Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad Anatomisk terminologi Extern = yttre Intern = Inre Ex inre blödning Ex yttre blödning

Skelettet SKELETTET Tillhör rörelseorganen Består av skelett - leder och skelettmuskulatur som alla kontrolleras av nervsystemet. Skelettet har många olika funktioner och egenskaper: Utgör normalt c:a en sjundedel av vår kroppsvikt Består av c:a 200 ben Flera olika typer av ben: Långa - Korta - Platta - Lufthaltiga Bär upp kroppens tyngd och ger stadga och stöd Är via benhinnorna muskelfästen för de flesta muskler i kroppen Utgör hävarm för musklerna Bildar skydd för ömtåliga inre organ som hjärta / lungor m.m. Blodbildning av alla de olika blodkropparna sker i benmärgen,  med stigande ålder avtar blodbildningen i de perifera benen. Depå för kalcium och fosfor. (97% av kroppens kalciummängd finns lagrad i benstommen Depå för bildning av röda blodkroppar

Skelettet Benen består både av kompakt och svampaktig benvävnad. Yttersta lagret – mer kompakt, inuti mer poröst I det kompakta benet finns ett nätverk av kanaler där blodkärl, nerver och lymfkärl går. Benen bryts hela tiden ner och nybildas. I benen finns också kroppens förråd av mineraler som exempelvis kalcium, fosfat och magnesium. Benstommen – 15 respektive 12 % av kroppsviten hos män/kvinnor Människan har ca 200 ben i kroppen

Skelettet Längdtillväxten slutar vid 20 års ålder Efter 35 år förlorar män 0,5 % & kvinnor 1% av skelettmassan per år. Fysisk aktivitet stimulerar benbildning och ger hållfasthet i skelettet Inaktivitet kan leda till osteoporos Sängliggande = förlorar vi 1% i veckan Ett starkt skelett

Skelettet Benens uppbyggnad Utsida täckt med tunn benhinna Benhinna består av tunn bindväv, rik på blodkärl och nerver Ledytorna klädda med brosk Yttersta lagret hård benvävnad vars hålrum fylls med röd eller gul benmärg Röd benmärg = blodkroppsbildande celler Gul benmärg – fettrik ingen egentlig funktion

Skelettet Skriv lappar som ni ska placera ut på gubben – tävling Ge tid till inläsning på 20 skelettdelar sedan tävla

Leder och fogar Skelettet är förbundet med varandra genom leder eller fogar Lederna – rörliga förbindelser Fogarna – stort sett fasta Lederna och fogarna hålls samman av muskler och ledband – ligament Lederna möjliggör rörelser mellan skelettdelarna En led kan vara mycket eller lite rörlig men ändå kallas led. Jämför ett revbens rörlighet mot bröstbenet med  överarmens rörlighet i axelleden. En led har en speciell uppbyggnad men kan se ut på olika sätt: En led består av en ledpanna och ett ledhuvud som är de skelettdelar som möts. Utrymmet emellan kallas för ledspringa. För att nedbringa den friktion som uppstår är utrymmet fyllt med ledvätska (synovia). Leden omges av ett synovialmembran som innesluter ledvätskan. Hela leden omsluts av en ledkapsel. Vissa leder förstärks eller passformen förbättras av; ledläpp (labrum) i axelleden; menisker som i knäleden;  diskar som i käkleden. Ledpannan är den oftast skålade (konkava) delen. Ledhuvudet är den oftast kupade (konvexa) delen. Utöver ledens form förstärks den oftast av omgivande ligament och ledband som ger stadga och stabilitet. Ligamenten kan delvis vara inväxta i ledkapseln eller vara fria. Vissa leder har ligament inne i leden som t.ex knäledens korsband för stabilitetens skull Det finns olika sätt att benämna ledtyper, en bra variant är hur rörelsen i leden görs. GÅNGJÄRNSLED har vi i knät - i tår och fingrar - armbågen och den övre språngbensleden. KULLED finns i axelleden och i höftleden. PLANLED har vi mellan kotornas ledutskott. SADELLED sitter mellan tummens mellanhandsben och trapetsbenet (os trapezium). VRIDLED har vi i underarmen och i de nedre nacklederna. ÄGGLED i handleden och i den övre nackleden.

Lederna Konstruktion och funktion Olika typer av leder beroende på hur benen är formade Ledspringan ett slutet rum med ledvätska som ger näring åt ledbrosket samt minskar friktion och förslitning på leden Vissa leder där ledhuvud och ledpanna passar dåligt ihop, tex i knäleden är broskskivor sk menisker inpassade Leden hålls alltså samman av ledband och muskler Det finns olika sätt att benämna ledtyper, en bra variant är hur rörelsen i leden görs. GÅNGJÄRNSLED har vi i knät - i tår och fingrar - armbågen och den övre språngbensleden. KULLED finns i axelleden och i höftleden. PLANLED har vi mellan kotornas ledutskott. SADELLED sitter mellan tummens mellanhandsben och trapetsbenet (os trapezium). VRIDLED har vi i underarmen och i de nedre nacklederna. ÄGGLED i handleden och i den övre nackleden.

Fogarnas konstruktion och funktion Mellan kotorna - brosk, mellankotsskivor eller diskar, som fungerar som stötdämpare och underlättar ryggradens rörelser. I kotorna finns hål där ryggmärgen ligger väl skyddad. Kotorna hålls samman av ledband och muskler vilket gör ryggraden till en elastisk stav. I en fog skelettet förbundet med varandra med brosk eller bindväv. Fogarna kan ge viss svikt men är i stort sett fasta Ex är de s.k diskarna mellan ryggradskotorna & blygdbensfogen

Musklerna Utgör mer än halva kroppsvikten Ger stadga åt skelettet Skydd åt våra organ Möjliggör talet, svaljet och vår förmåga att tugga Kontroll över tarmen och urinblåsan Förmåga att hålla kroppstemperatur

Hur funkar det? Skelettmusklerna innehåller tunna trådar av två olika sorters protein, aktin och myosin. Proteintrådarna kan förskjutas i förhållande till varandra. När muskeln är avslappnad är proteintrådarna skilda från varandra (1). När muskeln dras samman glider trådarna av aktin och myosin in mellan varandra (2).

Musklerna Största delen – skelettmuskelatur (kan styras viljemässigt) Viss muskulatur ej underställd vår vilja – s.k glatt muskelatur, finns kring blodkärl och andra organ En tredje muskulatur är den muskelvävnad som bygger upp hjärtat Muskelfibrerna i hjärtat är både uthållig och snabb, men kan inte påverkas av viljan 2. Skelettmuskulaturen som fäster vid skelettet eller kan påverkas av viljan. Den arbetar snabbt, men är inte så uthålligt. 3. Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Den kan inte påverkas av viljan och är uthållig, men långsam.

Musklernas uppbyggnad Uppbyggda av tunna långa muskelceller s.k muskelfibrer I dessa finns små s k filament som svarar för muskelns sammandragning Man skiljer på snabba och långsamma fibrer Rörelserna i skelettmuskelaturen styrs av nervsystemet. Impulserna från hjärnan går via ryggmärgsnerven till de muskelgrupper som utför uppgiften. Runt muskeln omsluter en bindväv som kallas för muskelfaschia

Muskelns huvuddelar

Musklerna Olika form – beroende på funktion Vissa platta som bukmusklerna och andra är spolformade som armar och ben Musklerna kan vara delade, ex två ,tre eller fyrhövdade muskler Människan har ca 400 skelettmuskler

Några av kroppens muskler Skriv ut musklerna, fäst dem vid skellettet

Prov - test Vad menas med extern? Vilka råd skulle du ge en ung person som rör sig väldigt lite angående skelettet? Utveckla ditt svar. Vilka ben skyddar hjärta och lungor? (ledtråd – skadas lätt vid hjärt och lungräddning) Vad är skillnaden mellan leder och fogar? Nämn hur många ledtyper vi har och ge exempel på var de sitter? Varför är det alltid viktigt att kolla om någon skadat ryggen? Motivera ditt svar?