Samhällsekonomi Del 1

Jordens resurser, alla tillgångar, är begränsade. Därför har man utvecklat olika ekonomiska system för att hushålla med resurserna.

För att uppfylla våra behov krävs… Produktion = tillverkning Varor Tjänster

De olika ekonomiska system måste alla hantera följande frågor: Vad som ska produceras? Hur ska det produceras? Hur ska produktionen fördelas?

Människan behov är omättliga. Våra resurser är knappa. Eftersom de tillgängliga resurserna är begränsade, så måste vi ha ett system för att hushålla och fördela dem mellan oss. Ekonomins uppgift är att balansera våra behov och önskningar mot mängden tillgängliga resurser.

Produktionsfaktorer När en vara ska tillverkas, t.ex. en dator, så talar man om att det krävs vissa produktionsfaktorer för att det ska bli något tillverkat.

1. Arbetskraft. Det krävs att det finns någon som gör själva arbetet. 2. Råvaror. Det krävs material, eller från början råvaror, för att man ska kunna tillverka. 3. Realkapital. Det krävs också att man har tillgång till verktyg eller maskiner för att tillverka en vara.

4. Kunskap. Ju mer komplicerade produkter, desto mer kunskap krävs det av arbetskraften. 5. Pengar. Med pengar kan man skaffa de saker som behövs för produktion.

Vem bestämmer vad det kostar? Konsumenter efterfrågar varor som de har behov och nytta av. Deras agerande styrs av priset, kvaliteten och andra möjliga köp. Konsumenter vill överlag göra en bra affär.

Kurvan visar hur vi konsumenter beter oss på marknaden. När priserna sjunker, stiger efterfrågan på varor. Ett lägre pris ökar vår köplust. När priserna stiger minskar efterfrågan. Ett högt pris gör att vi tänker efter innan vi beslutar oss om vi ska köpa varan eller ej.

De som säljer varor/tjänster måste tjäna pengar på sin verksamhet, därför styrs deras agerande av vad de får betalt för sin vara. Kurvan visar att ju högre priset är desto mer lockande är det för dem att bjuda ut sina varor/tjänster på marknaden – utbudet ökar. Skulle priset däremot sjunka, så avtar deras intresse för att producera och sälja varan eller tjänsten.

Jämviktspriset Köparen vill betala så lite som möjligt för en produkt medan säljaren vill få så bra betalt som möjligt. Det gör att jämviktspriset hamnar någonstans mitt emellan vad säljaren vill ha och vad köparen helst vill betala. Jämviktspriset uppstår alltså i skärningspunkten mellan utbud och efterfrågan.

Olika ekonomiska system Marknadsekonomi Planekonomi Företagen ägs privat Marknaden (säljare och köpare) bestämmer över: Vad som ska produceras Vilket priset blir Vem som ska få köpa varan Fri konkurrens råder Staten äger företagen Staten bestämmer över: Vad som ska produceras Vilket priset blir Vem som ska få köpa varan Ingen konkurrens finns Tex Kina, Nordkorea, Kuba och forna Sovjet Tex USA och Ryssland

Blandekonomi Marknadsekonomi Planekonomi Företagen ägs privat Marknaden (säljare och köpare) bestämmer över: Vad som ska produceras Vilket priset blir Vem som ska få köpa varan Fri konkurrens råder Staten äger företagen Staten bestämmer över: Vad som ska produceras Vilket priset blir Vem som ska få köpa varan Ingen konkurrens finns Tex Sverige,

Marknadsekonomi Fördelar Nackdelar Lägre priser Konsumenterna styr vad som ska produceras Konkurrens leder till produktutveckling Motverkar monopoler Hur skyddas miljön Hur kan man garantera att människor inte utnyttjas

Planekonomi Fördelar Nackdelar Alla garanteras arbete Alla får det de behöver I teorin blir det ingen orättvisa Vanligt med fusk och korruption Omöljligt att planera allt i förväg, vanligt med både brist och överskott på vissa varor Kvaliteten på varorna kan bli dålig Hur motiverar man folk att jobba – ej kreativt

Blandekonomi Fördelar Nackdelar Dyra investeringar görs av staten tex vägbyggen Människorna får en social trygghet tex äldrevård, sjukvård Höga skatter Dyrt med statliga monopol

Den lilla ekonomin

Den stora ekonomin

Ekonomin går i vågor Ekonomisk tillväxt dvs man ökar den totala produktionen i samhället och man är bättre på att fördela resultatet av denna produktion mellan människorna. Välfärdssamhälle = alla känner sig trygga och att de inte ska behöva oroa sig. Tex vård, skola, omsorg Ett sätt att mäta den ekonomiska tillväxten på är att använda sig av BNP – bruttonationalprodukt. Det är det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster under ett år. BNP per capita (BNP delat på antalet invånare) används för att mäta välfärden i ett land. Nackdel med detta är: a) mäter inte all produktion (tex hemarbete) b) Viss produktion är svår att mäta (tex. lärare, läkare) c) Hur värderar man produktion som skadar miljön d) visar inte på skillnader inom landet (tex få jätterika – många fattiga

Konjunkturer Högkonjunktur Lånkonjunktur Tillväxt Trendlinje = kortsiktiga förändringar i ekonomin Högkonjunktur Ekonomin växer kraftigt (blir bättre) Stor efterfrågan Företagen säljer bra och måste anställa fler Konkurrens om arbetskraft leder till högre löner Problem = överhettad ekonomi med mycket pengar i omlopp. Risk för inflation dvs att pengarna förlorar i värde. Lånkonjunktur Låg efterfrågan eftersom hushållen inte har så mycket pengar Företagen har svårt att sälja sina varor och tvingas säga upp folk Hög arbetslöshet BNP Tillväxt Trendlinje Konjunktur Tid

Vad kan staten göra åt en lågkonjunktur? 1. Höja bidragen (= vi handlar mer) 2. Sänka skatten (=vi handlar mer) 3. Öka offentliga arbeten (Öka köpkraften och ge människor arbeten) 4. Sänka ränta (=vi handlar mer, ingen idé att sprara) Vad kan staten göra åt en högkonjunktur? 1. Sänka bidragen (=vi handlar mindre) 2. Höja skatten (=vi handlar mindre) 3. Minska offentliga arbeten (=sämre köpkraft) 4. Höja räntan (=idé att spara)

De samhällsekonomiska målen Enighet i Sverige att ha blandekonomi Ekonomisk tillväxt; att produktionen ökar varje år Samhällsekonomisk balans; att inte ha skadliga svängningar i konjunkturen Utjämning av inkomster Alla partier tycker detta – däremot har de olika sätt att nå dessa mål

Politikernas verktygslåda För att nå målen behöver staten få in skatt Statsbudget

Tillväxtpolitik För en långsiktig ekonomisk utveckling Tex Satsningar på skola Stimulera tillväxt i glesbygd genom bättre vägar

Stabiliseringspolitik För att den kortsiktiga utvecklingen inte har så stora svängningar Tex så vill de inte ha tvära kast mellan hög- och lågkonjunktur det är dåligt för både företag och hushåll

Penningpolitik Att hålla landets ekonomi stabilt Riksbanken styr detta genom att ändra räntan (styrräntan) Högkonjunktur – riksbanken höjer räntan, bankerna gör det samma, färre tar lån, man handlar/konsumerar mindre Lågkonjuntur – riksbanken höjer räntan, fler tar lån, fler konsumerar/handlar osv