Från framgång till kris

Ide’ Euron skulle ge Europa välstånd, gemenskap och en global ledarställning. Tyskland skulle för evigt inbäddas i Europa och hindra landet från att dominera kontinenten.

Start Nyårsafton 2001: 12 av europas då 15 EU-länder börjar använda eurosedlar och mynt. Euron fanns sedan 1999 som elektronisk valuta. 1962: Europeiska Kommissionen argumenterade för en monetär union. Oro för att ständiga valutakursförändringar underminerade de prisregleringar som kännetecknade jordbrukspolitiken. (jfr. argument för Bretton Woods) Frankrike: Svårare att konkurrera med Tyskland. Krävde att Tyskland skulle skriva upp värdet på D-marken. Resultat: Frankrike tvingades istället devalvera sin valuta vid upprepade tillfällen.

Oenighet om förutsättningar Monetär union , förutsättningar : Tyskland och Nederländerna: Gemensam ekonomisk politik nödvändig. Frankrike och Belgien : Monetär union startpunkt för ett senare närmande i ekonomisk politik. Rädsla för Tysklands industriella styrka och farhågor om ett alltmer dominerande Tyskland. Återföreningen av Västtyskland och forna DDR tvingade in det återförenade landet i en monetär union. Krav från Frankrike.

Gardering Stabilitets- och Tillväxtpakten: Årligt budgetunderskott < 3 % av BNP Statsskuld < 60 % av BNP Syfte: En gemensam valuta skulle göra att länder som ex. Spanien, Portugal och Italien frestades att ta upp stora lån. Tyskland ville ha automatiska sanktioner mot länder som bröt mot Stabilitets- och Tillväxtpakten, men fick vika sig på den punkten.

Skillnad Observera: Stabilitets – och tillväxtpaktens villkor gäller alla länder inom EU. Konvergenskriterierna som är mer detaljerade gäller för alla länder inom eurozonen.

Initial kritik. Gemensam ränta : För hög i EU-länder i lågkonjunktur: Resultat förvärrad lågkonjunktur. För låg ränta i länder med högkonjunktur. Resultat överhettning och medföljande ”bubblor”. Italienska centralbanken : Kroniska problem med kostnadsökningar måste lösas. Risk för en underförstådd garanti att länder som förde en ansvarslös finanspolitik skulle räddas av andra länder. Ekonomierna olika reglerade. Risk för kroniskt hög arbetslöshet i vissa länder.

Regler Regler: Konvergenskriterierna (Maastrichtkriterierna) Konvergenskriterier - Wikipedia Syfte: Att på ett diplomatiskt sätt hålla borta sydeuropeiska länder från valutasamarbetet. Ett enda land uppfyllde kriterierna : Luxemburg. Grekland fick dock vänta till år 2001.

ERM II Europeiska växelkursmekanismen (ERM) är ett system, som inrättades i mars 1979 i dåvarande Europeiska gemenskaperna. Det syftar till att minska växelkursvariationerna och att öka den monetära stabiliteten i Europa, för att förbereda nya medlemsstater att gå med i eurosamarbetet och införa euron som valuta. Efter att euron infördes som valuta 1 januari 1999 kallas samarbetet för ERM II. Att delta i ERM II är därför bara aktuellt för de EU-länder som står utanför valutaunionen.

ERM II Bulgarien, Polen, Rumänien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Ungern har ännu inte anslutit sina valutor till ERM II. Den 27 juni 2004 anslöts valutorna i Estland, Litauen och Slovenien. Valutorna i Cypern, Lettland och Malta anslöts 2 maj 2005 och den 28 november anslöts Slovakiens valuta till ERM II.

Lån I och med eurons införande och en gemensam centralbank (ECB) och gemensam räntenivå i euroländerna såg många möjligheten till jämförelsevis billiga lån. (Stater såväl som privatpersoner) Innan euron: Misskötta ekonomier fick betala högre låneränta än välskötta sådana. Naturlig broms. Ytterligare: Statsobligationer utgivna av ett euroland skulle anses som 100% säkra. Underförstått, men inte uttryckligen fastslaget, så skulle andra länder rädda de som misskött sig.

Kärv tysk start Dyrbar återförening med forna DDR. D-Marken låst mot euron till en för hög kurs. Tyskland europas ”sjukling”. Åtgärd : Intern devalvering genom bl.a lägre lönekostnader, minskade utgifter, sänkta inkomstskatter Resultat : Tillbaka i toppen kring 2006. Arbetslösheten sjönk från ca 12% i mitten av 00-talet till <6% 2012.

Medelhavsländerna Hårt reglerad arbetsmarknad. Kraftigt ökande lönekostnader Liten produktivitetsökning. Resultat: Kraftigt försämrad konkurrenskraft. Blivande krisländer nära bytesbalans kring millenieskiftet.

Bytesbalanser (% BNP) 2000 2007 Italien -0,5 -2,4 Irland -0,4 -5,3 Spanien -4 -10 Grekland -7,7 -14,6 Portugal <-10 Tyskland -1,7 +7,4 Sverige +4,1 +9,2

Bytesbalans Underskott i bytesbalansen kompenseras genom upplåning. Om ett land som t.ex. Grekland under denna period hade haft egen valuta hade kostnaden för att finansiera exporten fått valutan att sjunka i värde. Resultat: Lättare för grekiska företag att sälja sina varor utomlands. Dyrare importvaror.

Statsskulder Italien 2000: 109% 2010: 118% (60% enl. löfte) Portugal 2000: 49% 2008 : 72% Frankrike 2000: 57% 2008 : 68% Grekland 2000 : 103% 2008 : 113% Billiga lån: Grekland OS-arenor, försvarskontrakt, nya motorvägar, toppmodern tunnelbana i Aten. Extravaganta löneförmåner i offentlig sektor. (Fördubbling på 12 år)

Statsskulder Europeiska myndigheter hade deklarerat att europeiska statsobligationer var ”säkra papper”. Statsbankrutt - Wikipedia Storskaligt experiment i omedelbar behovstillfredsställelse. Under de goda åren minskade statsskuldräntorna till rekordlåga nivåer. Det fanns förutsättningar att bygga upp stora överskott. Eurozonen har som helhet presterat stora budgetunderskott varje år efter eurons införande. I samband med finanskrisen minskade skatteintäkterna markant och lånekostnaderna skenade.

Statsskulder Bankerna hjälpte till att förvärra krisen. Man lånade ut pengar mot statsobligationer som ju enligt dogmen var ”säkra”. Även om räntenivåerna skulle vara lika i eurozonens länder fanns det alltid en liten skillnad. Länderna med den skakigaste ekonomin hade alltid lite högre räntenivå varför bankerna i första hand lånade ut till dessa länder. Juni 2009 : ECB lånar ut 442 mdr euro till Europas banker. Mot slutet av 2010 hade bankerna lånat ut 760 mdr euro till Irland, Italien, Spanien, Portugal och Grekland. Detta motsvarar 2X Sveriges BNP.

Statsskulder Härefter började en rundgång av oro. Varje gång det uppstod oro för staterna skapade det mer rädsla för bankerna, vilket skapade än mer rädsla för staterna o.s.v.

Bankräddning I slutet av 2011 stod stora delar av Europas banksystem på randen till konkurs. Dåliga lån och nya högre kapitalkrav. ECB lånade ut pengar (1018 mdr euro) till ca 800 banker. Ränta : 1%. Justerat för inflation fick bankerna de facto betalt för att låna. LTRO (Long Term Refinancing Operation) Praktisk konsekvens: En konkursmässig bank kunde låna till 1% ränta och sedan låna ut till en konkursmässig stat till 3% ränta.

Bankräddning Denna LTRO köpte Europa en tidsfrist på ett halvår. Stater och banker har lappats ihop, men inte lagats. Många av dem börjar falla samman igen. Mönstret går igen: Sparare tar ut besparingar ur bankerna, utländska banker för över sina tillgångar till säkrare länder, amerikanska banker har börjat kräva att deras europeiska motparter skriver om kontrakt enligt engelsk lag, som dikterar att det ska betalas i euro, även om bankens värdland återinför nationell valuta.

Grekland 2009 besegrade Pasok de konservativa i valet. Den nye finansministern beordrade en utredning gällande budgetunderskottet. Resultat: Budgetunderskottet var inte 3,7 % vilket de officiella siffrorna antydde, utan 12,6% (Senare reviderat till 13,6%) Omvärlden blev på det klara med att Grekland inte hade någon oberoende statistikmyndighet och att inte ens politikerna visste hur situationen såg ut. Följd : Banker och pensionsfonder upphörde att låna ut pengar till Grekland. Ratinginstituten började nedgradera Grekland som kom att hamna på ”skräpstatus”.

Grekland Vägval : Om Grekland som i allt väsentligt brutit mot de flesta fastställda regler nu skulle räddas skulle detta skicka en tydlig signal till andra länder och till banker. ”Missköter ni era finanser finns det alltid någon annan som räddar er ur knipan”. En räddning (s.k. bailout) skulle bryta mot den officiella hållningen att inget EU-land kunde få en bailout. Mars 2010 : Angela Merkels talesman förnekade alla rykten om en räddning. Maj 2010 : EU och IMF bekräftar att Grekland skulle få det största räddningspaket en stat hittills fått : 110 mdr euro. Motkravet för att landet skulle få detta lån var att budgetunderskottet skulle minska till <3% år 2014, höjd moms och frysta löner i offentlig sektor i tre år.

ECB Frankrike, Spanien och Italien hade vid EU-mötet bildat front mot Tyskland och sagt att eurosystemet inte fyllde någon funktion om man inte räddade länder i kris. ECB började kort därefter att köpa andra krisländers statsobligationer. Reglerna fastställde att ECB inte får köpa obligationer direkt från stater. Dessa regler kringgicks genom att ECB köpte andra krisländers obligationer på andrahandsmarknaden, alltså av andra som köpt dem av stater.

EFSF Samtidigt bildades en tillfällig räddningsfond, EFSF som till största delen betalades av Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Till en början hade denna fond högsta kreditbetyg, men detta sänktes efterhand som ländernas ekonomi stadigt försämrades.

Irland En serie ekonomiska reformer under 1990-talet hade skapat god tillväxt. Låg bolagsskatt, engelskspråkigt och utvecklad infrastruktur attraherade amerikanska företag till den europeiska marknaden. Låga krav på löneökningar kompenserades med sänkta inkomstskatter. 1993-2000 : Årlig tillväxt ca 10%. Statsskuld : Från 120% av BNP sent 1980-tal till <30% i mitten av 00-talet.

Överhettning Startade kring millenieskiftet. Regel : Om t.ex. fastighetspriser och hushållens belåning ökar snabbt höjer riksbanken regelmässigt räntan. Inte möjligt som euroland att göra. (Här är ECB riksbank) Räntenivån var anpassad till trögrörligare ekonomier som (t.ex. Tyskland) stod för nära hälften av EUs ekonomi. Resultat: Räntan sjönk. Dessutom : I kölvattnet av IT- bubblans kollaps och 11 september-attentaten räknade ECB med sjunkande inflation och sänkte räntan ytterligare från 4,5% (2001) till 2% (mitten 2003)

Krasch Sommaren 2010: Irland räddas med medel ur EFSF. Man hade haft en enorm fastighetsbubbla som drev upp alla kostnader och gjorde landet mindre konkurrenskraftigt. Dessutom: 2003-2008 ökade de offentliga utgifterna från 31% till 43% av BNP. De offentliga lönerna ökade med 90 % under samma period. Finanskrisen 2008 gjorde det svårare att låna och bubblan kollapsade. Fastighetspriser sjönk med mer än 30% och bankerna satt med dåliga lån som aldrig skulle kunna betalas tillbaka.

Krasch Garanti: Irlands regering garanterade landets sex största banker till 100%. Därmed hade man ställt ut garantier motsvarande 250% av landets BNP. Resultat: Budgetunderskottet 2010 rusade till 31% av BNP. (10 ggr stabilitetspaktens krav) Marknaden började misstro irländska statens förmåga att klara sina åtaganden, vilket resulterade i att staten fick allt svårare att låna. November 2010: Irland blev det andra eurolandet att räddas. Lån 85 mdr euro, varav 34 mdr var avsett för landets banker.

Portugal Spekulationer allt starkare om att Portugal stod närmast i tur för ett nödlån. Ryktena var ”fullkomligt falska” enligt EU-kommissionens ordförande Barroso. (Tidigare portugisisk premiärminister.) Maj 2011 : Nödlån till Portugal om 78 mdr euro.

Spanien Irland i större skala. Höga löneökningar Räntan för bostadslån sjönk från ca 18% till ca 5%. Det rådde hyresreglering i det gamla fastighetsbeståndet, och det var svårt att komma in på den marknaden. Byggsektorn ökade från ca 10% av BNP till ca 40% av BNP. Fastighetspriserna fördubblades 1997-2006. Den genomsnittlige spanjoren fördubblade sin skuldsättning som andel av inkomsten. Ca 500 000 nya offentliga tjänster på några år.

Spanien Juni 2012: Spanien begär och får ett räddningspaket värt 100 mdr euro från eurozonen. Ett år tidigare hade man hävdat att de spanska bankerna var rekapitaliserade.

Tidsfrist Ingen räddningsaktion lyckades få länderna på fötter igen. Situationen komplicerades genom att EU och IMF kräver återbetalning till dem själva i första hand, d.v.s. privata långivare får sitt i andra hand, om det finns något kvar. Juli 2011 : Grekland beviljas nytt nödlån : 109 mdr euro. Alternativ : Problemen och kostnaderna hade kunna bli mer hanterbara om man : - Låtit Grekland göra en ordnad statsbankrutt. - Försatt de irländska bankerna i konkurs. Diskutera konsekvenser. Varför lät man inte detta ske?

Nyligen Förslag på eurobligationer. Övergivit till förmån för en bankunion inom eurozonen. ECB ska övervaka bankerna. Protester mot EUs nuvarande inriktning. För mycket centralisering. Subsidiaritetsprincipen glömd ? Demokratiskt underskott Oenighet om kommande EU-budget Bail-in av cypriotiska banker. Alla med belopp över 100 kEUR fick se delar av det överskridande beloppet ”konfiskerat”. di.se – Nyheter Regeringen ökar pressen på svenska EU-parlamentariker | Europaportalen