BARN PÅ VC.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Eskilstuna, Mälarsjukhuset Karin Lundberg AT-läkare
Advertisements

Skillnader i andningsfysiologi mellan barn och vuxna
Medicin grundkurs Andningsorganen.
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Tecken på allvarlig infektion hos barn
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
Hjärnan och nervsystemet
Idrottslärare om astma
Tecken till farliga infektioner
Akut bronkit Sigvard Mölstad.
Uppdatering av familjesituation Pirjo Svedberg MMS.
”Ett skratt förlänger livet”
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
Akut Koronart Syndrom – Östersund 1
REPETITIONSUTBILDNING
Behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård
Nedre luftvägsinfektioner hosta, akut bronkit, pneumoni
BAS+PULS= VITALA PARAMETRAR
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Mikael ABCartärgasDE Mikael
Öron-, näs- och halssjukvård
Pojke Föräldrar Infektion, hypoglykemi, hypotermi
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Anatomi & Styrketräning
Vikten av CRP och Blodstatus i PV
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Nedre luftvägsinfektioner (NLI) / akut bronkit (AB)
Anatomi & Styrketräning
Protein C-brist orsakade lungemboli hos 19-åring
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
VAD ÄR BRÅK? täljare bråkstreck nämnare täljare = kvot nämnare.
Problemlösning, andragradare och kubikrötter Sid 75-85
Diabetes Norrman / Pikwer © HYPOGLYKEMI
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Hjärtstopp S 58-årig man kommer på larm pga hjärtstopp.
Andningen Andningen omfattar: In- och utandning
Träningsplanering - För kondition.
Astma Norrman / Pikwer © Diagnos kräver reversibel luftvägsobstruktion
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Tid, nuv sjd: RA sedan 10 år Aktuellt: rem från reumatologen pga anemi
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Farmakologisk behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Kroatienresenären med feber och muskelvärk
Fall 2 – Mannen från Svarta Havet
Sjuksköterskeledd infektionsmottagning - rapport
Fallseminarium: Astma och allergi
Annika Samsioe. 130 milj. barn föds i världen varje år 10% behöver ngn form av hjälpåtgärd 3% (~ 4 milj.) föds med asfyxi som behöver aktiva åtgärder.
Smittspårarutbildning
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Frekvenstabell Frekvenstabell Skriv ett program som slumpar ett tärningskast n gånger. Programmet skall därefter skriva ut en frekvenstabell över observationerna.
Tillämpligt kapitel i handboken, fall 1
Barnhälsovårdens statistik för Norrbottens län rapporterad jan 2012 Maj 2012 Barbro Nilsson Länsenheten MHV/BHV Kompetenscentrum.
Handläggning av svår sepsis/septisk chock
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland.
Akut bronkit – handläggning på vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland.
Hälsosamtal hos socionomen Handledning inför inlämningsuppgift och examination.
Det friska barnet Barn är fysiskt mycket friska idag – för en genomgång av hälsoläget, riskfaktorer och ungas syn på hälsa se texten ”Inledning” på Studentportalen.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Svår sepsis och septisk chock UNGT FORUM 25 NOV 2008 Östra Sjukhuset, Göteborg.
ÖVRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Anatomi, fysiologi och sjukdomslära, 15 hp - KTH
Utbildning i Första-hjälpen
Seminarium 3+4.
Frida Wilske Infektionsläkare
Presentationens avskrift:

BARN PÅ VC

AT Leker Kontakt Trött / Slö

HUD Cyanos Blekhet Utslag / tecken på trauma Turgor Feber

ANDNING Indragningar Näsvingespel Paradoxala andningsrörelser Assymetri Stridor

ANDNINGSFREKVENS Normalt Nyfödd - 35+/- 15 1 år - 25 5 år - 20 Takypné 0-2 mån >60 2-12 mån >50 1-5 år >40

CIRKULATION Puls Femoralispulsar Kapillär återfyllnad <2 sek

Buk MoS Öron Tonus Neurologi

DEHYDRERING Slemhinnor Fontanellen Kissar barnet? >12 h utan miktion = svår dehydrering

BVC Huvudomfång Längd + viktkurva

UTVECKLING - VARNINGSTECKEN Barnet går tillbaka i utvecklingen 10 v – Ej svarsleende 6 mån – Ointresserad av omgivning. Primitiva reflexer kvar. Skelar. Använder ej båda händerna 10-12 – mån Sitter ej. Ej pincettgrepp. Kombinerar ej stavelser 18 mån – Går ej. Kan färre än 6 ord 2,5 år – Ej tvåordsmeningar 4 år – Obegripligt tal

ANDNINGSSVÅRIGHETER Stridor Inspiratoriska – Hög luftvägsobstruktion Pseudokrupp Epiglottit Främmande kropp svalg/larynx/trakea Expiratoriska – Låg luftvägsobstruktion Astma Obstruktiv bronkit Främmande kropp perifera bronker

Andnöd Pneumoni Obstruktiv bronkit Astma Främmande kropp Hjärtsvikt Missbildning

HOSTA Främmande kropp Infektion Adrenalin, pulmicort/betapred Pseudokrupp: skällande hosta, andnöd, hes 3mån-3år Pertussis: kikningar, apnéer Pneumoni/bronkit/bronkiolit Adrenalin, pulmicort/betapred vid vilostridor, indragningar 0-2 år – bronkiolit , över 2 år bronkit Rsvirus, (2 andra virus) 0-1mån apnee, matvägran, irritib 1-24 mån hosta, snuva, pipande andning, indrag, feber, takypne (diffa pn gnm röntgen) Pertussis - 3,5,12 vaccin mot pertussis, yngre än 1 år ges ERYMAX, anmäl pliktig och pcr – ab ingen effekt på apnéer Krupp: parainfluensa – ödem i stämband/subglottis, nnuva, subfeb, hes

Pneumoni Klinik Bakterier Virus Feber > 38,5 C (0-3 år) < 38,5 C AF > 50/min (0-3 år) normal eller förhöjd Indragningar ja ja, uttalade Astmapip sällan* hos de allra flesta CRP, saturation, AT *mykoplasma ronki oftast virus eller mykoplasma Mykoplasma, chlamydia vs pneumokocker 5-15 åringar 50%/50% Virus vs pneumokock yngre än 5 år 50/50 Mykoplasma: skolbarn, hosta, hyperinflation, ofta symtom från andra organ, t ex ledsmärtor, utslag, huvudvärk, ronki hos 30%

KRONISK HOSTA Postinfektiös hosta: 1-2 mån, ev inh steroider Astma: obstruktiv 1 ggn >2 år, 3e anfallet <2 år GERD Cystisk fibros Hosta 1-2 mån efter virus pn ventoline/ Astma: heriditet, miljö, rökning. Atopi? Ansträngning --- ronki, lång expiration, natthosta 0-2 år – 3 obstruktiva eller första plus atopi 2 + - 1 obstruktiva Spirometri över 4-6 år Spacer t o m 6 år

FEBER ≥ 38.5° Övre och nedre luftvägar, otit Pyelonefrit Septisk artrit/osteomyelit Meningit: petekier, purpura, nackstel, fokalneuro SPÄDBARN 0-1 MÅN – meningokocker, pneumokocker 1-3 MÅN – ecoli, grupp b streptokocker Pneumokocker, meningokocker, hemo, listeria S aureus, strepto, hemo

FEBERKRAMP 6mån – 4-5 år Debuterar vid hög feber, ≥39°, oftast första feberdagen 1-2 min (max 15min), symmetrisk kramp Återhämtar sig snabbt Ingen hjärnskada Diff diagnos: meningit, ep, tumör Första gång eller atypiskt - Barnkliniken

GI SYMPTOM Gastroenterit 5-15 dgr, oftast virus Allmäntillstånd, viktnedgång, temp Dehydreringsgrad Frekvens, utseende av kräkning, diarré och miktion OBS blodig diarré!! Intag av vätska Slö, komatös Hud: torr, kall, nedsatt turgor Fontanell, ögonbulber insjunkna Torra slemhinnor Nedsatt perifer cirkulation/kapillär återfyllnad Råd hem: vätskeersättning (5ml/3min) Ersätt förlust (30ml/kräk, 60-80 ml/diarré) Calici, rota, adeno – bakt utomlands ev ab vid salmonella, shigella Tänk på sekunder laktosintolerans efter 14 dgr ssk rotavirus 1-2 BLÖJOR KISS OM DAGEN OK, ÖVER 8-12 H OBS Lätt <5%: nedsatt hudturgor, gott at – RÅD, UNDVIK FAST FÖDA, PASTA/RIS/POT BRA Måttlig 5-8%: + nedsatt perifer cirk/kap återfyllnad- sond ev iv 5% av vikt i 4 h Svår 8-10%++ chock, slö, koma

GI SYMPTOM Avföring 3-4ggr/v – 2-3ggr/dag är normalt Småbarnskolik – skrikighet 3-4 mån Komjölksallergi – 0-1 år diarré, buksmärtor Toddler’s diarrhea – 1-4 år Laktosintolerans – ≥ 5år diarré, magknip, gaser Obstipation – diarré, kräkningar, buksmärta IBD (≥5år), celiaki, cystisk fibros, komjölksallergi, GERD, diabetes Miniform ev undvik komjölk Totalt utan komjölk 5-7 dgrs, effekt, provokation. Dietist, kalciumtillskott Mindre fibrer, bulkmedel Laktosfrikost, laktas –70- 90% i afrika/asien, 3-5% sv Klyx, resulax, diet – uteslut hypothyreos, cystisk fibros, celiaki Tyst uvi - ftt, Psykiatriskt fft Helammade – helt olika avfö vanor 10% av förskolebarnobs, 10% kolik Komjölk – 2%, borta2-3 år, +/- eksem/anafylaxi Transglutaminas, gliadinantikroppar 2-3 år sedan tg ak endast

AKUT BUK Pylorusstenos Invagination Appendicit Diabetesketoacidos UVI/pyelonefrit Ileus/bråck Testispatologi

SJUK IGEN… Normalt antal infektioner hos barn: Barn under 4 år: 6-8 viroser/år (upp mot 15). Barn över 4 år: oftast färre.

FIKA!

AKUT PYELONEFRIT HOS BARN

Ibland relativt opåverkade Kardinalsymptom Feber ≥ 38,5° C Ofta kräkningar Ibland relativt opåverkade

U-sticka, u-odling, CRP, (S-krea) Diagnostik U-sticka, u-odling, CRP, (S-krea) Blåspunktion bäst!

Behandling Lägg in frikostigt AB 10 d (cefalosporiner) Uppföljning UL 2-3 d DMSA scint 1v MUC om patologi

AKUT TONSILLIT HOS BARN Tonsillitbild ovanligt under 4 åå Virus vanligast På andra plats kommer Sp Tvärtom hos vuxna

Ibland snuva och impetigo Sväljningssmärtor och nutritionsproblem Sp symtom Oftast bara rodnad Ibland snuva och impetigo Sväljningssmärtor och nutritionsproblem

Om virala symptom – ingen provtagning Annars snabbtest, ev odling Utredning Om virala symptom – ingen provtagning Annars snabbtest, ev odling

Behandling Om pos Strep A + klinik Kåv12,5 mg/kg kroppsvikt 3 gånger/ dygn i 10 dagar Pc allergi – Erytromycin

Kom ihåg att barn ofta bär på Strep A Kom ihåg att barn ofta bär på Strep A! Fynd av denna behöver därför inte vara orsaken till de kliniska symptomen!

SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1 […] AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient-läkarrelation i diagnostik och terapi.

SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §2 Efter fullgod AT skall AT-läkaren […] …ha blivit väl förtrogen med samarbetsformer som finns mellan sjukvårdens olika vårdnivåer …

SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin §1 […] Under det allmänmedicinska tjänstgöringsavsnittet skall tillämpning och fördjupning av kunskaper och färdigheter från föregående avsnitt betonas. AT-läkarens förmåga till kommunikation, information, empati och självkännedom samt förmåga att aktivt söka och inhämta ny information och nya kunskaper skall särskilt tränas.

SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin §4 AT-läkaren skall […] ha kännedom om […] 3. verksamhet inom barnavårdcentral (BVC), mödravårdcentral (MVC), skolhälsovård och ungdomsmottagning.

SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1 […] AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient-läkarrelation i diagnostik och terapi.

- Pardon me sir, how do I get to Carnegie Hall?

- Practice, practice, practice!