och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi SAMHÄLLSEKONOMI och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi

Oscar Wilde, författare (1854-1900) När jag var ung trodde jag att pengar var det viktigaste i livet, nu när jag är gammal vet jag att det är så Är pengar det viktigaste i livet? Vad använder vi pengar till? Svar: Uppfylla önskemål och behov. Vi har olika önskemål.   Oscar Wilde, författare (1854-1900)

Behov och önskemål Vi har: Basbehov: syre, mat, vatten, kärlek, bostad etc. Önskemål: hur många som helst… Problem: Behoven › resurserna = prioriteringar = EKONOMI Vi har olika behov och önskemål som vi vill uppfylla. Vi delar in dem i: Basbehov: Syre, mat, vatten, värme, kärlek, bostad, fysisk aktivitet Önskemål: hur många som helst Slutsats: Vi har obegränsade behov och önskemål, men begränsade resurser. Vi måste välja, göra prioriteringar. Det är det som ekonomi handlar om, hur handskas med begränsade resurser, oavsett om det gäller en persons eller ett lands ekonomi. Vi har redan pratat om privatekonomi – men innan vi går över till samhällets ekonomi. Ska vi göra en liten historisk utblick…

Det ekonomiska kretsloppet Ni är säkert bekanta med kretslopp från naturkunskapen, men även inom ekonomi pratar man om kretslopp. Hushållen – säljer arbetskraft till Företag och staten, köper varor och tjänster. lånar av bankerna Företag – lånar av banken till investeringar, maskiner, byggnader etc. betalar ränta. Stöd från staten – subventioner. Betalar till staten – skatter och avgifter. Aktier – ett sätt att få in pengar utan att låna Banker – Kontakten mellan sparare och lånare. H – sparar och lånar, Ftg – lånar. Priset på pengarna är räntan. Staten = offentlig sektor. Transfereringar - Skatt, bidrag (hushållen) och subventioner (företagen), löner – stor arbetsgivare. Omvärlden – här försvinner pengar ut ur landet, vid export och nya kommer in vid import, därför viktigt med balans i handeln med andra länder, en positiv bytesbalans innebär att vi får in mer pengar än som försvinner. Ett mål för staten - U-landsbistånd.

SAMHÄLLSEKONOMI Ekonomi handlar om hur man använder samhällets resurser, sa jag i början. Politikerna försöker påverka och styra ekonomin åt olika håll. Anders Borg, finansminstern. Han är politiker och ägnar sig åt ekonomisk politik. Detta är en bild från förra veckan då la han fram sitt förslag till vårbudget, vilken han har i famnen. Då pratade han om hur det går för Sverige och vad regeringen tänkt spendera statens kassakista på.

Ekonomirapportering kan ofta kännas så här… Det är inte så enkelt för politikerna att påverka så mycket. De skyller ofta på…

Konjunktur ≈ ekonomiska situationen/utvecklingen för ett land eller en marknad Konjunkturen = ekonomiska situationen, i ex. ett land. Kan också gälla en marknad, som byggbranschen. Den här modellen visar hur hög produktionen är över tid, vilket är vad konjunkturer handlar om. När det går bra i ekonomin kallas det för Högkonjunktur. När det går dåligt kallas det för lågkonjunktur. Om det är en riktigt djup lågkonjunktur kallas det depression. Att den gröna linjen har en uppåtgående trend beror på att vi har haft…

Tillväxt = ökningen av ett lands produktion Produktionen mäts via BNP - Bruttonationalprodukten = Värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år i ett land.   Glasklart eller hur? Varför ska vi då bry oss om att lära oss om BNP? Därför att: BNP används för att mäta hur rikt eller fattigt ett land är. Vilket land ligger överst? Senast Luxemburg – Sverige ligger på 9:e plats. För tio år sedan var vi på 15-20 plats. För 30 år sedan var vi nr. 4. Försprång efter andra världskriget. Sedan dess har andra hunnit ikapp. Vad avgör då vår plats i ligan? Två saker: Ju större produktion desto högre BNP Ju färre invånare som skall dela på produktionen desto högre BNP. Detta gör att små länder med liten befolkning ofta ligger högt. Varför är tillväxt så attraktivt? Det är ett av vår regerings ekonomisk-politiska mål, liksom alla andra länders. Svar: tillväxt = rikedom Sveriges tillväxt 2012: 1,4 % Kina 7,8 % Om man jämför levnadsvillkoren i Sverige idag och för hundra år sedan så är den enorm. En huvudanledning är att vi haft så god tillväxt. Sveriges BNP har ökat under nästan hela 1900-talet. Men vi har goda och dåliga perioder, vilket för oss till... Bruttonationalprodukten = Värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år i ett land

BNP per capita Vilket land ligger överst? Senast Luxemburg – Sverige ligger på 9:e plats. För tio år sedan var vi på 15-20 plats. För 30 år sedan var vi nr. 4. Försprång efter andra världskriget. Sedan dess har andra hunnit ikapp.   Vad avgör då vår plats i ligan? Två saker: Ju större produktion desto högre BNP Ju färre invånare som skall dela på produktionen desto högre BNP. Detta gör att små länder med liten befolkning ofta ligger högt. Varför är tillväxt så attraktivt? Det är ett av vår regerings ekonomisk-politiska mål, liksom alla andra länders. Svar: tillväxt = rikedom Sveriges tillväxt 2012: 1,4 % Kina 7,8 % Om man jämför levnadsvillkoren i Sverige idag och för hundra år sedan så är den enorm. En huvudanledning är att vi haft så god tillväxt. Sveriges BNP har ökat under nästan hela 1900-talet. Men vi har goda och dåliga perioder, vilket för oss till...

Problemet med BNP BNP används för att mäta hur rikt ett land är.   Problemet med BNP BNP har brister – stora brister som mått för att bedöma hur rikt ett land är.   BNP mäter inte välfärd, hur bra folket har. Det kan finnas ett fåtal rika som är superrika, och resten av folket svälter, men BNP kan ändå vara helt OK. Här i ligger också huvudkritiken mot att använda BNP som måttstock. är att BNP mäter rikedom inte välfärd.

EKONOMINS SJUKDOMAR Arbetslöshet = de som söker arbete men inte får något Inflation = stigande priser Budgetunderskott = när statens utgifter är större än inkomsterna Statsskuld = lån staten tagit för att täcka budgetunderskottet Det finns ett antal problem som kan uppstå i samhällets ekonomi, man kan beskriva dem som sjukdomar som påverkar samhällets ekonomi negativt och försvagar den och gör att vi får mindre pengar att röra oss med och kan leda till lågkonjunktur. Dessa är: Arbetslöshet är en personlig tragedi för den som drabbas. Men det är även ett problem för samhället. Bidragskostnaderna ökar Mindre skatteintäkter Resursslöseri Pengar som kunde användas till annat. Olika typer av arbetslöshet: Konjunkturarbetslöshet – lågkonjunktur – minskad efterfråga Strukturarbetslöshet – ex. billigare producera någon annanstans = för dyr arbetskraft i Sverige.   Inflation = stigande priser Olika typer av inflation: Efterfrågeinflation – efterfrågan på en vara är större än utbudet leder till prisstegring. Kostnadsinflation – lönespiralen Importerad inflation – I Sverige står importerade varor och tjänster för ungefär en tredjedel av BNP. Självklart påverkar prisnivån i omvärlden den svenska prisnivån och därmed inflationen Sverige beroende av export. Har vi högre inflation än de länder vi handlar med blir våra varor dyrare och vi får svårt att sälja dem → minskad export → minskad produktion → ökad arbetslöshet → Viktigt undvika inflation Men de stora förlorarna är spararna, de som sparar på bank.   Budgetunderskott och statsskulden  När Statens utgifter är större än inkomsterna, mellanskillnaden – budgetunderskottet Det finns i princip två sätt för staten att minska budgetunderskottet, vilket är samma sätt som för oss. Öka inkomsterna eller minska utgifterna. För att täcka upp för budgetunderskottet måste staten låna pengar – statsskulden Och vi brukar inte vara så bra på att betala av lånen så statsskulden växer. Vi betalar ränta, många miljarder blir det per år. 1 210 miljarder mars 2013 Detta är den stora boven i dramat vad gäller finanskrisen i EU, som vi hört mycket om på senare tid. En del stater har levt över sina tillgångar och frågan har handlat om huruvida de länder som har stabila finanser ska rädda de andra. Bubblor – är något som finns på olika marknader, ex. bostadsbubblor Det finns fyra saker som kan få finanskriser att uppstå: Att räntan höjs, eftersom det leder till att det huvudsakligen är risktagare som lånar pengar och gör investeringar. Oro på finansmarknaden, vilket gör att aktörer har svårt att göra riskbedömningar. Sådan oro kan uppstå genom att någon förklarar att det är en finanskris, eller förutspår dåliga tider. Värdeminskning eller att tillgångarna är för små i förhållande till utgifterna eller skulderna, vilket framgår av balansräkningar  och påverkas av bland annat räntan. Kriser i enskilda banker eller uppenbarade problem i bankväsendet, bland annat eftersom det kan leda till panik. Det här var de ekonomiska problemen, sjukdomarna. Vi kommer strax titta närmare på botemedlen, hur vi skall kurera sjukdomarna. Men först tillbaka till Konjunkturerna.

Konjunktur ≈ ekonomiska situationen/utvecklingen för ett land eller en marknad Och vad som händer i låg- respektive högkonjunktur. En lågkonjunktur kännetecknas av Låg efterfråga – lägre än produktionen → Innebär att Företagen inte får sina produkter sålda, då minskar de produktionen → måste säga upp arbetskraft Arbetslöshet → lägre efterfråga, eftersom de arbetslösa har mindre pengar att röra sig med, vilket leder till att efterfråga minskar ytterligare Små investeringar Företagen inte investerar och köper nya maskiner, eftersom de ändå inte får sina varor sålda.   I en högkonjunktur är efterfrågan hög – företagen kan sälja alla sina varor och till och med höja priserna → att de kan anställa fler, alltså blir arbetslösheten låg. Företagen investerar och tillväxten ökar. Samtidigt leder de höga priserna till inflation, vilket leder till att varorna blir FÖR dyra och då köper vi mindre varor → att efterfrågan minskar och då går vi mot en lågkonjunktur igen. Man brukar räkna med ca 7 åriga cykler. Lågkonjunktur kännetecknas av: Högkonjunktur kännetecknas av:

Hur går det för Sverige just nu? Det här är ett annat sätt att beskriva konjunkturerna Boom = högkonjunktur Recession = lågkonjunktur Hur går det då för Sverige just nu? Utifrån senaste statistiken.

Problemet? Problemet är att arbetslöshet och inflation förhåller sig till varandra ungefär som pest eller kolera. Oftast har inte både och samtidigt, utan vi har antingen det ena eller det andra. Arbetslösheten är lågkonjunkturens dilemma. Inflationen är högkonjunkturens svaghet. Drömläget är naturligtvis ingetdera. Men detta är vad politikerna har att välja på pest eller kolera. I värsta fall drabbas man av både och. Ex. 70-talet hade vi lågkonjunktur, samtidigt kom en oljekris, vilket gjorde att priserna steg kraftigt och vi fick inflation. Detta kallas för Stagflation – sammansatt av orden stagnation (tillbakagång) och inflation. Det var inte bra tider.

Att agera eller inte agera, det är frågan. Det finns olika uppfattningar bland ekonomer om huruvida staten/samhället aktivt ska försöka påverka ekonomin eller om den sköter sig bäst själv. Man kan förenklat säga att det finns tre skolor. Skola 1: ek. probl.? → spara sig ur krisen ex. staten kan sänka pension, spara på skola/vård/omsorg Skola 2: ek. probl.? → slösa sig ur krisen ex. staten kan skapa tillfällig sysselsättning bygga vägar, broar etc. Skola 3: ek. probl.? → göra ingenting! Det ordnar sig ändå. Kritikernas invändningar mot alla tre vägarna är att risk att förvärra krisen! (Det är sparas argument mot slösa och tvärtom)    En huvudanledning är att det alltid är svårt att säga vart i konjunkturcykeln man befinner sig och att dessa typer av åtgärder inte ger effekt omedelbart, utan på ett par års sikt. Då kan det

mot de ekonomiska sjukdomarna Ekonomisk politik BOTEMEDEL Men om man vill försöka påverka så finns det några medel för att försöka råda bot på ekonomiska problem. mot de ekonomiska sjukdomarna

Expansiv finanspolitik När man spenderar statens kassa för att stimulera efterfrågan Keynes Nationalekonom som ”uppfann” expansiv finanspolitik, också kallad keynesianismen, den ledande teorin fram till 70-talet, som åter kommit i ropet. Expansiv finanspolitik = spendera statens kassa för att stimulera efterfrågan för att bekämpa lågkonjunkturen och arbetslösheten har varit en expansiv politik. Keynes Nationalekonom som ”uppfann” expansiv finanspolitik, också kallad keynesianismen, den ledande teorin fram till 70-talet, som åter kommit i ropet. Denna typ av politik leder också till ökad sysselsättning men samtidigt också till en ökad efterfrågan. Den ökade köpkraften driver upp priserna och resultatet blir en inflation. Till slut tvingas man sätta in en s.k. kontraktiv politik i syfte att dämpa efterfrågan och inflationen. Genom att höja skatter och räntor och minska bidragen dämpas efterfrågan då konsumenten får minskad köpkraft. Men detta leder också till en minskad produktion som i sin tur resulterar i en ökad arbetslöshet och så måste kursen läggas om igen.

Ekonomisk-politiska medel: Riksbanken Svenska statens bank Reporäntan Riksbankens ränta när de lånar ut till bankerna, vilken påverkar den ”vanliga” bankräntan. Penningpolitik (Riksbanken) Reporäntan – höja/sänka. Finanspolitik (Regeringen) Budgeten – under- eller överbalansera Skatter och bidragen – minska/höja Arbetsmarknadspolitik (Regeringen) Utbildning Beredskapsarbete. Valutapolitik (Regeringen) Växelkursen ex. devalvera (Kräver fast växelkurs) Underbalansera budgeten när utgifterna är större än inkomsterna Överbalansera budgeten när inkomsterna är större än utgifterna Devalvera skriva ned värdet av valutan

Ekonomisk-politiska medel: Riksbanken Svenska statens bank Reporäntan Riksbankens ränta när de lånar ut till bankerna, vilken påverkar den ”vanliga” bankräntan. Penningpolitik (Riksbanken) Reporäntan – höja/sänka Finanspolitik (Regeringen) Budgeten – under- eller överbalansera Skatter och bidragen – minska/höja Arbetsmarknadspolitik (Regeringen) Utbildning Beredskapsarbete Valutapolitik (Regeringen) Växelkursen ex. devalvera Underbalansera budgeten när utgifterna är större än inkomsterna Överbalansera budgeten när inkomsterna är större än utgifterna Budgetunderskottet: botemedlet Öka inkomsterna Minska utgifterna Expansiv finanspolitik spendera statens kassa i dåliga tider för att stimulera efterfrågan. Spara i bra tider för att öka kassan.   För att genomföra målen använder politikerna följande medel: Växelkurs – priset på valutan Fast – riksbanken bestämmer Rörlig – marknaden bestämmer Valutapolitik är något som vi i Sverige inte kan använda sig av eftersom vi inte har fast växelkurs. Devalvera skriva ned värdet av valutan (kräver fast växelkurs)

Kopplingen mål och medel:

Finanskris Det här är ett exempel på hur en finanskris kan te sig. Här är en beskrivning av den normala utvecklingen av en finanskris. Först faller bostadspriserna. Efter i snitt två år kraschar bankerna och sedan exploderar statsskulden när staten försöker kompensera för bankkraschen.

EKONOMISK POLITIK Sveriges ekonomisk politiska mål: Full sysselsättning Stabila priser – låg inflation Balans i utrikeshandeln Ekonomisk tillväxt Jämnare inkomstfördelning Miljömål – alla ekonomisk-politiska ska ta hänsyn till miljön För att undvika eller åtminstone mildra lågkonjunkturer har Sverige satt upp följande ekonomisk politiska mål: Dessa har varit desamma oavsett om vi haft en borgerlig eller socialdemokratisk regering. Sedan kan man ha olika uppfattningar om hur man kan nå dit. Och vilka av målen som ska prioriteras. Vilket är vad politikerna bråkar om. Problemet är att det inte går att uppnå alla samtidigt. Det handlar alltid om val…

Instuderingsfrågor inför Läxförhöret i SAMHÄLLSEKONOMI Redogör för Sveriges ekonomisk politiska mål, de ekonomiska ”sjukdomarna” samt ”botemedlen” mot dem. Ge exempel på hur samhällets ekonomi påverkas av beslut du och andra fattar om er privatekonomi.  Ge exempel på hur din och andras privatekonomi påverkas av beslut som fattas av Finansministern Riksbanken EU Ge exempel på vad som talar för respektive emot att stater ska agera när de ekonomiska ”sjukdomarna” uppstår? Ta ställning. Ge exempel på vad anser du att Sverige ska prioritera vad gäller ekonomisk politik. Motivera! Diskutera gärna med grannen. Tänk på att för betyget: E behöver ni ge enkla och översiktliga svar på frågorna. C behöver ni vara utförligare och ge välgrundade svar. A behöver ni dessutom nyansera bilden, genom att se dem ur olika perspektiv. Ex. på nyanserat: Hur skulle en grek se på frågorna i jämförelse med en svensk eller någon som är fattig respektive rik?

slut…