Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre luftvägsinfektion= ÖLI ingår akut otit, purulent rinosinuit, tonsillit, laryngit 2. Nedre luftvägsinfetkion= NLE Akut bronkit, pneumoni, pleurit

Vem förskriver antibiotika 90% av all antibiotika konsumeras i öppen vård 60% för luftvägsinfektioner 25% för urinvägsinfektioner 25-40% av alla besök på en vårdcentral är infektionsrelaterade

Akut öroninflammation hos barn Hur vanligt? c:a 500.000 fall/år Små barn drabbas mest 2års ålder 50% 7års ålder 80% Överdiagnostik 30-40% 5% av alla fallen är s.k. ”Öronbarn” Definition: > 3 öroninflammationer inom 6 månader Första ofta < 6månaders ålder

Föräldrars förmåga att förutsäga att deras barn har akut öroninflammation >90 % säkerhet att barnet inte har akutöroninflammation Cirka 50 % säkerhet att barnet har akut öroninflammation Man kan inte enbart på anamnesen ställa diagnos. Man måste kunna titta på trumhinnan! föräldrarnas förmåga att förutsäga om barnet har akut öroninflammation eller inte. Resultat: Föräldrarna kan med >90 % säkerhet förutsäga att barnet inte har akut öroninflammation, men då de tror att barnet har akut öroninflammation är detta sant i bara 50 %.

Andra orsaker till ”öronont” Öronkatarr (sekretorisk otit) Trumhinneinflammation (simplex otit) Förkylning med feber Svalgkatarr Halsfluss (tonsillit) Hörselgångsinflammation Tandsprickning Tandgnissling Tandinfektion

Akut öroninflammation -orsaker- Börjar med förkylning -virus Bakterier sprids från nässvalget upp genom örontrumpeten Vilka bakterier? Pneumokocker 30-50% Hemofilus influenzae 15-30% Moraxella catarrhalis 1-9% Streptokocker grupp A 2-5% Endast 1+4 kan ge komplikationer

Normala tympanogram hos barn och vuxna

Större undertryck, fortf luftande mellanöra, barn kan ofta släppas Lindrigt undertryck, Normalt hos barn

Akut eller sekretorisk otit (ECV=1,0) Perforation eller fungerande plaströr(ECV=3,5)

Sammanfattning-diagnostik av akut öroninflammation Fynd av buktande trumhinna viktigare än fynd av rodnad trumhinna Om endast rodnad trumhinna nödvändigt att testa trumhinnans rörlighet Rörlighetsbedömning måste göras med pneumatisk tratt eller tympanometri

Diagnostisk algoritm Denna kunskap har använts för att testa en diagnostisk algoritm som bygger på att först ställa sig frågan om det föreligger en perforerad akut öroninflammation med sekretion. Om svaret på denna fråga är ja är diagnosen klar, annars studeras om trumhinnan är buktande eller inte och om så är fallet är diagnosen klar. Först om svaret på denna fråga är nej behöver man studera om trumhinnan är rodnad och trögrörlig eller inte för att fastställa diagnosen. I en studie där två undersökares diagnoser jämfördes med varandra ledde en omklassificering av beskrivna fynd enligt denna algortim till en bättre överensstämmelse mellan de två undersökarna än en jämförelse mellan de diagnoser de själva satt. Sammanfattningsvis talar tillgängliga data alltså för att ett fynd av en buktande trumhinna är viktigare i diagnostiken av den akuta öroninflammationen än ett fynd av en rodnad trumhinna. Sannolikt är detta, liksom nödvändigheten av att testa trumhinnans rörlighet, något som tydligare bör markeras i undervisning och vårdprogram.

Öroninflammation 2-16 år metaanalys studier 60% smärtfria inom ett dygn, oberoende av antibiotika 85% spontant besvärsfria inom 3 dygn 8-20 barn behövde behandlas med antibiotika för att 1 barn skulle få mindre smärta Dubblerad risk för illamående, kräkning, hudutslag i antibiotikagrupp

Akut otit- handläggning Om övergående öronont <24 timmar behöver ej läkarundersökning göras Man behöver sällan söka på natten -vänta tills nästa dag Analgetika lika effektivt som pc < 12tim!

Behandling Barn under två år: Läkarundersökning inom 24 timmar Dessa barn rekommenderas behandling med antibiotika. Vid utebliven förbättring el försämring - ny läkarbedömning Konsensus

Behandling: Barn > 2 år Alternativ 1 Information och rekommendation om att tillsvidare avstå från antibiotika (första 2 symtomdygnen). Ge ev med recept med begränsad varaktighet Alternativ 2 Antibiotikabehandling som för barn < 2 år

Forts.antibiotikabehandling Otitkonsensus rekommenderar att man fortfarande ger antibiotikum till ”Öronbarn”( >3 öroninflammationer inom 6 månader Barn med ny öroninflammation inom en månad (recidivotit) Barn med öronflytning Vuxna med akut öroninflammation

Val av antibiotika vid akut öroninflammation Förstahandsval: PcV (Kåvepenin) i 5 dagar Dos: 25mg/kg x 3 första dygnen, därefter x 2 Vid säkerställd penicillinallergi: Erytromycin under 7-10 dagar Dos: 40 mg/kg kroppsvikt/dygn, fördelat på 2-3 doser per dygn.

forts. Val av antibiotika vid akut otit Vid recidiv (vanligaste bakterien: pneumokocker): PcV under tio dagar, alternativt amoxicillin 20 mg/kg kroppsvikt gånger 2-3 under tio dagar. Vid terapisvikt (vanligaste bakterien H. Influenzae): Amoxicillin 20 mg/kg kroppsvikt gånger 2-3 under tio dagar. Konsensus

Hur ofta ger resistenta H.influenzae problem vid AOM? Frekvens av alla 20% Betalaktamasproduktion 10%av dessa Av alla akuta otiter 2% Kromosomalt resistenta 5-10%av dessa Av alla akuta otiter 1-2% Totalt utgörs alla akuta otiter orsakade av resistenta H.infl. 3-4% Då spontanläkningen av H. Infl. är mycket hög Beräknas endast 1-2% av alla akuta otiter behöva bredspektrumantibiotikum

Följdsjukdomar till akut öroninflammation Absolut vanligast Öronkatarr (sekretorisk otit) Ovanligt Hål på trumhinnan (kronisk otit) Sällsynta Benröta (mastoidit) Hjärnhinneinflammation (meningit) Infektion i innerörat (labyrintit) Ansiktsförlamning (facialispares) Var innanför skallbenet(epiduralabsc) Blodpropp i hjärnven (sinustrombos) Komplikationer =vanligast hos barn under 2 år Hur vanligt? << 1:10.000 med eller utan antibiotika

Mastoidit Ungefär hälften av mastoiditerna utvecklas trots ab behandling av akut otit Vissa studier pekar dessutom på att dessa fall har mindre tydlig symtomatologi och därför kan vara mer svårupptäckta. Mastoidit är vanligast bland barn under två år. Pneumokocker och grupp A streptokocker är de vanligaste etiologiska orsakerna. Konsensus