Grammatik Ordklasser
SUBSTANTIV Namn på saker och ting. Egennamn; Svensson, Stockholm, Bengt…o s v Konkreta substantiv Substantiv man kan ta på t ex stol, bänk, bord… Abstrakta substantiv Substantiv man inte kan ta på; känslor t ex sorg, glädje, kärlek… Kollektiver Substantiv som står i ental men som betecknar flera saker eller personer t ex fisk, folk, klass…
NUMERUS SINGULAR - ental PLURAL - flertal Obest f Best f Obest f Best f En bänk Den bänken Flera bänkar De bänkarna En hand Den handen Flera händer De händerna Ett rum Det rummet Flera rum De rummen GENUS - Kön Reale/Utrum - En bänk Neutrum - Ett hus Maskulinum - En man Femininum - En kvinna KASUS Grundform - substantivet utan ändelser Genitiv - Ägandeform -s t ex mannens
ADJEKTIV Talar om och beskriver ett substantiv. Det talar om vilken egenskap det har och kallas därför också egenskapsord, t ex rar, ful, underbar… Adjektivet kan kompareras och böjas: Komparation betyder jämföra t ex Viktor är stark Positiv Victoria är starkare Komparativ Peter är starkast Superlativ
Det finns tre typer av komparation: 1. Regelbunden komparation: Glad gladare gladast 2. Oregelbunden komparation: Gammal äldre äldst Bra bättre bäst Dålig sämre sämst 3. Komparation med mer och mest: Fantastisk mer fantastisk mest fantastisk
VERB Verbet berättar något man gör, t ex springa, sjunga, åka… Man böjer verbet i olika tempus d v s tidsformer: Infinitiv att springa Presens springer Imperfekt sprang Perfekt har sprungit Pluskvamperfekt hade sprungit Futurum skall springa
När man tar tema på ett verb böjer man det i tre verbformer: Infinitiv När man tar tema på ett verb böjer man det i tre verbformer: Infinitiv Imperfekt Supinum Att springa sprang sprungit Ordet att kallas för infinitivmärke! Perfekt particip används efter orden -är -var -blir -blev T ex Maria är sjukskriven, Bladet blev bortblåst, Älgen blev jagad.. Presens particip är den form av verbet som slutar på -ande eller -ende T ex Han gick visslande genom korridoren. Han kom gående genom korridoren.
Ersättningsord för substantiv PRONOMEN Ersättningsord för substantiv 1. Personliga pronomen Subjektsform Objektsform Jag Du Vi Ni Han Hon Den De Åt mig dig oss er honom henne den dem
2. Possessiva pronomen - ägande T ex min, mitt, din, ditt, vår, vårt, våra, er, ert, era, hans, hennes, dess, deras… 3. Demonstrativa pronomen - utpekande T ex den, det, de, detta, dessa, den här, den där, den förre… 4. Relativa pronomen – tillbakasyftande, pekar tillbaka på ett förut nämnt ord. T ex som, vars, vilken, vad… 5. Interrogativa pronomen - frågeord T ex Vem? Vad? Vad för en? Vilken? Vilkens? Hurdan? Vad för ett? Vilka? Hurdana?
6. Indefinita pronomen – obestämbara pronomen T ex man, någon, ingen, alla, många, mycket, få, flera, båda, bägge, annan, varannan, var, varje, vissa, somliga, de flesta, annat, vartannat, några, inga, allting, någonting… 7. Reflexiva pronomen - tillbakavändande T ex mig, dig, sig… Mats skyndade sig till bion. 8. Reciproka pronomen T ex varandra.
Betecknar ett föremåls förhållande till ett annat… PREPOSITIONER Betecknar ett föremåls förhållande till ett annat… Prepositioner ställs före substantiv, pronomen och verb i infinitiv (med ordet -att- före): T ex på eftermiddagen i Sverige till honom i stället för att fly 1. En del består av ett enda ord: I, på, av, till, från, med, mot, utan, hos, före, efter, över, under, genom, längs, mellan… 2. En del är sammansatta av två ord: Framför, bakom, bredvid, inom, innanför, utanför…
3. En del är prepositionsuttryck: Till och med, i stället för, på grund av, med anledning av, i fråga om, med hjälp av, med hänsyn till, till höger om… KONJUNKTIONER Bindeord Används för att binda ihop ord eller satser med varandra. Det finns två slags konjunktioner: Samordnande och Underordnande. 1. Samordnande konjunktioner kallas de konjunktioner a)...som binder ihop -samordnar- ord av samma sort t ex substantiv med substantiv, adjektiv med adjektiv. T ex Victor och Victoria spelar i orkestern.
T ex Victor spelar cello och Victoria spelar bas. b)…som binder ihop satser av samma sort (huvudsats med huvudsats eller huvudsats med bisats). T ex Victor spelar cello och Victoria spelar bas. Samordnad konjunktion Huvudsats Huvudsats Exempel på samordnande konjunktioner är: Och, eller, men, ty, utan, för ( Inled aldrig ny mening med något av dessa ord ) 2. Underordnande konjunktioner kallas de konjunktioner som fogar ihop huvudsatser med bisatser. T ex Mia hann till skolan, innan det ringde. Underordnad konjunktion Huvudsats Bisats
Underordnad konjunktion T ex Om du somnar om, häller jag en hink vatten över dig. Bisats Huvudsats Underordnad konjunktion De vanligaste underordnade konjunktionerna är: Att, genom att, utan att, då, när, medan, sedan, innan, tills, förrän, emedan, därför att, då, eftersom, om, ifall, för att, så att, fast, fastän, även om, som, ju, desto…
ADVERB Är bestämningar till – hör nära ihop med – Verb, adjektiv eller annat adverb. Adverb svarar på frågorna: NÄR? VAR? HUR? VARFÖR? När? Tidsadverb Nu, då, alltid, aldrig ofta, sällan, genast, ibland, strax Var? Rumsadverb Här, där, ute, inne, hem, hemma, bort, borta, hit, dit, vart, hemifrån. Hur? Sättsadverb Bra, dåligt, fort, sakta, snabbt, suveränt.
Adjektiv och Adverb kan se likadana ut, i synnerhet när adverbet slutar på –t och anger sätt. Det kan vara svårt att skilja dem åt. Titta på de här meningarna: 1. Äpplet är syrligt (adjektiv). Äpplena är syrliga. Adjektiv ändras i plural 2. Äpplet smakar syrligt. (adverb). Äpplena smakar syrligt. (Adverbet ändras inte i plural)
Utropsord t ex Aj! Usch! Fy! Oj! INTERJEKTIONER Utropsord t ex Aj! Usch! Fy! Oj!
RÄKNEORD Grundtal Ett, två, tre, fyra….. Ordningstal Första, andra, tredje, fjärde….
Lycka till!