Gruppresultat för Tema 1 Fråga 1.1 I vilken utsträckning kände du till klimatförändringarna och deras konsekvenser innan du valde att delta i WWViews?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nulägesanalys genom frågor
Advertisements

Varför EU? Varför sammanhållningspolitik? Varför Interreg? Daniel Tarschys Stockholms universitet & SIEPS (Svenska Institutet för Europapolitiska Studier)
Geografi Henrik Carlsson.
Växthuseffekten – så fungerar den
Disposition - Hållbar utveckling
Energiledningssystem
Allmänningens dilemma
Miljödepartementet Ett Sverige utan klimatutsläpp – det gröna föregångslandet Bakgrund till regeringsbeslut torsdagen 21 juli 2011.
”Hållbar utveckling” - en rättvis framtid utan sopor?
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Landsbygdsutveckling med radikalt nya förutsättningar.
Klimattoppmöte i skolan Välkommen til KLIMATTOPPMÖTE Durban, Sydafrika 2011 Klarar NI att lösa världens klimatutmaningar?
Konjunkturer.
Levnadsvillkor och resursfördelning
SAMHÄLLSEKONOMI.
Hur bör samhället organiseras
Fjärde järnvägspaketet
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Mental träning Mål & Motivation
Människan eller naturen i centrum?.  Syftet med rapporten är att klargöra avsikten med de nationella miljökvalitetsmålen och belysa möjligheterna och.
EU;s sammanhållningspolitik Ny strategi Europa 2020 ersätter Lissabonstrategin Tillväxt o sysselsättningsstrategi Fokus på smart, hållbar och inkluderande.
Centre for Climate Science and Policy Research Centrum för klimatpolitisk forskning Trusler og udfordringer – refleksioner fra klimaforhandlingerne og.
Skriv här ArtDatabanken Konventionen om biologisk mångfald Från Rio till idag – vad gör vi nu? Jan Terstad ArtDatabanken, programchef Naturtyper och naturvård.
V AD ÄR DET FÖR SAKER SOM VÅRA POLITIKER BEHÖVER BRY SIG OM …
1 Energi en del av världspolitiken 20 % av jordens befolkning förbrukar 80 % av energiresurserna. Världens energibehov ökar. Kampen.
Klimatapartheid... vem har ansvaret i en delad värld?
Energikällor.
Resmål och resvägar Hållbar turism.
Hållbar Utveckling Vad är det?.
Presentation om klimatet från Världens kurs Klimat och miljö
Fråga 1.2 Efter att ha fått olika bedömningar av klimatförändringarna och deras konsekvenser presenterade för dig, i vilken utsträckning är du bekymrad.
Anpassning – brett arbete som spänner över hela samhället Länsstyrelserna regionalt ledarskap –Samordna arbetet på regional nivå med anpassning till ett.
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Kommundirektörsföreningen
Hållbar utveckling Vad är det för något? Vad handlar det om?
Klimaträttvisa Utifrån Ett biskopsbrev om klimatet och Världens kurs Ditt namn Ort och datum.
Startade 1997 med ideellt valda miljökommittéer 2005 – Alla klubbar I Hallandsdistriktet har tilldelats SGF:s miljödiplom Arbetet har bestått i framtagande.
En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. (Brundtlandkommissionen) De åtgärder.
Färdplan 2050 Viktor Rydell. Global nivå Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier.
Norrstyrelsen [ ] BILD 1 Norrstyrelsen Ideell förening med uppgift att förbereda bildandet av en sammanhållen norrländsk.
Klimathotet Krympt global ekonomi - med 51 tusen miljarder kronor Svåra översvämningar (höjda havsnivåer) Vattenbrist, torka, ökenutbredning Oförutsedda.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Ulrika Palme, Hållbara urbana VA-system Ulrika Palme Miljösystemanalys, Energi & Miljö Chalmers tekniska högskola.
1 Strategier för minskad klimatpåverkan - framtidsbilder för markanvändning på landsbygden Rebecka Milestad, Åsa Svenfelt & Kalle Dreborg.
Länsträff Miljö och hälsoskyddshandläggare Västerås den 27 maj 2008 Klimat- och energistrategi för Västmanlands län -ett regeringsuppdrag.
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Hur mår Halland? Sofia Frising miljömålssamordnare
Miljöutvecklingsdagar 2008 Klimat, miljö och energi Regionala enheten.
Samhällskunskap C & Geografi B, 2011/2012
Styrelsen för Blekinge Tekniska Högskola har beslutat att från och med september 2008 vara klimatneutral. Här följer frågor och svar om BTH och klimatneutralitet.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
MERGE for GAC May 2010 Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Klimatfrågan: Nutidens skugga på framtiden Markku Rummukainen Lunds universitet,
Nu ska jag/vi jobba smartare. Hur gör man då?
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Kapitalförvaltning för anknutna stiftelser – Pågående utvärdering av inkomna anbud Information till universitetsstyrelsen
Parisavtalet – allra viktigast
Hållbar utveckling Vad ska ni kunna?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Landsbygdskommittén.
FN.s globala mål
Minska utsläppen av växthusgaser
Miljömålen består av tre slags mål
Produktion, handel och transport
Miljömålen består av tre slags mål
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN MED FÖRDELAR FÖR MEDBORGARNA
Presentationens avskrift:

Gruppresultat för Tema 1 Fråga 1.1 I vilken utsträckning kände du till klimatförändringarna och deras konsekvenser innan du valde att delta i WWViews? Jag visste ingenting0 % Jag visste lite 8 % Jag visste en del 40 % Jag visste mycket 52 % Vet inte / vill inte svara 0 %

Fråga 1.2 Efter att ha fått olika bedömningar av klimatförändringarna och deras konsekvenser presenterade för dig, i vilken utsträckning är du bekymrad över klimatförändringarna? Väldigt bekymrad67 % Ganska bekymrad29 % Något bekymrad4 % Inte bekymrad0 % Vet inte / vill inte svara0 %

Gruppresultat för Tema 2 Fråga 2.1 Hur brådskande tycker du att det är att sluta ett globalt klimatavtal? Det är brådskande, ett avtal borde slutas vid COP % Det är viktigt men kan vänta några år% Ett avtal kan vänta tills vi ser allvarliga effekter av klimatförändringarna % Jag vill inte ha ett globalt avtal% Vet inte / vill inte svara%

Fråga 2.2 Om ett nytt klimatavtal sluts vid COP15, borde politikerna i ditt land då ge hög prioritet åt att skriva under avtalet? Ja100 % Nej% Vet inte / vill inte svara%

Fråga 2.3 Vad borde vara den långsiktiga målsättningen för en begränsning av temperaturökningen? En målsättning är inte nödvändig% En större ökning än 2 grader Celsius är acceptabel % En begränsning av ökningen till 2 grader Celsius29 % En begränsning av ökningen så att temperaturen förblir på dagens nivå44 % En återgång till förindustriell nivå27 % Vet inte / vill inte svara%

Fråga 2.4 Borde länder som inte lever upp till sina åtaganden i ett nytt avtal bli straffade? Ja, och straffet borde vara så hårt att inga fördelar kan uppnås genom att inte leva upp till åtagandena61 % Ja, och straffet borde vara betydligt märkbart33 % Ja, men straffet borde främst vara symboliskt 4 % Det borde inte finnas något straff2 % Vet inte / vill inte svara%

Gruppresultat för Tema 3 Fråga 3.1 Tycker du att det kortsiktiga målet för utsläppsminskningar i annex 1 - länder borde vara Högre än 40%46 % Mellan 25% och 40%50 % Lägre än 25%4 % Det borde inte finnas något mål % Vet inte / vill inte svara %

Fråga 3.2 Vad tycker du att det kortsiktiga målet borde vara för icke-annex 1 länder med omfattande ekonomiska intäkter och/eller stora utsläpp? Samma mål som för annex 1 länder52 % Deras utsläpp borde reduceras något, och i en ökande takt, ju rikare de är och ju mer de släpper ut42 % Deras ökning av utsläpp borde begränsas något, och i en ökande takt, ju rikare de är och ju mer de släpper ut6 % De borde inte behöva kontrollera sina utsläpp alls % Vet inte / vill inte svara%

Fråga 3.3 Vad tycker du att det kortsiktiga målet borde vara för utvecklingsländer med lägre inkomstnivåer? Samma mål som för annex 1 länder17 % Deras utsläpp borde reduceras något, och i ökande takt, ju rikare de är och ju mer de släpper ut40 % Deras ökning av utsläpp borde begränsas något, och i ökande takt, ju rikare de är och ju mer de släpper ut39 % De borde inte behöva kontrollera sina utsläpp alls4 % Vet inte / vill inte svara%

Gruppresultat för Tema 4 Fråga 4.1 Borde priset på fossila bränslen höjas? Ja, för alla länder42 % Ja, för alla annex 1-länder och andra länder med omfattande ekonomiska intäkter och/eller stora utsläpp58 % Ja, men bara för annex 1-länder% Nej, priset borde inte regleras% Vet inte / vill inte svara %

Fråga 4.2 Borde det inrättas ett globalt finansiellt system, som genererar ekonomiska medel till utvecklingsländer att minska utsläpp av växthusgaser samt att anpassa sig till klimatförändringar? Ja98 % Nej% Vet inte / vill inte svara 2 %

Fråga 4.3 Vilka länder borde ges uppgiften att betala i ett nytt klimatavtal? Alla länder27 % Alla länder (förutom de minst utvecklade länderna)67 % Annex 1-länder4 % Inga åtaganden borde fastställas % Vet inte / vill inte svara2 %

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 1 NU! Nu är det bråttom. Nu måste alla engageras. Nu satsar vi på hållbar teknik. Nu tar vi inte ett misslyckande

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 2 Var modiga! Ta långtgående och bindande beslut nu om stora utsläppsminskningar. Klargör val och vad man måste avstå från. Resurser till klimatsmart teknikutveckling. Fortlöpande utvärdering.

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 3 För framtida livsbetingelser! Inrätta en internationell miljöresursfond med objektiv uppföljning, så att alla länder kommer i hållbar fas med varandra. Resurserna kan vara i form av kunskapsöverföring, informationssatsningar, pengar till forskning eller utveckling av förnyelsebara energikällor.

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 4 Minska användande av fossila bränslen! Få med alla i klimatavtalet och satsa på teknik för förnyelsebara energikällor

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 5 Solidaritet, restriktioner och belöningar! Långtgående utsläppsminskningar för annex 1 länder och icke annex 1 länder. Lojalitet gentemot utvecklingsländer. Utveckla teknikstöd och finansiella system. Internationella restriktioner inom transportsektorn. Skapa belöningssystem för utsläppsminskningar. (ex forskning och utbildningscentra)

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 6 Klimatavtal COP 15 Börja här och nu! Vi har inte råd att vänta. Begränsa temperaturökningen på dagens nivå! Samverka på ett solidariskt sätt mellan alla länder.

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 7 Gemensamt avtal för överlevnad Hitta gemensamma mål som samtliga länder förbinder sig till! Ansvaret ska ligga på en global finansiell organisation utsedd av respektive land.

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 8 Green money talks Skapa ett globalt finansiellt system där kapital skapas genom ett klimatavgift på konsumtionen av fossila bränslen, som sedan används till att utveckla ny teknik samt bidra till utvecklingsländernas miljöarbete.

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 9 Vi har lånat jorden av våra barnbarn! All klimatpåverkan skall bära hela sin kostnad. Stoppa ytterligare förlust i biologisk mångfald. Alla medborgare måste få kunskap för att ta ansvar. Ge 3:dje världen klimatsmart stöd.

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 10 Global utvecklingsfond för teknik och klimat! Införa skatt på internationella pengatransaktioner och höja priset på fossila bränslen. Finansieringen ska användas till ny teknik och anpassning till klimatförändringarna.

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr: 11 Var rädd om vår jord! Våga visa handlingskraft och solidaritet med bistånd, för ökad kunskap, som ger attitydförändring samt en bättre miljö. Effektiv och rättvis resursomsättning för att bevara vår biologiska mångfald.

Gruppresultat rekommendationer Rekommendation Nr:12 Positiv energi = Global hållbar utveckling! Alla länder ska skriva på klimatavtalet. Utarbeta realistiska mål. Uppmuntra gemensam satsning på ny teknik. Utarbeta ett finansiellt system för att ta globalt ansvar för ett globalt problem.