Faktorer hos människan Viral diseases Faktorer hos människan Ålder Andra sjukdomar Immunsystemets funktioner
Ålderns roll för smitta Viral diseases Ålderns roll för smitta Influenza Allvarlig sjukdom hos spädbarn - asymptomatisk hos vuxna -Respiratory syncytial virus (RS) -Bordetella pertussis (kikhosta) Äldre personer kan ha sämre immunförsvar- eller svårare att läka vävnadsskador Luftvägsinfektioner- olika smittämnen i olika åldersgrupper Frequency Age groups RSV
Andra sjukdomar och genetik Diabetes Immunosuppressiv- behandling ex cytostatika Muskeldystrofier Allelvariation- ex punktmutation b- globingenen. Heterozygot ökad resistens mot Malaria. Homozygot ger sickle-cell anemi. Receptorvariation ex Calici och Lewis-antigen Medfödda immundefekter -T-celler - IgA
Immunsystemets funktioner Viral diseases Immunsystemets funktioner Varicella; vattkoppor i barndomen. Herpes Zooster; bältros vid reaktivering av virus hos äldre eller immundefekta personer
Varicella Virus förökar sig i luftvägarna och sprids till huden Viral diseases Varicella Virus förökar sig i luftvägarna och sprids till huden Cell-medierad immunitet bekämpar virusinfektionen Bältros vanligare hos äldre människor pga mindre effektivt immunförsvar
Faktorer hos smittämnet som påverkar morbiditet Viral diseases Faktorer hos smittämnet som påverkar morbiditet Direkt eller indirekt vävnadsskada Vävnadstropism Strategi för att undvika immunförsvaret
Direkt eller indirekt vävnadsskada Viral diseases Direkt eller indirekt vävnadsskada Direkt vävnadsskada, ex akut hepatit. Där levercellerna går i nekros pga viruset självt. Akut leverpåverkan Indirekt vävnadsskada, ex inflammation pga kronisk hepatit. Det inflammatoriska svaret ger en vävnadsskada som är självgenererande, och ger ökad risk för cancer. Apoptos.
Vävnadstropism Herpes simplex-1 (-2) Viral diseases Vävnadstropism Herpes simplex-1 (-2) Infekterar slemhinne- celler och finns sedan vilande i nervceller Oftast ofarlig men återkommande infektion; men kan orsaka allvarlig infektion i hjärnan
Vävnadstropism Herpes simplex-2 Livmodern< förlossningskanalen Viral diseases Vävnadstropism Herpes simplex-2 Livmodern< förlossningskanalen T-cells funktionen hos nyfödda är omogen Neurologiska skador och utvecklingsförsening
VACCINATIONSPROGRAMMET Gratis Erbjuds till alla barn via BVC och skolhälsovård
Allmänt om vaccinationer Passiv immunisering (ex IvIg) Aktiv immunisering -avdödat (ex polio) -subenheter (ex Neisseria menigitidis) -konjugerade (ex HIB) -levande, försvagade (ex BCG) Myter kring vacciner
Vaccinationsprogrammet Vaccin mot Infördes Upphörde Program Smittkoppor Tidigt 1800-tal 1976 Obligatorisk för hela befolkningen Tuberkulos 1940-talet 1975 1 dos till nyfödda Difteri, stelkramp 1940-talet Gäller Har varierat Kikhosta 1950-talet 1979 3 doser mellan 3 och 12 mån 2005 2007 1 påfyllnadsdos vid 10 år 1996 Gäller 3 doser vid 3, 5,12 mån,+påfyllning Polio 1957 Gäller Har varierat Mässling 1971 1982 1 dos efter 18 mån Röda hund 1974 1982 1 dos till flickor vid 12 år MPR*kombivaccin 1982 Gäller 2 doser, vid 18 mån,12 år +antigen Hib** 1993 Gäller 3 doser vid 3, 5 och 12 mån Hepatit B 1996 Gäller Endast riskgrupper Pneumokocker 2009 Gäller 3 doser vid 3, 5 och 12 mån HPV*** 2010 Gäller 3 doser till flickor födda 1999 *MPR = Mässling-Påssjuka-Röda Hund ** Hib=Haemophilus influenzae typ b ***HPV=Humant papillomvirus
Herdimmunity
DIAGNOSTIK
Vad vill vi hitta? Hur snabbt? Från vilket material? Vilken nivå av diagnostik?
Diagnostik Direktmikroskopi Bakterieodling PCR Serologi
Direktmikroskopi Vilka prover ? Fördelar ? Nackdelar ?
Normal flora Mun och svalg Hud GI kanalen Perineum Genitalia
Odling Selektiva plattor Utseende -kolonimorfologi -kolonifärg -hemolys -lukt
PCR diagnostik Virala luftvägspatogener TBC Chlamydia
Serologi Hepatit HIV Borrelia Immunitets testning