Vad händer i energieffektiviserings- Sverige? Hans Nilsson 1

“nuclear energy could make an increasing contribution to low-carbon energy supply, but a variety of barriers and risks exist.” • “operational risks, and the associated concerns, • uranium mining risks, • financial and regulatory risks, • unresolved waste management issues, • nuclear weapon proliferation concerns, and • adverse public opinion.” GHG emissions from energy supply can be reduced significantly by replacing current world average coal‐fired power plants with modern, highly efficient natural gas combined‐cycle power plants or combined heat and power plants, provided that natural gas is available and the fugitive emissions associated with extraction and supply are low or mitigated

Smakar det så kostar det! 4,8 % minskad BNP 0,06 % per år Svensk BNP per capita Kronor 2013 * 0,06/100 = 227 Kr per år

En STOR och lönsam, men outnyttjad, potential för effektivare energianvändning Om inget görs Beslut på väg? Vad som borde göras LÖNSAM Effektivi- sering! Källa: IEA World Energy Outlook 2012

Means for decarbonising till 2030 compared to BAU Source: IEA WEO

Energi system Energi sektor Primär energi Distribution Omvandling Levererad Energi Installation Användning apparat Nyttig energi Energinytta Kol Station (KVV) Nät Exempel Electricitet Glödlampa Armartur Belysning Ljus AKTÖRER Få Många Ekonomi Berörda Användbar Bekväm Företags beslut Individuella beslut

AKTÖRER Få Många Ekonomi Berörda Användbar Bekväm Företags beslut Individuella beslut TILLFÖRSEL ANVÄNDNING MEDIAS VAL ! ?

Source: Ett medel – en mångfald i påverkan Sparar pengar Tillförselsäkerhet Produkti vitet Minskar växthusgaser Dämpar energipriser Utvecklingsmål Resurshushållning Offentliga utgifter Makroekonomiska fördelar Fördelar för energitillförseln Hälso- och sociala aspekter Skapar jobb Säkrar tillgångars värde Konsumentöverskott Minskar fattigdom

Vägen in i fram- tiden Källa: WBCSD. Transforming the Market: Energy Efficiency in Buildings

Värmen koldioxiden och klimatet?

Hur mycket värme får kråkorna? C C C

Renovering snabbt och ordentligt

Renovering med eftertanke Källa: Europe’s buildings under the microscope. TANKEDJUP UNDERHÅLL DJUP- RENOVERING

Vad kunden vill ha! Ljus. Kraft, Värme Installation Energi (kWh) Vad kunden borde få! Ljus. Kraft, Värme En annan Installation Mindre energi (färre kWh) Som kan vara sammansatt av: Isolering, Ventilation, Kyla, Värme, Byggnadsåtgärder, elinstallation, Belysning, VVS, Solskydd, Tryckluft, styrutrustning, IT, etc. Effektivisering är inte svårt! 16 – Bara komplicerat

Steg för steg mot målet År 1 Löpande underhåll År X OMBYGGNAD År N Löpande Underhåll År 3 Periodiskt underhåll År 2 Löpande underhåll EFFEKTIVARE och EFFEKTIVARE TID Energi- Kartlägg -ning Agera när tillfället kommer! Olika åtgärder för olika tillfällen 17

18 Source: Utilities: Powerhouses of Innovation, Eurelectric

Modellagenten eller Agentmodellen? Standard (Neo)-klassisk modell ECONS • Val är uttryck för konstanta preferenser • Priset avgör vilket val som är rationellt • Kunden har tillgång till all nödvändig information om pris och prestanda Beteendemodell HUMANS • Preferenser växlar • Information behandlas inte på ett rationellt och konsekvent sätt • Erbjudanden på alla marknader behöver ”designas” så att kunderna kan ta erbjudanden till sig Bra modell för att bedöma potential Nödvändig modell för att bestämma åtgärd 19

Energieffektiviseringsdirekivets huvudpunkter • Ökad renoveringstakt i offentliga byggnader (artikel 5) • Energinyttoansvar (kvotplikt) för energiföretag – 1,5% minskning per år (artikel 7) • Offentlig upphandling med LCC-kriterium (artikel 6) • Energibesiktningar och energiledning främst i företagen (artikel 8 och 16 men även 12 och 17-18) Nja Nej Nästan Ja, men

Artikel 7 (1,5% per år)

I gott sällskap?

UK Green Deal

Green deal arbetsgång HUR? VI KOLLAR! FÖRSLAG! RÄKNING ÅTGÄRD + ENERGI – NETTO + LÅN mot fastig- heten

Slutord • Den lönsamma potentialen är stor men inlåst eftersom effektivisering är relativt komplext och därför fordrar nya styrmedel som är mera beteendeanpassade • Effektivisering skapar nya jobb och ny industri med stor geografisk utbredning • Effektivare användning skapar robusthet inför energihot (priser, teknik, tillförsel) • Effektivare användning utnyttjar energisystemet bättre och är billigare än ny tillförsel • Och om det nu inte är lönsamt att ”rädda världen”? 25

Tack! !?! 26

UK green deal Arbetsgång