Männisokroppen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Träningslära med kost.
Advertisements

Musklerna Vad vi än sysselsätter vår kropp med arbetar våra muskler.
Menstruation, befruktning, graviditet och förlossning
Muskler och Styrka.
Din kropp består av miljarder celler!
Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad
Människokroppen.
HUR FUNGERAR KROPPEN? Bild 2
Välkommen till föreläsningen om musklerna
Välkommen till föreläsningen om skelettet och lederna
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Rörelsesystemet För att du ska kunna röra dig krävs ett sammarbete mellan skelett och muskler.
Anatomi & Styrketräning
Anatomi & Styrketräning
Cirkulations- och andningssystemet (respirationssystemet)
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro Vt-10.
Hjärtat och blodomloppet
Träningslära.
Människokroppen.
Idrottsskador.
Styrketräning.
Matsmältningssystemet
Hud, skelett och muskler
En pp om blodomlopp och andning alltså andningsystemet
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
Träningslära Styrka.
HUDEN kroppens största organ
Skelettet HGA 2012.
Varför ska vi lära oss detta?
Nervsystemet.
RÖRELSESYSTEMET.
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Skelettet.
Kroppens organ.
Männisokroppen.
Muskler.
Muskler Människan behöver skelett, senor och muskler för att kunna röra sig. Det finns tre huvudgrupper av muskler: Skelettmuskler, även kallade tvärstrimmiga.
Blodomloppet.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
ANATOMI.
Huden HGA 2012.
MÄNNISKOKROPPEN.
BIOLOGI - Människokroppen
Kroppens anatomi.
“Undersökning av naturen”
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Människan – din hälsa I arbetsområdet kommer vi att studera människokroppen och vad som påverkar din mentala och fysiska hälsa. Vad behöver du egentligen.
Rörelseorgan skelettet
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av ungefär 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och.
TRÄNINGSLÄRA Våra kroppar är anpassade för ett liv i rörelse. Vad händer med våran kropp när vi rör oss för lite?
Skelettet och musklerna
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
Utvärdering PT Mälarhöjdens skola vt2017.
Idrottsskador.
Andningen.
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Träningslära.
Läran om människokroppen
Temaarbete under 4 lektioner
Rörelseappartaten - Skelett & muskler
Cellen, huden, skelettet och musklerna
Anatomi - hur är din kropp byggd?.
Människans muskler Det finns tre typer av muskelvävnad hos människan.
Skelettet har flera olika funktioner.
Presentationens avskrift:

Männisokroppen

Anatomi = uppskärning

Skelettet Stommen i kroppen Förutsättning för kroppens rörelse ca 200 ben Ger stöd och stadga åt kroppens mjukdelar och organ Fäste för muskler = rörelseapparat Röda & vita blodkroppar + depå för kalcium & fosfor ochfosfor

Skelettets uppbyggnad Yttre hårt ben, korikalt ben Inre poröst ben, spongiöst ben Benet växer på längden fram till ca 20 årsåldern, då förbenas tillväxtzonerna

Aktivitet = blir starkare och kraftigare Inaktivitet = försvagas (skelettet bryts ner) Andra faktorer som påverkar skelettet: kost, vikt, hormoner

Lederna Gör att du kan röra kroppsdelar åt olika håll Stötdämpare/fördelar tryck I ryggen: bär upp stora delar av kroppsvikten och skyddar nerver

Ledernas Uppbyggnad I kroppen finns olika typer av leder Varje led består av ledkapsel, ledvätska, ledband och brosk Lederna hålls samman av muskler och ledband

Aktivitet = brosket blir starkare och tjockare Inaktivitet = Vätskehalten minskar i brosket och det blir tunnare och skörare och mindre tåligt för belastning

Musklerna Ca 600 muskler 40-45% av den totala kroppsvikten Möjliggör rörelse Viljestyrda: skelettmuskler Icke viljestyrda: glatta muskler (blodkärl, tarmar mm) Hjärtmuskeln

Musklernas funktion Musklerna är aldrig helt avslappnade - tonus Tonus ökar vid smärta/nervositet Vid rörelse samverkar flera muskler:

Agonister - parallella muskler, i samma led Synergister - muskler som agonisterna samarbetar med Antagonister - motverkar varandra i samma led

Musklernas arbete 1. Dynamiskt: Rörelse sker (koncentrisk/exentriskt). Kan arbeta en längre period tack vare att syre kommer ut till muskelcellerna i läget när muskeln är avspänd. 2. Statiskt: Muskeln är spänd men ingen rörelse sker. Syret får svårt att nå fram till muskelcellerna, mjölksyra bildas och du blir snabbt trött.

Plocka fram “Instuderingsfrågor” + “Kroppen” talevska.wordpress.com dokument - IDH1201/1202 Plocka fram “Instuderingsfrågor” + “Kroppen”