Blodomloppet Blodomloppet

Blodet Transporterar ämnen till cellerna som de behöver. Transporterar bort avfall från cellerna.

Hjärtat Ihålig muskel som pumpar fram blodet i blodkärlen Ej viljestyrd Pumpar ut ca 3-5 liter blod per minut (stillasittande), upp till 25 l vid hårt arbete   Stor som knytnäve Sitter lite till vänster Hjärtats kranskärl försörjer hjärtat med syre och näring. Om det blir stopp i dessa får hjärtat för lite syre – hjärtinfarkt Fyra rum – två förmak och två kammare Mellan högra och vänstra delen finns en skiljevägg Klaffarna fungerar som portar i en sluss så att blodströmmen pumpas åt rätt håll Hjärtats muskelceller styrs av elektriska signaler som skapas av muskelceller i höger förmak och sedan sprids till hjärtats alla celler. Dessa signaler får hjärtat att dra ihop sig och kan avläsas i ett EKG (elektrokardiogram)

Artärer och vener Artärer – blodkärl som leder blod från hjärtat (kallas även pulsådror) Kroppens stora pulsåder heter aorta Artärväggarna är mycket kraftiga för att klara ett högt tryck. Vener –leder blod tillbaka till hjärtat. Här är blodtrycket lägre och väggarna tunnare. Venerna har venklaffar för att blodet inte ska rinna neråt/tillbaka igen. Du har även hjälp av benmusklerna för att trycka blodet upp mot hjärtat.

Kapillärer Finns i miljarder i vävnaderna Tunna som hårstrån Förbinder artärer med vener Genom kapillärernas tunna väggar kan näringsämnen, syre, koldioxid och avfallsämnen trasporteras till och från cellerna.

Kapillärnät Mellan de minsta artärerna och venerna finns ett nät av mycket små blodkärl som kallas kapillärer. De är så små att bara en röd blodkropp åt gången kan tränga sig igenom.

Blodets två kretslopp I det lilla kretsloppet transporteras blodet från hjärtat till lungorna för att syresättas. Blodet leds sedan tillbaka till hjärtat igen. Från hjärtat pumpas det syrerika blodet vidare ut genom artärerna i stora kretsloppet. I kapillärerna lämnar blodet syre och näringsämnen till vävnaderna ute i kroppen. Sedan leds blodet tillbaka till hjärtat genom venerna.

Man brukar säga att i artärerna finns syrerikt blod och i venerna finns syrefattigt blod. Undantaget är lungartären och lungvenen.

Blodtrycket När hjärtat pumpar ut blodet i artärerna stiger trycket i kärlen. Mellan hjärtslagen sjunker trycket. Det är trycket som driver blodet framåt. Ett högt blodtryck under lång tid är inte bra, blodkärl och hjärta kan ta skada. Ett för låg blodtryck gör att man känner sig trött och yr.

Blodets beståndsdelar Röda blodkroppar Vita blodkroppar Blodplättar Blodplasma

Röda blodkroppar Röda blodkropparna de vanligaste cellerna i din kropp, ser ut som små tefat. De innehåller hemoglobin och i hemoglobinet finns järn som binder syret i lungorna och transporterar det ut i kroppen. Järnet ger blodet dess röda färg

Röd blodkropp

Vita blodkroppar Vita blodkroppar utgör kroppens immunförsvar mot bakterier och virus.

Vita blodkroppar

Blodplättar De är små delar av celler som gör att blodet levrar sig när du skadar dig

Blodplasma Resten av vätskan är blodplasma. Blodplasman är en svagt gulfärgad vattenlösning som innehåller socker, proteiner, hormoner, fetter och salter.

Blodgrupper Bestäms av antigener som finns på de röda blodkropparna Finns två olika antigener – A och B. Om du har antigen A – har du blodgrupp A och om du har antigen B – har du blodgrupp B. Finns bägge antigenerna har du blodgrupp AB Saknar du antigener har du blodgrupp 0 (noll) I blodvätskan finns antikroppar mot den antigen man saknar, vilket innebär att du skulle bli sjuk om du får blod med antigen A om du har blodgrupp B

Blodgruppskompabilitet

Fördelning av blodgrupper Hela världen Sverige[3] 0+ 38,25 % 32 % A+ 34 % 37 % B+ 9 % 10 % 0- 7 % 6 % A- 7-8 % AB+ 3 % 5 % B- 2 % AB- 0,75 % 1 % Fördelning av blodgrupper