Kalkylmetod och produktionsförhållande Fö 2 ”Vad kostar det?” Periodkalkyler * Divisionskalkyl * Normalkalkyl * Minimikalkyl * Ekvivalentkalkyl * Restkalkyl Produkt- och orderkalkyler * Fullständig kostnadsfördelning (självkostnadskalkyl) * Ofullständig kostnadsfördelning (bidragskalkyl)

Periodkalkyler Kostnaden för en viss period fastställs och fördelas på antalet producerade enheter under samma period. Metoden är användbar i företag med relativt ”ensartad” produktion, t ex vid mass- och serieproduktion. Divisionskalkyl = Total kostnad under perioden / verklig produktion Normalkalkyl = Totala fasta kostnader / normal volym + Rörlig styckkostnad Verklig produktionsvolym = utnyttjandegrad * normal produktionsvolym Minimikalkyl = Total rörliga kostnader / verklig produktion = Rörlig styckkostnad (eller särkostnaden för produkten eller ordern)

Exempel på periodkalkyler Antag en chokladfabrik som normalt tillverkar 10 000 chokladaskar per månad. Den fasta kostnaden uppgår till 500 000 kr per månad. Rörliga kostnader för material, arbete och förpackning uppgår till 30 kr per ask. Under augusti var produktionen 8 000 askar och under september 12 000 askar. Priset är 120 kr per ask. Beräkna självkostnaden per ask och vinsten i respektive månad! Divisionskalkyl: Självkostnad aug = (500 000 + 30 * 8 000)/ 8000 = 92,5 kr/ask Vinst = 8000 * (120 – 92,5) = 220 000 kr Självkostnad sep = (500 000 + 30 * 12 000)/ 12 000 = 71,67 kr/ask Vinst = 12 000 * (120 – 71,76) = 580 000 kr Normalkalkyl: Självkostnad aug = 500 000/10 000 + 30 = 80 kr/ask Vinst = 8 000 * (120 – 80) = 320 000 kr (kalkylmässigt resultat!) Självkostnad sep = 500 000/10 000 + 30 = 80 kr/ask Vinst = 12 000 * (120 – 80) = 480 000 kr (kalkylmässigt resultat!) Resultatberäkning vi normalkalkyl = Kalkylmässig nettovinst + under/övertäckning Nettoresultat = 320 000 + [ 500 000/10 000 *(8000 - 10 000)] = 320 000 -100 000 = 220 000 kr Nettoresultat = 480 000 + [ 500 000/10 000 *(12 000 - 10 000)] = 480 000+100 000 = 580 000 kr Minimi-kalkyl: Självkostnad = 30 kr/ask i båda månader

Över- och undertäckning av fasta kostnader Om utnyttjandegrad < 100 %  undertäckning av fasta kostnader Om utnyttjandegrad > 100 %  övertäckning av fasta kostnader Under-/övertäckning = TFK/Q normal * (Q verklig – Q normal) Övertäckning 500 000 kr Undertäckning 50 kr/ask Q normal 10 000 askar Verksamhetsvolym Fast styckkostnad eller FK enligt standard!

Ekvivalentkalkyl och Restkalkyl Metoden används i företag där ett eller ett fåtal produkter ger upphov till ett brett sortiment av produkter, t ex i processindustrier som livsmedelsindustrin. Kostnaderna fördelas på produkterna med hjälp av s k ekvivalenttal, som avspeglar resursanspråk. Varje produkts kostnad bestäms då av produktens andel av produktionen. Restkalkyl Metoden används i situationer när huvudprodukten genererar en eller flera biprodukter när den framställs, och att biprodukterna går att sälja. Vid beräkning av huvudproduktens kostnad dras bidraget från biprodukten, varefter återstoden räknas som huvudproduktens kostnad.

Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl Direkt kostnad En kostnad som direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare eller kalkylobjekt, t ex direkt lön och direkt material Indirekt kostnad Kostnader som är gemensamma för flera kostnadsbärare och således inte direkt kan hänföras till en viss kostnadsbärare, t ex materialomkostnad (MO, tillverkningsomkostnad (TO), administrationsomkostnad (AO), försäljningsomkostnad (FO). Varför klassas vissa kostnader som indirekta? Logiskt omöjligt att klassa kostnader som direkta Nödvändig informationsinsamling alltför arbetskrävande Företagsledningen väljer att klassa vissa kostnader som indirekta

Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl Kriterier för nyckel: Rättvis indikator på det som genererar resursförbrukning Enkel och begriplig modell för kostnadsfördelning Lätt att mäta och registrera nyckeln (indikatorn) Direkta kostnader Kostnadsslag Kostnadsbärare Fördelade kostnader Kostnadsställe Indirekta kostnader

Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl Olika nycklar (grunder eller bas) för fördelning av indirekta kostnader: Tid (arbetstid, maskintid) Mängd (kilo, meter, ton, kvadratmeter, kubikmeter osv) Värde (värdet av direkt material, värdet av direkt lön osv i kr) Man bör som nyckel (påläggsbas) för en viss indirekt kostnad välja den faktor (tid, mängd, värde) som den indirekta kostnaden samvarierar mest med. T ex fördelas tillverkningsomkostnaden på värdet av direkt lön om verksamheten är arbetsintensiv eller på antal maskintimmar om verksamheten är kapitalintensiv.

Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl Materialomkostnader (MO) kostnad för lagerlokal, förrådsarbete, transporter in och ränta på lagerhållning av varor. Vanlig påläggsbas (nyckel): värdet av direkt material Tillverkningsomkostnader (TO) kostnad för förmän och produktionsledning, kapitalkostnader för maskin och anläggning (avskrivning och räntekostnader), reparation och underhåll av maskiner, produkter i arbete. Vanliga påläggsbaser: värdet av direkt lön, arbetstid, maskintid Affärsomkostnader (AFFO) administration och försäljning kostnad för företagsledning och försäljning och central administration Vanlig påläggsbas: Tillverkningskostnad

Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl Beräkning och tillämpning av påläggssats Beräkna eller utgå ifrån den totala indirekta kostnaden T ex TO = 5 000 000 kr/år Välj fördelningsgrund eller nyckel T ex värdet av direkt lön Beräkna omfattningen av den totala fördelningsgrunden Direkt lön = 2 500 000 kr/år Dividera total indirekt kostnad med den totala fördelningsgrunden TO / DL = 5 000 000 / 2 500 000 = 2,0 eller 200% på direkt lön Använd påläggssatsen för att fördela aktuella omkostnad på en order T ex om direkt lön = 150 kr för en order  TO för ordern = 150 * 2 = 300 kr

Självkostnadskalkyl enligt normalår Antag produkterna Alfa och Beta. Normal tillverkning och försäljning är 200 Alfa och 100 Beta per månad. I november väntas faktisk tillverkning och försäljning av Alfa bli 250 och för Beta 150 st. Direkt lön är 60 kr/st för Alfa och 40 kr/st för Beta Direkt material är 40 kr/st för Alfa och 20 kr/st för Beta Speciella direka kostnader är 20 för Alfa och 11 för Beta Direkt försäljningskostnad är 6 för Alfa och 18 för Beta. Följande gäller om företagets omkostnader: MO = 1500 kr TOF = 12 800 kr TOR = 12 600 kr AFFO = 22 000 kr Beräkna självkostnad och pris för Alfa och Beta om företaget tillämpar normalkalkyl och pålägget för vinst 30 procent.

Lösning Direkt Lön (dl) Direkt Material (dm) Speciella direkta kostnader MO: 15% på dm TOR: 60% på dl TOF: 80% på dl Tillverkningskostnad AFFO: 40% på TVK Direkt försäljningskostnad Självkostnad Vinstpålägg: 30% på pris Försäljningspris Alfa 60 40 20 6 36 48 210 84 6 300 90 390 Beta 40 20 11 3 24 32 130 52 18 200 60 260

Fullständig kostnadsfördelning och ofullständig … Kostnadsslag Kostnadsbärare Direkta kostnader Fullständig kostnadsfördelning Indirekta kostnader Kostnadsställen Ofullständig kostnads- fördelning Särkostnader

Kostnadsfördelning enligt självkostnadskalkyl Arbetsmodell för självkostnadskalkyl Direkt material (dm) Direkt lön (dl) Materialomkostnad (MO) Tillverkningsomkostnader (TO) Speciella direkta tillverkningskostnader (t ex royalty) Tillverkningskostnad Administrations- och försäljningsomkostnad (AFFO) Direkta försäljningskostnader (t ex provision) SJÄLVKOSTNAD

Kausalitetsprincipen och ex. på fördelning av TOF Antag två produkter A och B. A är arbetsintensiv medan B är kapitalintensiv. A kostar 500 kr i direkt lön och B 40 kr i direkt lön. A kräver 6 minuters maskintid medan B kräver 30 minuter. Periodens fasta tillverkningsomkostnad (TOF) blev 560 000 kr, varav huvuddelen 450 000 kr utgörs av maskinkostnader (kapital- och driftkostnader). Periodens totala direkta kostnad blev 100 000 kr och total maskintid 350 timmar. Beräkna TOF per styck för A och B! TOF = 560 000 kr Välj Nyckel: alt 1: Dir Lön alt 2: maskintid Omfattning av nyckeln: alt 1: DL= 100 tkr alt 2: Maskintid = 350 tim Dividera TOF med nyckel alt 1: 560 tkr/100 tkr = 5,6 eller 560% på DL alt 2: 560 tkr/350 tim = 1600 kr/maskintimma Vilken påläggssats ska väljas? Om alt 1) TO för A = 5,6 * 500 = 2800 kr och TO för B = 5,6 * 40 = 224 kr Om alt 2) TO för A = 1600*6/60 =160 kr och TO för B = 1600*30/60=800 kr Välj alternativ 2 (maskintid som nyckel, ty den ger en rättvisare fördelning!)

Exempel på handelsföretag Profit HB bedriver grosshandelsverksamhet med elektronikprodukter. Man köper produkterna på den internationella marknaden och distribuerar sedan dessa vidare till detaljister. I samband med lagring och transport uppkommer dels kostnader för lagerhållning, dels kostnader för hantering vid lastning och lossning. Företaget har konstaterat att den direkta kostnaden för lagerhållningen kan schablonberäknas till 3% av inköpspriset per månad som produkterna lagras. Man överväger nu att köpa in 4 000 st DVD-apparater från Singapore för 1520 kr/st. Hemtagningskostnader som frakt och tull beräknas till 180 kr/st. Övriga direkta hanteringskostnader uppgår till 16 000 kr för detta parti. Indirekta kostnader för lagring och hantering uppgår erfarenhetsmässigt till 1% av inköpspriset. Förutom dessa kostnader har företaget administrationsomkostnader som uppgår till 8% och försäljningsomkostnader som uppgår till 15% av varukostnaden. Vilket pris måste man minst debitera detaljisterna om man själv kräver ett vinstpålägg på 20% på självkostnaden och beräknar att få lagra videoapparaterna i tre månader i genomsnitt.

Kalkyltrappa för handelsföretag Profit HB 1520 15,2 184 136,8 1856,0 kr 426,9 2283 457 2739,5 kr Inköpspris Varuomkostnader Direkta hanteringskostnader Direkta lagerhållningskostnader Varukostnad Administrations- och försäljningsomkostnad Självkostnad Vinst Försäljningspris

Exempel på Tjänsteföretag Konsultföretaget Teleöverföring AB har fått en förfrågan från ett oljeland om ett teleprojekt. Detta innebär en arbetsinsats på ca 4000 egna konsulttimmar. Dessutom tillkommer ca 500 arbetstimmar som måste köpas från Telebluff Ltd för 530 kr/timme. Telebluff kräver dessutom ersättning för resor och traktamente på 32 000 kr för att engagera sig som underkonsult. I Teleöverföring räknar man med att de egna konsulterna för detta uppdrag kostar 355 kr/tim inklusive lönebikostnader. En del av konsultuppdraget kan utföras i Sverige, men det kräver tillgång till Teleöverförings utrustning. Projektkostnaderna för detta uppskattas motsvara ett pålägg på 25% på de egna konsulternas löner. Egna resor och övriga direkta kostnader bedöms kosta 120 000 kr. Teleöverföring kalkylerar med 10% i administrationskostnadspålägg och 7% i försäljningsomkostnadspålägg. Vilket pris bör man lämna i anbudet om man kräver 10% vinstmarginal?

Kalkyltrappa för tjänsteföretag Direkta lönekostnader Projektomkostnader Speciella direkta kostnader Projektkostnad Administrationsomkostnader Försäljningsomkostnader Självkostnad Vinst Försäljningspris Teleöverför AB 1 420 000 kr 355 000 kr 417 000 kr 2 192 000 kr 219 200 kr 153 440 kr 2 564 640 kr 284 960 kr 2 849 600 kr

Exempel på orderkalkyl Följande årsdata gäller för AB medaljfabriken: Direkt lön 12 000 000 kr Direkt material 20 000 000 kr Materialomkostnad 2 000 000 kr Tillverkningsomkostnad (rörliga) 6 000 000 kr Tillverkningsomkostnad (fasta) 15 000 000 kr Affärsomkostnader 11 000 000 kr Totala intäkter 80 000 000 kr Beräkna i en efterkalkyl hur stora MO-, TOR-, TOF och AFFO-påläggen skulle ha varit under året, för att de precis skulle ha täckt de verkliga omkostnaderna. AB medaljfabriken ska lämna en offert på 2 000 st av en liten guldmedalj. Den direkta materialkostnaden beräknas till 1000 kr per styck och den direkta lönen till 200 kr per styck. Vad skulle 5 000 av en väldekorerad bronsmedalj kosta om den kostade 200 kr i material och 400 kr i lön samt 200 000 kr i en fast ordersärkostnad? Vad är självkostnaden enligt en minimikalkyl? Vilket är det lägsta priset för dessa två olika order om man kräver 20 procent i vinstmarginal?

Ex på normalkalkyl vid självkostnadskalkyl AB reparationsverkstad räknar med det kommande året med en tillverkning och försäljning som är 80% av den normala. Kostnaderna för året budgeteras till Direkt material 8 000 000 kr Direkt lön 4 800 000 kr Rörliga TO 2 400 000 kr Fasta TO 3 000 000 kr AO (fasta) 2 200 000 kr FO (fasta) 1 320 000 kr Företaget tillämpar normalkalkyl. Beräkna påläggssatserna för företagets omkostnader och kalkylera självkostnaden för en reparationsorder som kostar 1200 kr i direkt material och 900 kr i direkt lön.

Exempel på förkalkyl enligt normalårsmetoden Företagets Zensation tillverkar produkterna Fierenze och Carcasonne (ryggsäckar för tågluffare). För det kommande året beräknas en tillverkning och försäljning av 24 000 Fierenze och 13 000 Carcasonne. Försäljningspriserna är 500 kr respektive 350 kr för de båda produkterna. De budgeterade kostnaderna är följande: Kostnadsslag Totalt Fierenze Carcasonne Direkt material 3 276 000 2 496 000 780 000 Direkt lön 2 220 000 1 440 000 780 000 Direkt försäljningskostnad 370 000 240 000 130 000 Fasta MO 350 000 Rörliga TO 1 111 000 Fasta TO 1 200 000 Fasta AO 865 000 Fasta FO 432 000 Upprätta självkostnadskalkyler (kostnad i kr per enhet) för de båda produkterna! Företaget använder sig av normalårsmetoden. De normala kvantiteterna för tillverkning och försäljning är 25 000 av Fierenze och 15 000 av Carcasonne. Gör också en lönsamhetsberäkning (nettovinstprocent) med användning av försäljningspriserna.

Att välja lämplig påläggsbas för olika kostnadsställen AB Turner Industries tillverkar produkterna alfa, beta och gamma som genomgår operationerna 1 och 2. Produkterna kräver olika mängd resurser i form av maskintid och arbetstid. Arbetarna har differentierade löner beroende på kvalifikation. Företagets fasta tillverkningsomkostnader i operation 1 och 2 består under ett normalår av följande komponenter: Operation1 Operation 2 Kapitalkostnader för maskiner 400 000 170 000 Lön till arbetsledare 180 000 520 000 Energi 60 000 50 000 Hyra 60 000 120 000 Värme 20 000 40 000 Summa 720 000 kr 900 000 kr Normal direkt lönekostnad 1 800 000 kr 2 000 000 kr Normal total arbetstid (timmar/år) 24 000 30 000 Normal total maskintid (timmar/år) 36 000 18 000 Antag att följande gäller om produkterna alfa, beta och gamma: Produkt Alfa Beta Gamma Normal årsproduktion 5000 4000 3000 Maskintid i operation 1 (tim/st) 0,5 1 1,5 Maskintid i operation 2 (tim/st) 1 0,5 1 Arbetstid i operation 1 (tim/st) 0,5 1,5 1,5 Arbetstid i operation 2 (tim/st) 0,5 1 2 direkt lön (kr/st) 150 375 525 direkt material (kr/st) 100 120 200 Licensavgift till uppfinnare (kr/st) 50 50 100 Provision till säljare (kr/st) 100 150 300 Härled lämpliga påläggssatser för TO i operation 1 och 2 och beräkna tillverkningskostnaden för alfa, beta och gamma. Påläggssatserna för MO och AFFO är 10 respektive 20 procent. Beräkna dessutom storleken för MO och AFFO i kr under ett normalår! (svara på denna sida och utnyttja nästa sida för dina uträkningar)

Påläggsberäkning och påläggsdifferens Ett ritkontor betjänar tre olika tillverkningsavdelningar som under ett år utnyttjar ritkontoret 3 000 timmar, 2 500 timmar och 500 timmar. Ritkontorets verkliga kostnader för året är 2 880 000 kr. Vid en restlös föredelning (värdering till faktiska genomsnittskostnader) påförs tillverkningsavdelningarna 2 880 000/ 6 000 = 480 kr per timme som man utnyttjar ritkontoret. Anta att företaget budgeterat kostnaderna för ritkontoret till 2 790 000 kr och sysselsättningen till 6 200 timmar. Med ledning härav har man beräknat ett pålägg för varje timme som ritkontorets tjänster utnyttjas på 2 790 000/6200 = 450 kr per timme. Ritkontor (förutberäknade pålägg) Verkliga kostnader 2 880 000 Pålägg avd I: 3000 x 450 = 1 350 000 Pålägg avd II: 2500 x 450 = 1 125 000 Pålägg avd III: 300 x 450 = 225 000 Påläggsdifferens (negativ) 180 000 2 880 000 kr 2 880 000 kr

Påläggsberäkning och påläggsdifferens Här uppstår en negativ påläggsdifferens 180 000 kr. De förutberäknade påläggen uppgår sammanlagt till 2 700 000 kr, medan de verkliga kostnaderna blev 2 880 000 kr. Påläggen har inte räckt till att täcka kostnaderna. Det beror dels på att kostnaden per timme blev 480 kr mot beräknat 450 k, dels på att sysselsättningen på ritkontoret blev lägre än beräknat. (6 000 timmar mot beräknat 6 200 timmar). Anta att de tjänster som ritkontoret utför skulle kunna köpas från ett externt företag för 600 kr per timme och att ritkontorets tjänster värderas till marknadspris. Vi får då följande kostnadsfördelning. Den positiva påläggsdifferensen tyder på att det lönar sig att ha ett eget ritkontor jämfört med att köpa samma tjänster utifrån. Värdet av ritkontorets tjänster är 3 600 000 kr och ritkontorets kostnader stannar vid 2880000 kr. Ritkontor (förutberäknade pålägg) Verkliga kostnader 2 880 000 Pålägg avd I: 3000 x 600 = 1 800 000 Påläggsdifferens (positiv) 720 000 Pålägg avd II: 2500 x 600 = 1 500 000 Pålägg avd III: 300 x 600 = 300 000 3 600 000 kr 3 600 000 kr

Princip för stegfördelning (step down procedure) Dela upp verksamhetens olika avdelningar (delverksamheter) i huvudkostnadsställen (operation or production centers) och hjälpkostnadsställen (service centers) och fördela successivt hjälpkostnadsställens kostnader på huvudkostnadsställen (vilka står närmast kostnadsbärarna). Därmed får vi veta vad huvudverksamheterna egentligen kostar! Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Huvud- Kostnadsställe Hjälp- Kostnadsställe Hjälp- Kostnadsställe Fördelade kostnader