Händelseförlopp Franska Revolutionen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge –
Advertisements

Ideologiernas framväxt
Amerikanska revolutionen Före revolutionen
Franska revolutionen en sammanfattning.
Kallas också ”Den dansande kongressen”
Amerikanska revolutionen
Franska revolutionen en sammanfattning.
Grekland bestod av flera små riken/stater
Vad är en revolution? Snabb förändring.
Mellankrigstiden.
Franska revolutionen Envälde, republik och kejsardöme.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
Från revolution till skräckvälde
Franska revolutionen Startskottet på den demokratiska utvecklingen i Europa.
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Händelseförlopp Franska Revolutionen.
Varför ska vi läsa om franska revolutionen?
Franska revolutionens orsaker:
FRIHET; JÄMLIKHET OCH BRODERSKAP
Franska revolution 1 juli 1789 var det mycket oroligt i Paris.
Liberté, Egalité, Fraternité
FRANSKA REVOLUTIONEN
Franska revolutionen En tidslinje.
Förintelsen.
Diktaturernas tid – Europa under 1930-talet
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
Amerikanska revolutionen Före revolutionen
Händelseförlopp Franska Revolutionen.
Franska revolutionen 1789 Paris 14 juli 1789  .
Tidsperiod V.47 Nya tiden V.48 Upplysningstiden V.49Revolutionerna
TEMA: Nationalism Introduktion, Del 3
Makt som låg i ett fåtal händer. Folket uteslutna från politiska processer. Riksdagen representerade 10% av befolkningen. Folket ville ha mer makt!
Revolutioner Revolutioner.
Franska Revolutionen Med Elin och Filippa.
REVOLUTION! Amerikanska 1773, Franska 1789.
Den franska revolutionen
En värld i lågor Andra Världskriget.
Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge –
Bakgrund och inledning
1800-talet.
ANDRA VÄRLDSKRIGET KRIGET Om de allierades framgångar VÄNDER.
Franska revolutionen 1789 Demokratiska tankar i Europa
Frihetstiden
Franska revolutionen Vi har tillsammans gått igenom orsakerna – nu är det dags för förloppet.
Utkik Historia: s , Frihetstiden
Franska revolutionen Levande historia 8: s
Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge –
Del 2: revolutionens följder
Upplysningen Revolutionernas epok.
Franska revolutionen Västerhöjdsgymnasiet Historia A Tina Löfstrand Monique Johansson, Hammenhög skola, Hammenhög –
KRIGSFÖRLOPPET I KORTHET. ALLIANSER UNDER KRIGET DE FRÄMSTA MEDLEMMARNA DE ALLIERADE -STORBRITANNIEN -FRANKRIKE -USA AXELMAKTERNA -TYSKLAND -JAPAN -ITALIEN.
Franska revolutionen en sammanfattning. Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla.
Franska revolutionens orsaker: Adelns privilegier -rätt jaga på allas mark -rätt ta ut avgifter på byarnas kvarnar, bagarbodar och vinpressar -rätt att.
Franska revolutionen 1 1.
”Alla vägar bär till Rom” ”Rom byggdes inte på en dag”
Revolutioner Arabiska våren Amerikanska Franska Industriella
Kungar och krig del 2 Medeltiden del 10 åk 4.
National-församlingen tar över makten
Franska revolutionen & Napoleonkriget
Franska Revolutionen
Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.
DEN FRANSKA REVOLUTIONEN
FRANSKA REVOLUTIONEN.
Den Franska revolutionen
DEN FRANSKA REVOLUTIONEN
Revolution Snabb förändring så att den politiska och/eller ekonomiska makten i samhället förändras.
Anna Herdy, Södertörns högskola, Huddinge –
Från revolution till skräckvälde
Presentationens avskrift:

Händelseförlopp Franska Revolutionen. Ludvig XVI tvingas sammankalla Generalständerna, Parlamentet i Maj 1789. Detta för att få ordning på Frankrikes akuta problem. Ekonomiska och politiska problem. Generalständerna, bara adliga representanter vägrar att lyda Kungen. Plus de utesluter medelklassen, Det Tredje Ståndet, från sin församling. Tredje Ståndet som var både emot Kungen och emot Adeln bildar sin egen församling, Nationalförsamlingen. Kungen svarar med att försöka utesluta Tredje Ståndet och först gå på Adelns väg.

Eden i Bollhuset blir svaret, Nationalförsamlingen samlas helt enkelt i en annan lokal och utropar sig som det sanna och enda parlamentet. Om man inte får vara med i klubben, bilda en egen är svaret alltså.

Stormningen av Bastiljen plus det faktum att de flesta i Paris stödjer Nationalförsamlingen tvingar Kungen att lyssna på folket. Åtminstone just nu…

Nationalförsamlingen tvingar alltså sig till makten och genomför till att börja med ett antal reformer, bl a Deklarationen om de Mänskliga Rättigheterna antas. Ekonomiska reformer som gynnade borgerligheten i städerna genomfördes. MEN problem återstår: Kungen finns fortfarande kvar. Ska han avskaffas eller ges begränsad makt? Utländska kungar vill inte att revolutionen ska lyckas. Adeln är långt ifrån besegrad.

Nationalförsamlingen kommer att innehålla olika politiska klubbar, partier som kommer att ha olika uppfattningar om hur man ska lösa dessa problem. Den mest inflytelserika klubben kommer Jakobinerklubben att bli. Den leds först av av killen på bilden, Mirabeau.

Mirabeau är företrädare för att man ska behålla Kungen och att man ska göra som i England och begränsa Kungens makt och ge makten till Parlamentet, Nationalförsamlingen. Mot Mirabeau står De Radikala, de vill avskaffa kungadömet helt och hållet och införa Republik. När Mirabeau dör så blir situationen kritisk för Kungen. Det folk inte visste var att Kungen och Mirabeau hade samarbetat ganska rejält och kungen visste att så länge Mirabeau styrde så var han säker. De radikala får mer och mer inflytande i Nationalförsamlingen. Kungen bestämmer sig för att fly i juni 1791.

Jobbet att organisera Flykten tas av svensken Axel von Fersen. Älskare till franska drottningen Marie Antoinette och troligtvis far till en av prinsarna.

Flykten stoppas vid den Belgiska gränsen i det lilla samhället Varennes, en revolutionär krögare känner igen kungen. Kungen förs tillbaka till Paris och nu börjar radikalerna får vatten på sin kvarn.

Kungen är alltså tillbaka i Paris, nu ser radikalerna sin chans, de samlas i juli 1791 på Marsfältet för att kräva kungens avgång och republikens införande. Det slutar i en massaker där många radikaler dör, kallad Massakern på Marsfältet. Detta kan egentligen bara leda till två saker: Radikalerna slås ner och försvinner ut ur historien som förlorare. Radikaler får vatten på sin kvarn och kan använda Marsfältet i propagandasyfte och visa på att Revolutionen har mäktiga och svinaktiga fiender som mördar och lever buse.

Alternativ nr 2 vinner. Framträder en ledare Robespierre. NU övergår den Franska Revolutionen till att bli det blodiga skräckvälde vi ofta kännetecknar revolutionen med. Anledningen är att man fortfarande två år efter revolutionen dras med samma problem som Kungen hade gjort innan.

Lösningen blir att Robesspierre och hans män börjar leta efter dåliga ursäkter till varför det går så dåligt för Frankrike fortfarande. Två orsaker hittas: Kungen försöker aktivt att förstöra för revolutionen, han måste stoppas. Utländska agenter och kungar försöker förstöra revolutionen.

Krig emot revolutionens fiender blir alltså svaret. Man börjar med att dra in Frankrike i ett krig emot Preussen och Österrike. Det går åt fanders redan från början. Revolutionens män skyller på fiender inom Nationalförsamlingen, framförallt de som var emot radikalerna från början, men också emot adelsmän och alla anhängare till Kungen. Utrensningar börjar inom Nationalförsamlingen och under en dag i september 1792 så mördas 1400 fångar. De mördas eftersom de ju är fiender till revolutionen, annars hade de ju inte suttit i fängelse. Kungafamiljen arresteras och sätts i fängelse under sommaren 1792. Den svenske kungen och hans Axel von Fersen förvärrar situationen med att sprida ett flygblad i Paris som uppmanar folket att försvara kungafamiljen, annars ”om så mycket som ett hår kröks på deras huvud” så ska de få med den svenska armén att göra. Detta används som bevis för att Ludvig XVI konspirerar med Frankrikes fiender.

Den 22 september 1792 utropas den nya republiken, ny tideräkning införs. Krigslyckan har vänt efter slaget vid Valmy, och Robesspierre och grabbarna kan börja ta i tu med kungen. I november hittar man brev som bevisar att Mirabeau och Kungen konspirerat och det blir startskottet till nästa utrensningsvåg. Den 20 januari 1793 döms Ludvig XVI till döden med en rösts övervikt. Den 21 januari avrättas kungen. Den 16 oktober ligger Marie Antionette och tittar på den fallande bilan. Skräckväldet rasar vidare, inte ens Robespierre går säker, han avrättas utan rättegång 1794. Krigen rasar vidare, med framgångar för fransmännen. Främst tackvare den unge lovande generalen Napoleon Bonaparte, men mer om honom senare.