1987 Duchenne Control.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FENYLKETONURIA - PKU Petra Båth KEM 060 Biokemi 1 Elin Johansson
Advertisements

SOTA dokument om DMD Prevalens: Sverige: 201 Danmark: 149
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Intensivvård och äldre
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Träningslära med kost.
Hur mäta sömn och sömnighet?
Muskler och Styrka.
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Mats Dürén leg sjukgymnast
Vad är MS? I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras? Och.
Hepadnaviridae DNA-virus HBsAg - ytstruktur dagar Vanligen dagar Inkubationstid.
diabetes prevention kungssten – dpk
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Annika Ljungwald Kerstin Granlund
TRÄNINGSPROGRAM OVERHEADBILDER
Männisokroppen.
Mentometerfråga 1 Är du? Kvinna Man.
Människan och arvet.
Införande i Landstinget Gävleborg
Information till vårdnadshavare
Elisabet, Jonatan, Karin och Elinor
Dövblindhet och Usher syndrom
OK? INTELLIGENSTEST!(?) Här är 4 frågor. Svara genast!
Sjukskrivningsmiljarden
Matematisk statistik och genletning
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Vara vård värd Överblick över svensk ätstörningsvård utifrån Riksät.
Kapitel 1 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Blodgaser och Syrabasstatus
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Johan Cullberg – kris och utveckling
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Plasmacellsleukemi Bo Björkstrand, 2014.
SUBARACHNOIDAL -BLÖDNING
Kondition och dess metoder
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Idrottsskador.
Träningsplanering - För kondition.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
CHAPTER 17 Molecular Biology and Medicine
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
IDROTTSMEDICINSK VECKA VISBY 2014 Jorma Jääskeläinen.
Löpteknik TFK Löparläger 12-13/
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Olika folksjukdomar.
Joakim Harring Specialist I allmänmedicin Carlandergruppen
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Psykosomatiska syndrom
“Bättre vård med facebook” Katrin Moeschlin Charlotta Wolgast Wallman Nov 2011.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Hälsa.
Allmänläkardagar Nov 2014 Röntgen
Gynekologiska cellprovskontroller i Jämtland
Teorigenomgång Teori – ca. 30 minuter. Vilka är vi? Vad är puls?
Kapitel 1 Liv & hälsa i Örebro län år 2008 November 2008/Leif Carlsson Om Din hälsa Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Anorexia (utan aptit) Symtom Väger 15% mindre än vad som är normalt.
Kardiogenetisk mottagning
Vår kropp är uppbyggd av olika proteiner. DNA är ritningen som används för att de ska byggas på rätt sätt. Om DNA-molekylen skadas så byggs inte proteinerna.
ALS eller MS? Vad? Skillnad? Likhet?.
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Niclas Abrahamsson Endokrin & Diabetes Akademiska Sjukhuset i Uppsala
Presentationens avskrift:

1987 Duchenne Control

Duchenne / Becker Kliniska symptom Debut: 18-36 mån / efter 7 års ålder Symmetrisk muskel svaghet; proximal > distal, ben och armar Snabbt / långsamt progressiv Vadmuskel smärta vid träning Muskel hypertrofi, Speciellt vader Förlust gångförmåga – < 12 / > 16 år

Dystrophinopatier Andra kliniska symptom Muskelvärk och kramper Kardiomyopati Ansträngnings-intolerans Kognitiv och neuropsykiatrisk avvikelse Asymptomatisk CK stegring Inkl kvinnliga anlagsbärare !!

Limb-girdle Muskeldystrofi Typ 1 – starkt anlag Typ 2 - svagt anlag - Muskelprotein DNA prov Exakt diagnosr betydelse för: Genetisk vägledning Profil på symptom (andning, hjärta) Framtida behandling

Limb girdle muskel dystrofier Autosomalt dominanta Ärftlighet Gen Protein LGMD1A AD 5q31 Myotilin LGMD1B AD 1q11 Lamin A/C LGMD1C AD 3p25 Caveolin-3 LGMD1D AD 6q23 ? LGMD1E AD 7q ? LGMD1F AD 7q32 ?

Limb girdle muskel dystrofier Autosomalt recessiva Gen locus Protein LGMD2A 15q15 Calpain-3 LGMD2B 2p13 Dysferlin LGMD2C 13q12 g-sarcoglycan LGMD2D 17q12 a-sarcoglycan LGMD2E 4q12 b-sarcoglycan LGMD2F 5q33 d-sarcoglycan LGMD2G 17q11 Telethonin LGMD2H 9q31 E3-ubiquitin ligase LGMD2I 19q13 Fukutin-related protein LGMD2J 2q31 Titin LGMD2K POMT1

LGMD 2A Debut av svaghet från 3 – 30 års ålder (8-12) Långsamt progressiv, 50% förlorar gångförmågan mellan 20 och 30 års ålder Skuldror, överarmar och höft muskler mest och tidigast påverkade Hjärtmuskeln är inte drabbad, S-CK måttligt till kraftigt stegrat En av de vanligaste LGMD

Homozygous 550delA Thr183ArgfsX36 Calpain3 deficiency (LGMD 2A) age 24 years Dystrophin (Dys 3) Western blot Calpain3 C P 90 kD 30 kD Pernilla Larsson 840814-4866 Homozygous 550delA Thr183ArgfsX36

LGMD 2C-2F Debut av svaghet från 2 – 15 års ålder LGMD 2C g-sarcoglycan genen LGMD 2D a-sarcoglycan genen LGMD 2E b-sarcoglycan genen LGMD 2F d-sarcoglycan gene Debut av svaghet från 2 – 15 års ålder Kliniskt förlopp likt Duchenne – förlorar gångförmågan inna 20 års ålder Hjärtat kan bli påverkat S-CK mycket högt

LGMD 2I En av de vanligaste i Sverige ! Debut 0.5 – 27 år, 60% < 5 år Långsam progress, stor skillnad mellan fall: Svår: debut < 2 år, kan aldrig springa, förlust gångförmåga tonår Mild: senare debut, muskelkramper, muskel hypertrofi Dilaterad kardiomyopati i 40% of patienterna Andningssvikt Utvecklas i 30% of fallen S-CK måttligt till kraftigt ökat

Kongenital myopathi mfl Icke progressiva Ofta svaghet i ansikte, nacke Kontraktila proteiner + stödjeproteiner Hjärta vissa, andning vissa

Mitokondriell myopathi Oftalmoplegi Kognitiva symptom – trötthet Muskelvärk – mjölksyra Olika mutationer I mitokondriens eget DNA antingen deletioner (icke nedärvda) Punktmutationer – maternell nedärvning Hjärta vissa, andning vissa Hörsel, diabetes …

Konklusioner Muskeldystrofier är en heterogen grupp sjukdomar. Vi kan nu ställa en korrekt DNA diagnos på majoriteten av patienterna. Det är en enorma variation i den kliniska bilden. Exact diagnos är av betydelse för prognosen och också för genetisk vägledning.

Behandling Genterapi !!??

Behandling muskeldystrofier Kortisonbehandling Ventilator Hjärtuppföljning – behandling Genetisk vägledning Genterapi ??

Överlevnad Duchenne Muskeldystrofi M Eagle, Neuromuscular Disoders 2002;12:926-9