Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Europaparlamentet och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och dess tillämpningsförordning (EG) nr 987/2009.
Advertisements

Syfte och upplägg Syftet med undersökningen är att få information om svenskarnas kunskap och inställning till samarbete mellan våra grannländer utifrån.
Äldre i välfärden.
Anförande 11 september 2012 Tillväxtanalys & PEER, Stockholm.
Från bonddräng till yuppie Del 2 – 1920 till 1990
Eventuell privat pension Tjänstepension
VAD HÄNDER I DEN EUROPEISKA LOKALDEMOKRATIN - och vad kan Sverige lära? Anders Lidström Umeå universitet.
Mellan arbete och familj
Introduktion för nyanlända invandrare
Välfärdens utmaningar
Pensionssystemet är finansiellt stabilt • Pensionsrätt = avgift 16 procent av inkomster upp till taket ger pensionsrätt • Pensionerna skrivs upp med utvecklingen.
Från teori till praktik
Pensionshistorik 1913-framtid
Den allmänna pensionen - spartid
Pensionsåldern i EU-länderna och Island, Norge och Schweiz 2011
Trygghetspyramiden Individuell försäkring
Välfärdssystem.
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
Bristande integration, ojämlikhet och utanförskap
Behovet av en ny skattereform
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Utvandring och invandring
ILOs rekommendation 202 Social Protection Floors
De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Finanskrisen Var kommer vi från och hur tar vi oss ur den? Lars Heikensten.
1 A-kassan och facket A-kassans finansiering Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet LO-seminarium om arbetslöshetsförsäkringen,
Pensionsbeskattningen Göran Zettergren Chefsekonom, TCO.
Imorgon tänkte jag bjuda på något gott att äta. Ni får välja
De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten Anita Göransson, Linköpings universitet Kön och makt-konferensen, Reykjavik, november.
One-stop shops i Europa Samordningen av sociala och arbetsmarknadspolitiska åtgärder Renate Minas, Docent, forskare, Institutet.
Lena Wängnerud Kön och korruption.
Investeringssparkonto & andra nyheter 2012
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
TIMBRO 20 september 2011 TIMBRO Timbro Economic Freedom of the World Index – Sverige.
Finanspolitiska rådets rapport- några kommentarer Torbjörn Becker Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm (SITE)
Novus Opinion Allmänheten om vinster i välfärden 21 maj 2010 David Ahlin.
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Välfärd och Ideologier
1 Pension & omställning 10 februari Informationsmöte scenkonstpensionerna  Inledning  Avvecklingen av Pisa (SPV)  Förhandlingar om nytt system.
Varför krig och inte fred?
Den europeiske utfordringen Joakim Palme [professor ved Stockholms universitet, adm. dir. Institutet för Framtidsstudier]
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
Barnomsorgsmarknaden i EU Vilken potential finns för svenska företag att tillhandahålla barnomsorg i Europa? Mikael Elinder Rapport för Almega.
Vad skiljer partierna åt?
Europa 2020 Sabine Mayer. Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande.
Samhällskunskap C & Geografi B, 2011/2012
Hälsans fördelning Hälsoskillnader mellan olika länder Har ett starkt samband med skillnader i den ekonomiska välfärden I Östeuropa är befolkningens.
Hur löser vi problemen på Finlands arbetsmarknad?
#hyväätyötäSuomi. Finlands ekonomi har stagnerat.
Svenskt Näringslivs reformagenda Lars Calmfors 16 juni 2014.
1 Bli medlem i ett Saco-S-förbund Nytt pensionsavtal PA16
Ojämlikhetens anatomi Per Molander. Frågor att begrunda Varför är alla samhällen ojämlika? Kan fördelningen påverkas? Vad leder ojämlikhet till?
Allmän pension. För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyfliken: Infoga | Sidhuvud och sidfot. ALLMÄN PENSION En femtedel av livet – men vad ska man.
Ålderdom utan fattigdom Om äldrefattigdom och kvinnors låga pensioner.
Försäkringsinformation Sida 1. Försäkringsinformation© Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation LAG AVTAL PRIVAT 2 Sjuklön / sjukpenning / sjukersättning.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
Lunds Tekniska Högskola | Internationella avdelningen LTH | Studera Utomlands Andrea Tarlé Borgström - INTERNATIONELLA AVDELNINGEN, LTH.
Den allmänna pensionen - spartid. DEN ALLMÄNNA PENSIONEN - SPARTID En femtedel av livet – men vad ska man leva på?
Hur bygger vi mer för fler? Institutionella förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande- En jämförande studie mellan Tyskland och Sverige Anna Granath.
För att uppdatera sidfotstexten, gå till menyn: Visa/Sidhuvud och sidfot... 1 Pressträff 22 december 2015: Så blir pensionen 2016.
Användning av föräldraledighet och fortsatt barnafödande Ann-Zofie Duvander Försäkringskassan och Stockholms universitet
Hundra år av välfärdspolitik – Välfärdsstatens framväxt i Norge och Sverige Klas Åmark.
Pressen på planerarna Exempel från Danmark Kristina Grange Mariestad,
Mot en liberal välfärdspolitisk modell?
Social bostadspolitik
Kommentarer till ”Bör staten gynna ett privat pensionssparande?”
Ojämlikhet i samhället
Bostäder för alla- hur når vi dit?
Lars Trägårdh 3 oktober 2016 Vadan & Varthän Vi:s framtidsbåt 2016
utrikespolitik inför valet 2014 Hans Linde 13 mars
Presentationens avskrift:

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Bakgrund

Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen Beveridge och grundtrygghetsmodellen Norden och universell standardtrygghet Gemensamt europeiskt drag: den stora medelklassen inkluderad

Den nordiska modellen Universella förmåner Inkomstrelaterad socialförsäkring Riktade bidrag till låginkomsttagare Välfärdstjänster -decentraliserade -separeradefrån kontanta förmåner Individuella sociala rättigheter Skatter Arbetsgivaravgifter Statlig/kommunal skatt Kommunal skatt med statliga subventioner Tvåförsörjar-familjen är modellen

Den nordiska modellens meriter Låg livscykelfattigdom Minskad ojämlikhet Hög sysselsättning Högt kvinnligt deltagande Starkt stöd för trygghetssystemen Incitament och kostnadskontroll?!

Välfärdsstat i kris? Europa Åldrande befolkningar, fallande födelsetal Ökande skilsmässor och ensamföräldraskap Jämställdhetsfrågan Förändrat arbetsliv Sent inträde och tidigt utträde i arbetslivet Arbetslöshet och social utslagning Legitimitet Norden under press Ohälsa och arbetskraftsdeltagande? Valfrihet vs. segregation? Legitimitet, reformer och förtroende? Finansiering och skattebaser Finns det grund för bred uppslutning kring reformer?

Om inte regeringarna agerar äventyras gemensamma landvinningar! - men det finns handlingsutrymme och handlingsalternativ

Pensionerna

People’s pension 1913

People’s pension 1935

Folkpension 1948 -

Folkpension + ATP 1960 -

Särskilt pensionstillskott 1969- Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969-

Reformens innehåll

Pensionsreformer Norden Från ”fattigdomsfråga” till ’Averting the Old-Age Crisis’ Från Fondering till Pay-as-you-go tillbaks till Fondering Medborgarpension vs. behovsprövning Taken och intjänandetider Norden Finland före och efter Sverige Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix Island följer den danska linjen men man arbetar längre och har större avtalspensioner Norge lär av svenska misstag?

Sverige: Den Stora Pensionsreformen 1994/98 Åldrande befolkning Problem med kostnadskontroll Incitamentsproblem Problem med de socialpolitiska målen Individuell valfrihet I obligatoriska system Politisk kompromiss på det mest konfliktfyllda området Avgiftsbestämt system med 18,5 % av inkomst till pension 16 % till fördelningssystem och fiktiva konton 2,5 % till fullt fonderade konton Pensionsrätt på socialförsäkringsersättningar och barnledighet Garantipension utan behovsprövning Buffertfonder och automatisk balansering

Reformerad Ålderspension + Garantipension

Särskilt pensionstillskott 1969- Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969-

Inkomstrelaterad pension och universell garanti (+supplement) Finland: Inkomstrelaterad pension och universell garanti (+supplement)

Danmark

Danmark med avtalspension

Tyskland

Tyskland med behovsprövad pension

Hur var den stora kompromissen möjlig? Kris i pensionsfrågan Konflikt vs konsensus som stabilitetsskapande strategier? Varför väljer socialdemokraterna kompromiss denna gång?Varför väljer de borgerliga kompromiss? Långsiktighet vs populism i samhällsdebatten: Politik i en medialiserad samhällsdebatt

Pensionsreformer i Europa och världen Arvet efter Bismarck: korporativt inkomstbortfall Grundtrygghet på undantag Gråzon mellan offentligt privat Massiv förtidspensionering Fallande födelsetal Italien DC Förlängda intjänandetider och ändrad indexering World Wide Latinamerika efter den chilenska reformen USA mer socialförsäkring än man tror Kanada – Nordamerikas skandinavien! Östeuropa Asien……

Nordiska pensionsreformer Finland före och efter Sverige Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix Island följer den danska linjen men man arbetar längre och har större avtalspensioner Norge lär av svenska misstag? Från ”fattigdomsfråga” till ’Averting the Old-Age Crisis’ Från Fondering till Pay-as-you-go tillbaks till Fondering Medborgarpensionens fördelar Omfördelnings-paradoxen

Vad kan vi lära oss: Institutionell design viktig! Mål Grund och inkomsttrygghet Minska fattigdom och ojämlikhet Arbetsutbud Sparande Medel Behovsprövade eller universella grundpensioner Korporatva eller universella inkomstrelaterade pensioner Målkonflikter och koordineringsproblem

Pensioner, arbetsutbud och sparande Inga enkla samband Grundpensioner Inkomstrelaterade pensioner Lag och avtal Lag och de individuella pensionerna Fördelning och fondering Vilken mix är den rätta? Arbetsutbud Variationerna stora internationellt ’Push’ och ’Pull’ Ålderspensionernas incitament till arbete Förtidspensionernas nivå och kvalifikationskrav Avtals och företagspensionering Ojämlikheten i ohälsa och dödlighet

Fördelar och nackdelar med den svenska reformen Inkomsttrygghet Grundtrygghet Sparande Arbetsutbud PPM och en målkonflikt Avgiftsbestämt vs förmånsbestämt

Likheter och skillnader Norge och Sverige Är länderna unika? Folkpension, ATP, Pensionstillskott Taken för förmånerna Barnafödande Arbetskraftsinvandring Oljefonden vs. AP-fonder Avtalspensionerna Kompromiss bakom ATP: andra skiljelinjer mellan partier och väljare