nya metoder för förebyggande och behandling Tillämpa denna förståelse och metodik på sjukdomar som ADHD, schizofreni och demens inlärning hos unga och äldre teknik för hjärninterface och hjärnliknande beräkningar 2: Goals and working processes

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå6 SBI partners Karolinska Institutet 7 neuroforskargrupper KTH Computational biology & Neurocomputing Parallelldatorcentrum Stockholms Universitet Psykologigrupp AstraZeneca IBM CogMed …

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå7 Några siffror om människans hjärnbark Area: 2400 cm 2 Volym: 1,5 liter Effektförbrukning: 50 W Antal nervceller: 20 miljarder Antal kopplingar (synapser): Kilometer fibrer: 100 miljoner Antal meddelanden/s:

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå8 Neuroinformatik Neuroinformatics combines neuroscience and informatics research to develop and apply advanced tools and approaches essential for a major advancement in understanding the structure and function of the brain. Three primary areas: neuroscience data and knowledge bases, from molecular to behavioral levels tools for data-acquisition, analysis, visualization and distribution data theoretical, computational and simulation environments for modeling and understanding the brain (“computational neuroscience”) INCF International Neuroinformatics Coordinating Facility OECD Sekretariat på Karolinska institutet Start november 2005

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå9 SBI – metodplattformar Hjärnavbildning Modellering – simulering Krävande Datalagring Datatransport Beräkningar

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå10 Metodplattform 1 Brain imaging Molecular Structural Functional 2: Goals and working processes

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå11 Functional Magnetic Resonance Imaging (fMRI) 2×2×2  1×1×1mm voxels (high resolution)

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå12 Artefakter reducerar signalen i BOLD och Diffusionstensoravbildning Spin Echo BOLD, Unidirectional, sampling

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå13 Typiska datamängder 40 GB per frame med 30 frames per patient/körning 4-8 körningar per day. Datatransport tidkritisk 40 GB/3 min behövs Utdata ca 1/10 max 10 min turnaround PET ca 100 GB och mer Kvalitet kräver mycket beräkningar

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå14 Beräkningskrävande bearbetning Eliminering av rörelseartefakter i 3D bildserier Dataset av storleksordning GB/patient Iterativ rekonstruktion, 100 iterationer typiskt, icke tidskritiskt Diffusionsavbildning – probabilistisk bestämning av fiberbuntar Dataset av storleksordning GB/patient * 32 riktningar Iterativ rekonstruktion, 100 iterationer typiskt, icke tidskritiskt Bayesiansk rekonstruktion med MRI för high resolution PET Dataset av storleksordningen 100 GB/patient Iterativ rekonstruktion, 300 iterationer typiskt Tidskritiskt (isotoper) Strukturell normalisering av multimodala data (MRI, PET, EEG, …) redan rekonstruerade bilder från flera patienter Iterativt, 24 timmar/körning på Linuxkluster Begränande för forskningen

KTH/CSC Metodplattform 2 Modellering & simulering Kvantitativ modellering och numerisk simulering från jonkanalsnivå till fullskaliga dynamiska nätverkssimuleringar Abstraktioner  hjärninspirerade algoritmer och beräkningar 2: Goals and working processes

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå16 Hjärnbarkens areor och mikrokretsar

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå17 Modell för en cell - signalbehandling Ekvivalent elektrisk krets + fler jonkanaler Stora nätverk  beräkningstungt!

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå18 Resultat, visualisering Nätverkslayout 1x1 mm yta celler 15 miljoner synapser 9 hyperkolumner Varje hyperkolumn 100 minikolumner 100 basketceller 100 mönster lagrade

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå19 9 hypercolumner 1x1 mm yta celler 15 miljoner synapser 9 hyperkolumner Varje hyperkolumn 100 minikolumner 100 basketceller 100 mönster lagrade

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå20

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå hyperkolumner  4x4 mm celler 161 miljoner synapser

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå22 Parallelliserande simulator: SPLIT [KTH/Parallelldatorcentrum (PDC)] Blue Gene/L (IBM Rochester) 2048 processorer (1/64 av full maskin) Råtthjärnbarkens lager 2/ hyperkolumner, 15x15 mm 9.5 miljoner nervceller 5 miljarder, 1/20 av verkligt antal  1:5400 av realtid (inofficiellt) världsrekord! Abstrakt neuronnätsmodell 1,5 miljoner enheter (minikolumner) 200 miljarder kopplingar Kontinuerligt lärande Inlärning och åtkomst i realtid Parallellsimulering av detaljerade fullskalemodeller

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå23 Hjärnforskning  Datavetenskap Instrument, datanalys, modellering,visualisering Artificiell intelligens hjärlika datorer

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå24 Total ”brain gain”:  Hjärna  Dator jämförelse HjärnaIBM BGHjärna:BG Beräkningar (op/s) , Minne (B) Bandbredd (bit/s) Effektförbrukning50 W1 MW Volym (m 3 )0,

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå25 Utveckling av beräkningskraft Moore’s law  super-Moore year GFLOP 100 ops/synapse/ms IBM BlueGene/L 64K nodes Sony, Toshiba, IBM ”Cell” 250 GFLOP ?

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå26 Hjärnliknande teknologi? Dator – Hjärna interface Programvara Detaljerade simuleringar  konnektionistiska algoritmer Datorarkitektur Parallella och distribuerade beräkningar Dedicerad hårdvara … Analog VLSI Stokastiska beräkningar Molekylära beräkningssubstrat Råtthjärnbark på 2×2 cm

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå27 EU/FACETS – analog VLSI

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå28 Framtidens AI-system … styrs av ”artificiella nervsystem”, baserade på kunskap om hur hjärnan fungerar?

KTH/CSC 18 oktober 2006Sunet Umeå29 The End