Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Pengar och bankväsendet

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.2 Saker vi ska lära oss idag: •Vad är pengar? •Varför behöver ett samhälle pengar? •Varför vill staten påverka mängden pengar? •På vilket sätt hänger pengar och banker ihop? •Hur ser förhållandet ut mellan pengar och räntan? •Hur samverkar de finansiella marknaderna med den “reala” ekonomin?

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.3 Alternativet: en ren byteshandel •I en ren bytesekonomi existerar inte pengar. •Gör det mycket svårt att handla: –Dubbel överensstämmelse av behov. Två individer måste ha just den vara som den andre vill ha – just där, just då. –Exempel: För att komma in på bion måste du ha just den sortens t-shirt på dig som biografägaren vill ha. •Pengar underlättar handel: –Krävs inga dubbla överensstämmelse av behov. –Den tid och kraft du sparar kan användas till något bättre. –Exempel: Du betalar biografägaren 5 euro för att se filmen, han kan gå och köpa t-shirt för pengarna.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.4 … så människan introducerar pengar •Exempel: Fångläger under andra världskriget –Röda korset delade ut varor slumpmässigt till fångarna. –Bytte varor med varandra för att få det man ville ha. –Trög handel: dubbla incitament krävdes –Cigaretter blev ”pengarna”; en skjorta kostade 80 cigaretter, man kunde få byxorna tvättade för 2 cigaretter.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.5 Typer av pengar 1.Varupengar (”Commodity money”) –Pengar som har värde i sig självt, t ex guld eller cigaretter. 2.Påbudspengar (”Fiat / Token money”) –Pengar som i sig självt inte har något större värde, t ex en eurosedel. –Kräver lagar att endast staten eller centralbanken får tillverka dessa pengar, inte privatpersoner.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.6 … så människan introducerar pengar •Exempel: Stilla-havsön Yap –Använde tunga stenhjul som pengar. –Stora transaktionskostnader: jobbigt att bära med sig stenhjulen. –Tröttnade på att bära stenarna och skrev istället ut kvitton som visade att person A ägde stenhjul hemma hos person B. –Använde sedan dessa kvitton i framtida handel. –Stenar sjönk i havet, men kvittot förblev värdefullt.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.7 Vad är pengar? •Tillgång som fungerar som ett allmänt accepterat (genom tradition eller lagstiftning) och omedelbart tillgängligt betalningsmedel. –I vardagligt språk har en förmögen person mycket pengar. –Men inte enligt nationalekonomins definition av pengar! En förmögen person behöver inte ha mycket pengar (utan kan ha t ex hus, mark, aktier).

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.8 Pengar och dess funktioner •1. Betalningsmedel (”Medium of Exchange”) –ett bytesmedel för varor och tjänster som tack vare sin perfekta likviditet är överlägset alla alternativ (t ex en ren bytesekonomi) •2. Värdebevarare (”Store of Value”) –ett alternativ att placera sitt sparande i så att man kan handla i framtiden. –Pengar ska alltså klara av att hålla värdet så att vi kan överföra köpkraft från idag till imorgon. Men inflation urholkar värdet eftersom vi ej får ränta på pengarna.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.9 Pengar och dess funktioner •3. Värdemätare (”Unit of Account”) –en enhet (mätsticka) att uttrycka priser i. –gör att vi kan ha samma antal priser som antalet varor och tjänster; alternativet vore miljontals relativpriser. –Vi säger att en Big Mac kostar 2 euro – inte 7 pennor eller 200 gem eller 0,001 Volvo S40. •4. Värdemätare över tiden (”Standard of Deferred Payment”) –gör det möjligt att låna och låna ut.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.10 Pengar i Finland idag •Hur mäter makroekonomer mängden pengar i samhället? –I fånglägret: antalet cigaretter –På Yap: antalet stenhjul –I Finland i dag: svårare! •Eftersom det finns olika definitioner på pengar, så finns det olika mått på penningmängden: M0, M1, M2, M3 –M0: hushållens och företagens innehav av sedlar och mynt –M2: M0 + finska hushålls och företags inlåning i affärsbankerna.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.11 Pengar i Finland idag 1.Kontanter –Sedlar och mynt 2.Tillgodohavanden på inlåningskonto i bank –pengar baserade på företags eller individers skulder (”IOU money”) •bankkonton; banken är skyldig dig pengar

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.12 Hur styrs mängden pengar? 1.Staten (genom centralbanken) •Monopol på att trycka pengar •Viktigt instrument (precis som G och NT) 2.Banksystemet •Bankerna kan själva skapa pengar!

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.13 Bankers uppgifter •En finansiell mellanhand som specialiserat sig på att sammanföra låntagare och långivare •en kommersiell bank är en bank som fått statligt tillstånd att låna och låna ut pengar inklusive depositioner mot vilka checker kan utskrivas •Banker tjänar pengar på att låna ut pengar till högre ränta än den ränta man ger till folk som sätter in pengar. –En avvägning mellan att låna ut så mycket som möjligt, men samtidigt kunna betala tillbaka om insättarna vill ta ut sina pengar.

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.14 Hur banker skapar pengar •Banker behöver nämligen bara hålla en del av sina tillgångar som kassareserv –detta gör att banken kan skapa likviditet genom att låna ut pengar •Kassareserv = en banks innehav av sedlar och mynt och tillgodohavanden i centralbanken. •Kassareservskvot = kvoten mellan en banks kassareserv och insättningarna i banken •EXEMPEL: –anta att allmänheten behöver 10 miljoner euro för att sköta sina affärer –och att bankerna håller 10% i kassareserv

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.15 Exempel: hur banker ’skapar’ pengar SkulderTillgångar Insättning Kontanter Lån Totalt Kassa- reservskvot % Kundernas kontanter Penning- utbudet Inledande position: Centralbanken utställer 10 miljoner euro; kunden sätter in på bank n

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.16 Den monetära basen och penningmängdsmultiplikatorn •Den monetära basen, H –centralbankens totala mängd utelöpande sedlar och mynt; alltså allmänhetens innehav av sedlar och mynt (MO) + bankernas innehav av sedlar och mynt (kassareserven) •Penningmängdsmultiplikatorn, mm –visar hur mycket penningmängden förändras då den monetära basen ändras med en euro •M = mm * H •Penningmängd = penningmängdsmultiplikatorn * monetära basen

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.17 Penningmängdsmultiplikatorn Anta att affärsbankerna vill hålla kassareserven R som andel c b av insättningarna D och den privata sektorn vill ha kontanter C som en andel c p av insättningarna D. Monetära basen H = C + R Penningmängden M = C + D Så M = (c p + 1) (c p + c b ) H

Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 3.18 Penningmängdsmultiplikatorn M = (c p + 1) (c p + c b ) H Penningmultiplikatorn ökar: n Ju större andel bankerna törs låna ut n Ju större andel privatpersoner sätter in