Tjänstepension för privatanställda tjänstemän

Tjänstepension Vad är tjänstepension? Varför finns det tjänstepension? Hur får man tjänstepension? Bikupa i 5 minuter. Tjänstepensionen – visa på tavlan var den kommer in i pyramiden –Tjänstepension = avtalspension som följer av ett anställningsförhållande där arbetsgivaren gjort en pensionsutfästelse. Oftast kollektivavtal mellan arbetsgivaren och fackförbund men också individuella tjänstepensioner. Pensionsutfästelser var tidigare oftast antastbara. Det innebar att man gick miste om sin pension om man slutade före pensionsåldern eller bytte arbetsgivare. Därför kämpade era företrädare i tjänstemannaorganisationerna för likartade planer. 1960 bildades SPP (som 2001 bytte namn till Alecta) som blev försäkringsgivare för ITP ( Industrins och Handelns tilläggspensioner ). Det som kännetecknar ett kollektivavtal är att det har träffats mellan den fackliga organisationen och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund och är skriftligt. Kan träffas på olika nivåer men ITP-avtalen är träffat på högsta nivå mellan SvN och PTK. Det innebär att alla som jobbar hos en sådan arbetsgivare omfattas av avtalet. ”Tack vare era fackliga företrädare”. Andra avtal inom andra branscher kan vara KAP-KL( Kommun- och lanstingsanställda) ,PA03( Statligt anställda) och Avtalspension SAF-LO (Privatanställda arbetare)

Tjänstepensionen ITP Ålderspension Sjukpension Efterlevandepension Engångsbelopp vid dödsfall När arbetsgivaren tecknat kollektivavtal så måste han också teckna försäkringsavtal. Det innebär att alla anställda omfattas av ett helt paket med försäkringar som arbetsgivaren betalar för. Idag hinner vi inte att gå igenom hela paketet utan koncentrerar oss på ålderspensionerna. Det är ändå viktigt att veta att det finns ersättning vid långvarig sjukdom och ett engångsbelopp vid dödsfall.

Collectum – knutpunkt för administrationen Teckna pensioneringsavtal med arbetsgivaren. Debiterar premier och fördelar ut. Administrerar Skickar ut gemensamt värdebesked. Vad är Collectum? Det är ett fristående bolag som ägs av SvN och PTK. Där kan ni hämta oberoende information om allt som gäller din tjänstepension ITP Röda kuvertet – känns det igen?

Pensionskunskap Förmån x procent av lönen Premie x procent av lönen Förmånsbestämd Premiebestämd Förmån x procent av lönen Premie x procent av lönen Kostnad? Förmån? Exempel ITP2 Exempel ITP1 10 procent av slutlönen i pension. 4,5 procent i månaden i premie. Exempel Förmånsbestämd; lön 20 000 kr/m ger ca 2 000 kr i tjänstepension livet ut om full tjänstetid. Premiebestämd; lön 20 000 kr/m. Då betalar arbetsgivaren in 900 kr/månad.

Vilket avtal tillhör jag? ITP2 ITP1 Födda 1978 eller tidigare Födda 1979 eller senare Undantag finns Sedan 2007 finns det två ITP-avtal och enligt huvudregeln styr födelseåret vilket avtal jag tillhör. Alla yngre tillhör ITP1 och ”äldre” ITP2. Det finns två undantag som gör att de som betraktas som ”äldre” kan tillhöra ITP1. Det ena undantaget är att arbetsgivare som tecknat kollektivavtal efter den 25 april 2006, kan låta all sin personal omfattas av ITP1 oavsett födelseår. Det andra undantaget är för de personer som har en årslön som överstiger 10 inkomstbasbelopp ( i år 521 000 kronor) så kallade 10-taggare . De kan komma överens med arbetsgivaren om att gå över till ITP1. Man kan bara tillhöra ett avtal aktivt i taget. Förklara fribrev! Premier betalas inte längre in till pensionen men de premier som redan betalats in, finns kvar. Återkoppla till förmåns- och premiebestämda försäkringar.

ITP 2 – förmånsbestämd del Garanterad viss procent av slutlönen (10, 65 och 32,5 procent). Arbetsgivaren står för risken. Möjlighet pensionera mig efter 62 år och få tjänstepensionen slutbetald. Hur känns det att ha en förmånsbestämd försäkring i dessa tider? Betalas ut hela din livstid och normalt med värdesäkring. Visa på pensionspyramiden 10% nivån med allmän pension samt 65 och 32,5 nivån över intjänandetaket. I förmånsbestämda pensioner ingår alltid tjänstetid. För ITP gäller 360 månader (30 år) för full pension. Förklara slutbetalning – pensioneringssyftet( inte arbeta 8 timmar per vecka eller mer, inte stå till arbetsmarknadens förfogande) tidigast månaden efter fyllda 62år ITP2 har två ålderspensioner; en förmånsbestämd och en premiebestämd ITPK

ITPK – en premiebestämd del av ITP 2 2 procent av lönen betalas in till en premiebestämd pension. ITP2 innehåller två ålderspensioner. Exempel Månadslön 20 000 kronor - ca 400 kronor Månadslön 35 000 kronor - ca 700 kronor

ITP 1 – helt premiebestämd Arbetsgivaren betalar in varje månad; - 4,5 procent av månadslönen upp till 32 563 kr och - 30 procent av den månadslön som överstiger 32 563 kr Inbetalningarna kan variera om månadslönen förändras (t.ex. övertid) Kontant utbetald bruttolön – inte kostnadsersättningar eller förmåner. Månadslönen rapporteras in till Collectum varje månad. Viktigt att här poängtera att 50 procent av inbetalningarna måste placeras i traditionell försäkring. Också mycket viktigt att poängtera att man lokalt eller individuellt kan komma överens om att arbetsgivaren ska betala in mer än ovanstående 4,5 procent respektive 30 procent. Procentsatserna ovan är alltså bara ett golv.

Traditionell försäkring eller fondförsäkring I en traditionell försäkring garanterar försäkringsbolaget en viss avkastning eller också finns en garanti som minst motsvarar inbetalade pengar. Eftersom det finns en garantinivå är det försäkringsbolaget som bestämmer hur pengarna ska placeras. I en fondförsäkring väljs en eller flera fonder. Det finns ingen garanterad avkastning. Hur riskfyllda fonder som väljs bestäms av varje enskild medarbetare. De val man kan göra på premiestämda pensioner (ITPK och ITP1) I traditionell försäkring finns förstås möjlighet att få mer än vad som garanteras. I fondförsäkring finns inga garantier alls vilket innebär att man kan gå mycket back men det finns förstås också möjligheter till hög avkastning Valpaket från Collectum vid anmälan. Tre månader på sig att välja för att få med sig alla pengar. Annars välja när man så önskar. Flytträtt. gäller. Kostnad 0 kronor upp till 500 kronor per försäkring.

Valbara bolag i ITP 1 samt ITPK (premiebestämd del av ITP 2) Alecta – traditionell försäkring AMF – traditionell försäkring och fondförsäkring Danica Pension – fondförsäkring Handelsbanken Liv – traditionell försäkring Länsförsäkringar – traditionell försäkring Nordea Liv & Pension – traditionell försäkring och fondförsäkring SEB Trygg Liv – fondförsäkring Skandia Liv – traditionell försäkring Första gången man kunde göra ett val var 1990 och då för sin ITPK. Alla bolag som ville vara valbara fick vara med. Man trodde att konkurrensen skulle göra att försäkringsbolagens avgifter skulle sjunka. Blev det så? Nej! Upphandlingen som Collectum gjorde 2007 pressades avgifterna ned med i genomsnitt 65 procent. Nästa upphandling sker 2013.

Återbetalningsskydd – ja eller nej? Återbetalningsskydd innebär att den närmaste familjen får det uppsamlade pensionskapitalet när du dör. Betalas oftast ut som en pension i fem år efter dödsfallet. Förmånstagare är i första hand: make/registrerad partner eller sambo och i andra hand arvsberättigade barn. Går dock att ändra detta genom att skicka in ett skriftligt förmånstagarförordnande till Collectum Tänka sig för om man ska ha efterlevandeskydd eller inte! Andra försäkringar? Det tar oftast lång tid samla ihop ett stort kapital . Visa ex.på tavlan! Lön 20 000 kr = ca. 400 kr/m = 4 800 kr/år+ förräntning. (Ålderspensionen blir lägre vid återbetalningsskydd – nästa bild).

Återbetalningsskydd – ja eller nej? Återbetalningsskyddet kostar ingenting men den som väljer det får lite lägre ålderspension. Varför? Den som väljer återbetalningsskydd får inte ta del av arvsvinster. Vad är arvsvinster? Arvsvinster är pensionskapital från de som dött och inte har återbetalningsskydd. De avlidnas kvarvarande pensionskapital fördelas mellan dem som lever kvar och inte valt återbetalningsskydd. De som valt återbetalningsskydd får inte ta del av några arvsvinster eftersom de inte generar några sådana till andra pensionssparare vid eget dödsfall. Deras pengar går istället till deras förmånstagare I händelse av dödsfall. De som inte väljer återbetalningsskydd får alltså på grund av arvsvinster ett något högre pensionskapital eftersom de kommer att tillföras arvsvinster.

Familjeskydd – ja eller nej? Familjeskydd innebär att ett visst bestämt månadsbelopp betalas ut som pension till familjen om du dör innan du går i pension. Det går att välja 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp per år (1 prisbasbelopp är 42 800 kronor 2011). Det går också att välja om utbetalning ska ske under 5, 10, 15 eller 20 år. Ingen utbetalning sker dock efter 70 års ålder. Fortsätt visa på tavlan i samma skiss hur familjeskyddet är uppbyggt! Exempelvis kostar ett familjeskydd på 1 prisbasbelopp per år med tio års utbetalningstid ca 8 kronor per månad för en 30 –åring. Vid 60 års ålder har priset stigit till ca 147 kronor per månad för samma skydd. VIKTIGT! Tänk på att den som väljer familjeskydd får mindre att placera till den egna ålderspensionen eftersom kostnaden för familjeskyddet dras bort ifrån den inbetalning som görs till den egna ålderspensionen. Familjeskyddet blir dyrare ju fler prisbasbelopp som väljs och ju längre utbetalningstid som väljs. Dessutom blir det dyrare för varje år äldre man blir.

Vad händer om man inte väljer i ITPK eller ITP1 Pengarna placeras hos Alecta i en traditionell försäkring utan återbetalningsskydd och utan familjeskydd Vet ni om ni valt eller inte? Collectum vet! Nu har vi tittat på kollektivavtalad försäkring. Vad gäller om jag jobbar hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal?

Vad gäller om arbetsgivaren inte har kollektivavtal och ITP Inte säkert att man får någon tjänstepension överhuvudtaget Det finns ingen ram att hålla sig till och villkoren kan se ut på väldigt många olika sätt. Vanligtvis blir slutresultatet att den anställde får mycket sämre pensioner och försäkringar än om det funnit kollektivavtal och ITP på arbetsplatsen. Den anställde bör vara pensions- och försäkringsexpert och dessutom ha mycket god förhandlingsförmåga! Eftersom många anställda jobbar hos arbetsgivare som inte har vare sig kollektivavtal eller hängavtal är det viktigt att titta på vad som gäller hos sådana arbetsplatser. Fråga deltagarna om de träffar på arbetsgivare inte alls erbjuder någon tjänstepension. Bra att här poängtera att det ofta inte alls finns någon ram att hålla sig till och att utformningen kan bli hur som helst. Man måste vara mycket insatt för att säkerställa att det blir en bra lösning! Kan vara bra att redan här poängtera att det utanför kollektivavtalen aldrig finns någon premiebefrielseförsäkring som betalar premien under föräldraledighet. Det gör att den som har förhandlat sig till en tjänstepension utanför kollektivavtalsområdet och kanske kan komma att bli förälder bör försöka få inskrivet i sitt anställningskontrakt att arbetsgivaren betalar tjänstepensionspremien under förslagsvis 13 månader (samma tid som inom ITP1). Kanske inte den lättaste förhandlingen för en person som söker jobb och är i fertil ålder! Kan också vara bra att poängtera att även premiebefrielseförsäkringen vid egen sjukskrivning ofta är sämre än den kollektivavtalade motsvarigheten inom ITP. Hos mindre företag (5 – 10 anställda) kan hälsoprövning krävas för att få den och avslag förekommer. Oftast träder den in först efter 90 dagars sjukskrivning och även här bör det skrivas in i anställningsavtalet att arbetsgivaren betalar tjänstepensionen fram till dess att premiebefrielseförsäkringen tar över betalningsansvaret. Inte heller det en särskilt enkel förhandling för den anställde.

Skillnader mellan kollektivavtalade tjänstepensionen ITP och individuellt förhandlade tjänstepensioner Vilka upplägg är vanliga i icke-kollektivavtalade tjänstepensioner och vilka skillnader och fallgropar finns? Varför blir det oftast mer pension för pengarna i kollektivavtalade tjänstepensioner? 7 minuters effektiv diskussion i grupper om fyra stycken om vilka vanliga upplägg som förekommer hos företag som inte har ITP. Exempel på saker som är viktiga att ta upp Vanligt att den anställde själv får bestämma fördelning mellan lön, tjänstepension och övriga försäkringar. Man får en s k bruttoram. Risk för att framförallt unga prioriterar lön och helt avstår eller sätter av för lite. Tidiga inbetalningar viktiga p.g.a. ränta-på-ränta-effekten. Ibland avsätts en procentsats på lönen till tjänstepension och övriga försäkringar till exempel sjukförsäkring. Individuell sjukförsäkring blir dyrare för varje år äldre man blir och urholkar i ett sådant upplägg det som sätts av till pensionen. I ITP betalar arbetsgivaren för den kollektivavtalade sjukförsäkringen utöver det som sätts av till pensionen och premien är dessutom inte åldersrelaterad. Fortfarande könssegregerad beräkning i de allra flesta individuella tjänstepensioner och individuella sjukförsäkringar. Gäller all nyteckning fram till 21 december 2012. Inte alltid som sjukförsäkring erbjuds eller beviljas. Ingen kollektivavtalsgaranti. Hos arbetsgivare som har kollektivavtal garanteras de anställda den pension de har rätt till även om arbetsgivaren inte betalar. Någon sådan motsvarighet finns inte inom icke-kollektivavtalade tjänstepensioner . Svenskt Näringsliv och PTK har varit mycket duktiga på att pressa pensionsbolagens priser vilket lett till betydligt mer pension för de pengar som betalas in. Ofta mkt högre avgifter i icke-kollektivavtalade tjänstepensioner.

Sofia – privatanställd tjänsteman Ingångslön vid 25 års ålder: 26 500 kr/mån Normal inkomstutveckling Jobbar fram till 65 års ålder Vi ska här titta på ett exempel på hur pensionskapitalet kan se ut vid 65 års ålder för en privatanställd tjänsteman (Sofia) som börjar jobba vid 25 års ålder, har en normal löneutveckling och jobbar fram till 65 års ålder. Pensionskapitalen som visas är beräknade i dagens penningvärde. (Om någon frågar om löneutvecklingen har följande antagits: Löneutvecklingen är 3,6 procent nominellt mellan 25 och 44 år, 2 procent nominellt mellan 45 och 54 år samt 1,5 procent nominellt mellan 55 och 64 år. Inflationen är 2 procent)

Hur stort blir pensionskapitalet? Alternativ 1 – Sofia har ITP1 Alternativ 2 – Sofia jobbar hos en arbetsgivare som inte har kollektivavtal och ITP. Istället har Sofia förhandlat själv med sin arbetsgivare om att få lika stor inbetalning som inom ITP1. Avgifterna är dock försäkringsbolagets ordinarie avgifter eftersom ingen nerförhandling skett av dessa. De högre avgifterna leder till ett mindre pensionskapital vid 65 års ålder. Alternativ 1 Sofia har ITP1: Femtio procent av inbetalningen placeras i en traditionell försäkring som antas avkasta 6,5 procent årligen. Avgifterna är genomsnittliga ibland de aktörer som upphandlats (Om någon frågar innebär det en årlig avgift på pensionskapitalet på 0,20 procent. Dessutom finns en kostnad för kapitalförvaltningen som antagits till 0,06 procent på kapitalet. Dessutom tillkommer en avgift till Collectum som är 1,5 procent på varje inbetald premie.) Resterande femtio procent placerar Sofia i en fondförsäkring i en renodlad aktiefond. Denna antas avkasta 7,5 procent årligen. Avgifterna ligger här högre än i de defaultfonder som erbjuds av de valbara fondförsäkringsbolagen vilket kan vara bra att känna till vid jämförelse med alternativ 2. (Årlig fondavgift på pensionskapitalet är 0,5 procent. Dessutom tillkommer Collectums avgift som är 1,5 procent på varje inbetald premie) Alternativ 2 Sofia jobbar hos en arbetsgivare som inte har kollektivavtal men lika stor inbetalning görs som inom ITP1: Här placeras alla inbetalningar i en fondförsäkring. Några bolag som är stora på individuella tjänstepensioner nytecknar inte längre traditionell försäkring och många försäkringsförmedlare rekommenderar just fondförsäkring. Avkastningen är här högre än i alternativ 1 beroende på att i detta alternativ placeras alla Sofias pengar i en renodlad aktiefond så här har vi räknat med att hon får en avkastning på 7, 5 procent på hela sitt kapital. Avgifterna är typiska för de fondförsäkringsbolag och fonder som erbjuds ( Om någon frågar är den årliga avgiften till fondförsäkringsbolaget 0,6 procent på pensionskapitalet och den årliga fondavgiften på pensionskapitalet är 1,5 procent. Dessutom går 3 procent på varje premieinbetalning till en premiebefrielseförsäkring vid egen sjukskrivning som varar längre tid än 3 månader. I ITP 1 läggs premien för premiebefrielseförsäkringen (som också omfattar föräldraledighet under 13 månader) utanför premieramen men i icke-kollektivavtalad tjänstepension är det vanligt att den läggs inom premieramen på 4,5 respektive 30 procent.)

Så mycket riskerar Sofia att förlora Sammanlagda avgifter vid 65 års ålder Pensionskapital vid 65 års ålder Med ITP 122 150 kr 2 033 500 kr Utan ITP (men samma avsättningar) 513 900 kr 1 543 000 kr Här går att se att trots att Sofia haft en något lägre avkastning när hon haft ITP 1 jämfört med när hon haft en icke-kollektivavtalad tjänstepension med samma inbetalning som inom ITP1 så skiljer nästan 500 000 kronor i pensionskapital vid 65 års ålder till ITP:s fördel. Kollektivavtalsparterna har alltså skapat ett betydande värde för de löntagare som omfattas av ITP1! Om Sofia hade gjort karriär och blivit höginkomsttagare hade skillnaderna naturligtvis varit än större!!

Vid 2% avgift ryker en tredjedel, vid 3,5% hälften - 10% - 19% - 27% - 34% - 40% - 46% Pensionskapital vid 65 - 50% Årligt avgiftsuttag på kapitalet Detta exempel visar hur viktigt det är att titta på avgifter inom pensionssparandet. Bilden visar hur mycket av pensionskapitalet som ryker vid olika avgiftsnivåer över en fyrtioårsperiod. Utgångspunkten här är en 25-åring med en startlön på 25 000 kronor per månad och en årlig avkastning på 6 procent. Arbetsgivaren sätter av lika mycket som inom ITP1. Värt att påpeka är att det är vanligt att många som har individuell tjänstepension betalar upp emot 3 procent årligen på sitt pensionskapital i avgifter. Det är nämligen relativt vanligt att man även väljer så kallade fond-i-fondförvaltning eller förvaltningstjänster som också kostar pengar utöver avgifter till fondförsäkringsbolag och underliggande fonder. Räkneexempel: en 25 åring med premiebetalning på nivå ITP1, startlön på 25 000, årlig avkastning 6%

Räknehjälpen Hur mycket betalar du i avgifter och avkastningsskatt för din tjänstepension? www.konsumenternas.se Pension / Från företaget / Räknehjälpen Räknehjälpen Här kan du räkna ut hur mycket du betalar i avgifter och avkastningsskatt för din kollektivavtalade tjänstepension fram till du är 65 år. Du kan välja att jämföra avgifterna i upp till sex bolag samtidigt.  Beräkningen baseras på de nu aktuella avgifterna för valbara bolag inom respektive kollektivavtalsområde, och på den del av din tjänstepension som du själv har rätt att placera. De bolag du väljer att jämföra kan vara för både traditionellt förvaltad försäkring och fondförsäkring. Du kan göra avgiftsberäkningar inom följande kollektivavtalsområden: Privatanställd tjänsteman: ITP 1 - född 1979 eller senare ITP 2 - född 1978 eller tidigare

Många olika avgifter kan tas ut Vanligt med kombinationer av nedanstående avgifter: Årlig fast avgift Årlig avgift på pensionskapitalet Avgift i procent av fondandelarnas värde Kapitalförvaltningskostnader Avgift på varje inbetalning av pensionspremier Prestationsbaserade avgifter Flyttavgifter Väldigt många olika avgifter kan tas ut. Här är några exempel. Vissa avgifter tas ut på kapitalet och vissa kan tas på de inbetalningar som görs. Förstås svårt för kunderna att veta hur mycket de betalar i kronor om avgiftsbilden blir för spretig. Parterna har gjort mycket inte bara för att sänka avgifterna utan också genom att rensa avgiftsbilden inom kollektivavtalad tjänstepension.

I ett premiebestämt pensionssystem är förstås avgifter och avkastning viktigt för att få ett så bra pensionskapital som möjligt. Men det finns även annat som i väldigt hög utsträckning påverkar storleken på den månatliga pensionen…… Se nästa bild Men hur portioneras nu pengarna ut som pension? Lika stort pensionskapital ger nämligen mycket olika månadspension hos olika bolag när pensionen tas ut under hela livet. Det beror dels på att olika bolag antar olika livslängd på sin kunder och dels på olika utbetalningsmodeller hos olika bolag. Vissa betalar ut mer i början och andra mindre i början men mer i slutet av livet. Konsumenternas försäkringsbyrå har påbörjat en kartläggning av hur detta slår och samarbetar med aktuarier från Finansinspektionen för att få fram en jämförelse som är tänkt att bli offentlig.

Så här stora är skillnaderna i ITP 1 och ITPK vid ett pensionskapital på 1 miljon kronor Källa: Nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner, 3/11 2010, samt Alecta Bolag A Bolag B Bolag C Bolag D Bolag E Till dess att Konsumenternas försäkringsbyrå är klar med sin jämförelse av de olika bolagens livslängdsantaganden och prognosräntor visas här en kartläggning som gjorts av nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner i september 2010. Bilden visar vad som gäller när kunden tar ut sin ITP 1/ITPK livsvarigt i olika bolag. Bakom de fabricerade bolagsnamnen döljer sig i verkligheten existerande livbolag men i denna jämförelse har bolagen avidentifierats. Det kan också här vara på sin plats att prata en del om utbetalningsmöjligheter men även nämna det så kallade pensioneringssyftet och slutbetalningsmöjligheten i ITP2 (se i anteckningssidorna under bild 7)

Vad för slags oberoende råd får man av en provisionsberoende förmedlare? Idén med oberoende försäkringsförmedlare är god Finns dock få verkligt oberoende försäkringsförmedlare Arvodesbaserad ersättning från kunderna förekommer men är mycket ovanlig Provisionerna som försäkringsbolagen betalar förmedlarna kan vara utformade på flera olika sätt Många företag – såväl kollektivavtalsbundna som icke-kollektivavtalsbundna – låter hela eller delar av personalen träffa en försäkringsförmedlare för att få råd runt sin pensions- och försäkringssituation. Detta uppfattas ofta som en bra personalförmån och idén med att prata men en kunnig och oberoende person är god. Problemet är dock att många försäkringsförmedlare inte alls jobbar oberoende och är mer säljare än rådgivare. De lever nämligen ofta på ersättningar som betalas ut från de fondbolag och/eller försäkringsbolag där de placerar sina kunders pengar. Riktig arvodesbaserad ersättning som betalas direkt av arbetsgivaren och där förmedlaren har förhandlat bort all ersättning från branschens aktörer förekommer men är extremt ovanlig. Istället har det blivit vanligt med så kallade klientmedelskonton. Dessa konton disponeras av arbetsgivaren och där placeras de provisioner som förmedlarna får från olika pensionsaktörer. Ur klientmedelskontot får förmedlaren sedan ett arvode för sitt arbete. Här handlar det dock inte om äkta arvodering eftersom klientmedelskontot tillförs mer pengar när förmedlaren föreslår förändringar i befintligt pensions- och försäkringsskydd. Dessutom innebär systemet att arbetsgivaren och förmedlaren kan få gemensamma intressen i att anställa tiotaggare lämnar förmånsbestämd ITP till förmån för en ofta dyr tiotaggslösning . Ibland säger förmedlare att de jobbar på arvode när de får ersättning ur ett klientmedelskonto. I själva verket är arvodering ur ett klientmedelskonto finansiellt beroende av att provisioner betalas ut. Provisionssystemen kan vara konstruerade på flera olika sätt.