Välkommen till föreläsningen om skelettet och lederna

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårt blodomlopp Våra celler behöver hela tiden syre och olika näringsämnen.
Advertisements

Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
Din kropp består av miljarder celler!
Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad
”LITET RUM” ”BYGGSTENAR” ”FABRIKER”
Männisokroppen.
Människokroppen.
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
Blodet Blodet har många uppgifter
Hjärtat och blodomloppet
Cellen och dess delar.
Samspelet mellan människan, arbetsuppgiften och arbetsmiljön
Människokroppen.
Huden Kroppens största organ
Kolhydrater.
Idrottsskador.
Hästens anatomi - exteriör
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Hud, skelett och muskler
VAD ÄR EN CELL?.
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
HUDEN kroppens största organ
Skelettet HGA 2012.
Varför ska vi lära oss detta?
Celler.
RÖRELSESYSTEMET.
Skelett Skelettet gör så att vi kan stå rakt upp.
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Skelettet.
Ergonomi på arbetsplatsen
Kroppens organ.
DJURRIKETS INDELNING Djur finns i många olika former och storlekar.
ANATOMI.
Huden HGA 2012.
MÄNNISKOKROPPEN.
BIOLOGI - Människokroppen
Kroppens anatomi.
“Undersökning av naturen”
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Rörelseorgan skelettet
ERGONOMI. Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Med enklare språk - att lära sig använda.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.
Anatomi Läran om människokroppen. Teori varför 1. Teori ska ge djupare förståelse 2. Hjälper en att sesammanhang mellan olika saker 3. Praktik och teori.
Nervsystemet styr din kropp
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av ungefär 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och.
Skelettet och musklerna
Förebyggande av skador inom idrott
Andningen.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Mekanik.
Träningslära.
Att dela in livet Vi söker efter sätt att organisera vår värld.
Proteiner 10.3.
Ryggradsdjur och ryggradslösa djur
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Celler.
Njurar, hud & rörelseorganen
Cellen, huden, skelettet och musklerna
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Människans muskler Det finns tre typer av muskelvävnad hos människan.
Skelettet har flera olika funktioner.
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

Välkommen till föreläsningen om skelettet och lederna

Skelettet Skelettet består drygt 200 olika ben. Skelettets funktion är att ge kroppen stadga och ett fäste för musklerna. Producerar blodkroppar Skelettet skyddar också ömtåliga organ. Skelettet, musklerna och lederna kallas tillsammans för rörelseapparaten.

Kraniet Kraniet består av flera ben, som är fogade med bensömmar. Sammanlagt är det nio ben.

Skelettets delar Kranium Bröstben Revben Ryggrad Överarmsben Strålben Armbågsben Mellanhandsben Fingerben

Skelettets delar Mellanfotsben Tåben Nyckelben Skulderblad Höftben Korsben Blygben Sittben Lårben Knäskål Skenben Vadben Vristben

Ryggraden Innehåller 33-34 kotor. Diskar ligger mellan kotorna. Diskarna består av brosk. Utskotten fungerar som muskelfästen

Indelning av ryggraden Halskotor 7st Bröstkotor 12st Ländkotor 5st Korskotor 5st Svanskotor 4-5st

Benvävnad Brosk till ben-20 år Skelettben består av levande celler Skelettet förnyas ständigt med hjälp av två celltyper. - En som bryter ner gammalt ben, en som bygger upp nytt ben. Resultatet blir att skelettet förnyas vart femte år.

Lederna Leder= där benändar möts Benytor klädda med ledbrosk . Leden är omsluten av en ledkapsel. Tre olika ledtyper - kulled, vridled och gångjärnsled.

Skador på skelettet - Spricka eller något har gått av. Benskörhet -Skelettet måste belastas Benbrott - Spricka eller något har gått av. Vrickning-böjer en led i fel riktning Urledvridning Diskbråck Meniskskador Av: Ann-Sophie Kronsjö Kunskapsskolan i Nacka VT-2003