Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 – 10 april 2008

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Socialstyrelsens tillsyn
Utveckling av familjecentraler i ett nationellt perspektiv
TRÄNINGSPROGRAM OVERHEADBILDER
1 Medarbetarenkät 2011 • 573 svar. 2 Kön 3 Jag är knuten till en klass, undervisningsgrupp eller barngrupp.
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Införande i Landstinget Gävleborg
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB Regional utveckling BILD 1 Resultat av enkät till landstingspolitiker
Sidnummer1 Svensk utgivning 2011 enligt Dewey Hur blev det? Harriet Aagaard Olof Osterman.
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
SoRAD: A BRIEF OVERVIEW SoRAD: Alkohol och droger bland unga Utvecklingen av alkohol- konsumtionen under åren Utvecklingen av alkohol- konsumtionen under.
Ungdomsmottagningarna Blekinge. Ungdomar år En mottagning i varje kommun kontakter 2010.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Norrbottens läns landsting – en behovsstyrd hälso- och sjukvård Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen - tandvårdslagen Målet för.
De nationella riktlinjerna: Vad innebär de för läkaren? Levnadsvanor och läkarrollen 2012 – Lars Jerdén Lars Weinehall.
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
Blekinge Om du fick välja fritt, vilken svensk stad reser du helst till i sommar? Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige.
Ekonomirapporten. April 2014
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Verksamhetsidé Ung Företagsamhet arbetar, genom utbildningskoncept för skolan, för att Sverige ska få fler företagare och företagsamma medborgare. stimulerar.
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Tidiga preventionsinsatser i kommuner och företag Policyarbete och åtgärder mot riskbruk.
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
S © Synovate Sweden AB. Allmänhetens syn på bankerna 2008 April 2008 Project #:
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
SIKTA- Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
1 Anneli Juhlin FP
Implementering av frågeformulär om levnadsvanor
BARN SOM ANHÖRIGA I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
Gymnasieskolan år 2 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
VRISS i Norrbotten – slutkonferens
Komplement till annan årlig uppföljning
:58 Hjälp oss att göra ST bättre1 Response Log.
Patentansökningar per miljoner invånare år 2002, topp 15 regioner i EU EU-15 Île de France (FR) Västsverige (SE)
Uppföljning av beslut om begränsad subvention för ARB Thord Redman Avdelningschef.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Ingemar Götestrand Goda exempel på hälsoinriktad struktur Vårdprogram Flödesmodeller Livsstilsteam Livsstilsmottagning Hälsorum Egenvårdsrum.
Resultat grundkrav och prestationer 2015 PRIO-nätverket
Sid 1 Tillsammans gör vi skillnad Mödra- och barnhälsovårdens arbete med ANDT-frågor 26 jan 2012.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Kartläggning av huvudmännens styr- och ledningsdokument avseende hälsofrämjande hälso- och sjukvård En exempelsamling Milan Knezevic Presentation.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Antal olyckor januari-juni *2014 jämfört med medelvärde år **2015 jämfört med medelvärde år ***2016 jämfört med medelvärde år LänMedelv.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Antal olyckor januari-november
Antal olyckor januari-december
Månadsstatistik till och med april 2017
Förgröningsrådgivning

Presentationens avskrift:

Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 – 10 april 2008 Riskbruksprojektet

Regeringsuppdrag till FHI www.fhi.se/riskbruksprojektet Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 ”Fortbildning om alkohol till primär- vårdens och företagshälsovårdens personal” 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter med landsting och FHV 2006 - Nationell ansats - statliga medel till landstingen 2007 – Mer heltäckande verksamhet - sjukhus 2008 – Tobak och ytterligare delprojekt – propositionen om ny folkhälsopolitik 2009-10 Fortsatt verksamhet 2011 Ny verksamhetsform i Östersund Mål 6 mål 11

Unika arenor för att nå vuxna - komplement till satsningarna på barn/unga Vårdcentraler 8 av 10 träffar sin familjeläkare under två år 20 miljoner besök hos läkare och sjuksköterskor per år Mödra- och barnhälsovård Ca 200 000 blivande/nyblivna föräldrar i MVC och BVC varje år Företagshälsovård Ca 75 % av anställda

Riskbruksbegreppet Friskbruk Riskbruk Missbruk Missbruk Riskbruk Riskbruk är alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadligt men där ett beroende ännu inte utvecklats men där beroende inte föreligger

Andel storkonsumenter 1996 2002 Förändring 16 – 29 Män 7,8 13,7 +76% Kvinnor 4,6 6,3 +37% 30 – 49 Män 3,8 6,4 +68% Kvinnor 1,3 2,9 +123% 50 – 75 Män 3,3 6,9 +109% Kvinnor 1,3 5,5 +323% Totalt Män 4,7 8,0 +70% Kvinnor 2,1 4,7 +98% Källa: Sorad

Alkohol som medicinsk riskfaktor Alkohol trea bland de fem främsta riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död, Europa Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsårn(DALY –Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning.

Alkohol som medicinsk riskfaktor Viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad hälsa och för tidig död Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsårn(DALY –Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning.

NNT – Number Needed to Treat Antal som måste behandlas för att EN patient ska ha nytta av nytta av åtgärden 167 – Blodtrycksbehandling Vid lägre nivå av förhöjt blodtryck måste etthundrasextiosju patienter behandlas i fem år för att en stroke skall undvikas 1) 20 – Rådgivning om tobak Vid rådgivning om tobak är det en av tjugo som slutar röka 2) 8 - Enkel rådgivning om alkohol Vid enkel rådgivning om alkohol är det en av åtta riskkonsumeter som minskar sin konsumtion till ofarliga nivåer 2) BMJ 1995;310:452-454The number needed to treat: a clinically useful measure of treatment effect Richard J Cook, assistant professor David L Sackett, professor of clinical epidemiology  Department of Health, GBR

Riskbruksprojektet Kostnad i euro för att förebygga ett sjukdomsår eller att förhindra för tidig död 30 000 1 800 1 900 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 Alkohol- rådgivning Tobaks- avvänjning Genomsnitt av medicinsk behandling

NNT för att undvika ett dödsfall på ett år Antal riskbrukande patienter som måste få enkla råd 300 282 250 200 NNT 150 100 50 Källa: Cuijpers P, Riper H & Lemmens L. The effects on mortality of brief interventions for problem drinking: a meta-analysis. Addiction 2004 99 839-845.

Alkohol inte en medicinsk fråga som andra Kunskaperna om alkoholens medicinska skadeverkningar är goda Många ambitiösa projekt under mer än 30 år Enkla kunskapsbaserade metoder finns men De metoder som finns tillämpas sällan Erfarenheten visar att samtal om alkohol inte kan göras till en enkel medicinsk fråga

Allt det där “andra” i patientbesöket C-Reative Protein Bone density and osteoporosis Hormone replacement Erectile dysfunction Physical activity Hypertension Early ultrasound Domestic violence? Abuse? Pre-hypertensive? Cancer mammae Obesity Depression Anxiety Bipolar disorders Colo-Rectal cancer Blood lipids Alcohol BMI and Waist-Hip Ratio Fibrinogen Vision, glaucoma and hearing Smoking Pap-smear Diabetes Chronic obstructive lung disease MMI Dementia Alzheimer Homocystein Genetic tests? Cardiovascular risk profile Immunisations/ Influensa Pneumonia Stenosis of the Carotid arteries STD prevention Chlamydia Abdominal aorta aneurysm

Framgångsfaktorer Fokus på patientens motivation och egna val Utgå från personalens vilja att göra en skillnad för patienterna Arbeta gemensamt med professionella organisationer/nätverk – ledning av delprojekt Resurser till/nära verksamheterna – gå via befintliga kanaler/strukturer Ta tillvara generationsskiftet i primärvården Nära samarbete med landstingen utifrån lokala initiativ och förutsättningar Samordning med andra levnadsvanor Motiverande samtal och Riskbruksverkstäder

Riskbruksprojektets mål Alkohol ska ha en självklar plats i vardagssjukvården och i det hälsoinriktade arbetet - som motsvarar den betydelse som den har för uppkomsten av olika sjukdomar och skador Det ofödda barnet har rätt till en alkoholfri miljö

Rådet för Riskbruksprojektet Ordförande FHI Vårdens professioner Barnmorskeförbundet Distriktssköterskeföreningen Svensk Förening för Allmänmedicin Svensk Sjuksköterskeförening Vårdförbundet Intresseföreningar Hälsofrämjande sjukhus Föreningen Svensk Företagshälsovård Uppdragsgivare Sveriges Kommuner och Landsting Svenskt Näringsliv

Riskbruksprojektet, sammanfattande uppgifter Stödja professionell och lokal utveckling Nationell arena Samordning Nätverk Utveckla basresurser - ex. utbildare Kunskapsförmedling www.fhi.se/riskbruksprojektet Inte överta landstingens eller arbetsgivarnas ansvar Hur kan vi stödja BVC och MVC att samarbeta?

  Metodstöd och verktyg www.somra.se

Nationell uppmärksamhetsvecka Frågan om alkoholvanor och hälsa uppmärksammas under en vecka (tobak fr.o.m. 2009) Väntrumsmaterial Frågeformulär/inventeringar Media, framför all lokala All hälso- och sjukvård

Riskbruksprojektet Familjeläkare ST-läkare Barnmorskor i mödrahälsovård Mottagnings-/distriktssköterskor Barnhälsovård Företagshälsovård/arbetsliv Sjukhus Motiverande Samtal Universitet och högskolor Alkoholhjälpen Tobak Familjecentraler

Riskbruksprojektet Lokala projekt i alla landsting Stockholm läns landsting 3 200 000 625 000 3 825 000 Uppsala läns landsting 360 000 250 000 600 000 Södermanland läns landsting 300 000 200 000 500 000 Östergötland läns landsting 850 000 300 000 1 150 000 Jönköping läns landsting 500 000 500 000 Kronoberg läns landsting 450 000 200 000 650 000 Kalmar läns landsting 500 000 200 000 700 000 Blekinge läns landsting 400 000 200 000 600 000 Region Skåne 1 650 000 375 000 2 025 000 Landstinget Halland 600 000 200 000 800 000 Västra Götalandsregionen 2 350 000 475 000 2 825 000 Örebro läns landsting 500 000 200 000 700 000 Landstinget i Värmland 500 000 150 000 650 000 Landstinget Västmanland 650 000 200 000 850 000 Landstinget Dalarna 500 000 200 000 700 000 Landstinget Gävleborg 500 000 225 000 725 000 Landstinget Västernorrland 500 000 200 000 700 000 Jämtlands läns landsting 500 000 200 000 700 000 Västerbottens läns landsting 500 000 200 000 700 000 Norrbottens läns landsting 550 000 200 000 750 000 Gotland 150 000 200 000 350 000 Summa 16 000 000 5 000 000 21 000 000 Lokala projekt i alla landsting

Myt eller verklighet? Undersökning av Läkares, sjuksköterskors och barnmorskors alkohol- konsumtion och attityder till livsstilsrådgivning Svar: Den som dricker mer än sin läkare! Vem dricker för mycket?

Personalens egna vanor och attityder Enkät till läkare, sjuksköterskor och barnmorskor – all vård Egna alkoholvanor, tobaksvanor o. fysisk aktivitet Egna arbetet med olika levnadsvanor Attityder och förhållningssätt Gemensamt med Svenska läkaresällskapet Svensk sjuksköterskeförening Vårdförbundet Barnmorskeförbundet Karolinska institutet (vetenskapligt genomförande) Rapport maj 2009 – modell från tobak (sedan 1969)

Många väljer att blunda Förekommer det att du inte tar upp alkoholfrågan trots att du tror att patientens symtom kan vara alkoholrelaterade? JA - läkare 30 % - sjuksköterskor 35 %

Utvärdering av Riskbrusprojektet Enkät till (all) personal Attityder och kunskaper bland samtliga läkare och sjusköterskor i primärvård och företagshälsovård - baslinje vintern 2005/06 - uppföljning vintern 2008/09 Ca 20 000 enkäter två ggr

Resultat treårsuppföljning Andel som uppger att de har fått utbildning i hantering av riskbruk under sin yrkesverksamma tid

Resultat treårsuppföljning Andel som uppfattar sig mycket eller ganska kunniga beträffande rådgivning till patienter med riskbruk

Resultat treårsuppföljning Andel som alltid eller ofta frågar sina patienter om deras alkoholvanor %

Utgångspunkt samtal

Resultat treårsuppföljning Andel barnmorskor som det senaste året har använt formulär vid bedömning av riskbruk av alkohol, regionuppdelat (2006 och 2009).

Resultat treårsuppföljning Andel allmänläkare och ST-läkare (sammanlagt) som det senaste året har använt formulär vid bedömning av riskbruk av alkohol (2006 och 2009).

Resultat treårsuppföljning Andel allmänläkare och ST-läkare (sammanlagt) som det senaste året har använt AUDIT vid bedömning av riskbruk av alkohol (2009)

Resultat treårsuppföljning Andel allmän- och ST-läkare som under sin yrkesverksamma tid har genomgått utbildning i AUDIT, uppdelat på län (2009)

Slutsatser Det är möjligt att implementera alkoholförebyggande insatser i primärvården och företagshälsovården - övrig vård - nationella samlad ansats Totalt ca 12 milj Euro fr 2004 50 % kunskapscentrum 50 % landsting