Aktuelle trekk i europeisk skoleutvikling Mats Ekholm Karlstads universitet

Några huvudaktörer oOECD oIEA oEU oUNESCO

Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) Australien, Belgien, Canada, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Island, Irland, Israel, Italien, Japan, Luxembourg, Mexiko, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA, Österrike

Några av OECD´s initiativ oSchooling for tomorrow oImproving school leadership oÅterkommande PISA (Programme for International Student Assessment ) oTALIS (Teaching and Learning International Survey ) oPIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies )

International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA) o TIMMS (1995, 1999, 2003, 2007, 2011) o CIVICS (2009) o PIRLS (2001, 2006, 2011) o ICILS (2013) International Computer and Information Literacy Study

EU´s ambitioner oAtt bli världens mest slagkraftiga och dynamisk kunskapsbaserade ekonomi oLäsförmåga, matematisk förmåga, problemlösningsförmåga, språkförmåga oICT-skicklighet, arbetsförmåga, entre- prenörsskicklighet, samarbetsförmåga, självständighet, förmåga att lära. oHållbart utvecklingskunnande

Engelska som andraspråk oMätningar 1996 och 2002 av år 8 respektive år 9 oSverige och Norge i topp vid båda tillfällena

Agenda 21. Regeringar, internationella samman- slutningar, näringsverksamheter och det civila samhället uppmanas att verka så att oAlla får grundläggande utbildning oEkologiutveckling ingår i all utbildning oBetoning sker av hur orsak och verkan hänger samman i miljö- och sociala sammanhang oSkolbarn involveras i studier av miljöers samband med hälsa, föda och ekonomisk utveckling

Uthållig utveckling baseras på oBiofysiska system oEkonomiska system oSociala system oPolitiska system

Utbildning för uthållig utveckling be- höver därför inkludera lärande om alla dessa system samt om de samverkande kvaliteter som fordras för att utveck- lingen verkligen ska bli hållbar. o Bevarandeprincipen o Fredlig samexistens o Sammanflätning mellan ekonomi och livsomständigheter o Demokrati

Grundläggande idéer bakom skola År 0 År 2000 En som vet sprider vad han vet till dem som inte vet. Lärjungar lär genom att lyssna och följa direktiv. Lärare ställer frågor. De lärande lär genom att ställa frågor, pröva idéer om hur man kan belysa dessa och genom att ordna vad man får reda på. Lärare stödjer, hjälper och utmanar.

Den politiska styrningen blir synlig när man vill förbättra verksamheten Centrum i systemet föreskriver förbättringsmål för de perifera delarna stimulerar de perifera delarna att sätta mål för förbättringen föreskriver förbättringsåtgärder för de perifera delarna Implemen- terings modellen Gradvis utveckling tillåter de perifera delarna att hitta egna lösningar på hur åtgärderna< ska utformas Målbaserad ansvarighets styrning Förtroende för de professionella

Låg utmaning Hög utmaning Litet stöd Stort stöd Stagnation Underprestation Långsamma och ojämna framsteg Självbelåtenhet Motsättningar Uppgivenhet Raska framsteg Rejäla förbättringar

Rörelse på gång i Danmark? o Förbättra lärares och skolledares utbildning o Forska mer i och om skolorna o Tydligare mål för elevernas lärande o Fokusera starkare på skolors resultat o Exkludera färre elever o Tidigare stöd till elever som behöver o Större frihet att skapa en lokal organisation som passar elevernas lärande o Förbättrad de sista åren och mer IKT o Större skolor så att eleverna möter kompetenta lärare

Andra utbildningsfrågor på den internationella arenan oTidig eller sen differentiering oBredare förskola oÅterkomstmöjligheter och vuxenutbildning oHögre utbildning som marknad oHjärnforskning och lärarskap oDecentralisering – skolplan, lokal utvärdering, lokal skolutveckling

Lärdomar att dra från det internationella umgänget Det går att bedriva skola på andra sätt än vad vi gör i Norden, t ex oBörja tidigare i livet oVara strängare mot de unga oHa kortare skoldagar oKlä sig uniformt oBetala lärare och skolledare mer oSortera de unga tidigare

Lärdomar att dra från det internationella umgänget Vi skiljer ut oss genom att oservera mat (Sverige och Finland), oha långa relationer, oligga lågt med examination, oskapa nära relationer till ungas hela miljö, oge nya chanser, oha stor öppenhet om resultat (i Sverige), olita starkt på skolor, otroget ta ansvar.

Använd lärares fortbildning för att utveckla skolorna! oStark tradition i Sverige och Finland att alla deltar i lärares fortbildning oFå länder har 106 timmar per år avsatta för kompetensutveckling. Som i Sverige, kom igen Norge!

EDG kan beställas via OECD Online Bookshop

Nyttiga nätadresser oSchooling for tomorrow respektive School leadership improvement oProblembaserad skolutveckling oICSEI oEERA e/index.html