FYSISK AKTIVITET VID STROKE Solveig Dufwa Johanna Blom Neurologiska kliniken, UMAS

Fysisk aktivitet minskar risken för: Hjärt/kärlsjukdomar Högt blodtryck Åldersdiabetes Övervikt Benskörhet Vissa canserformer

Regelbunden fysisk aktivitet ger: Positiv effekt på hjärta och kärl Ork och uthållighet Styrka Balans Koordination och rörlighet Välbefinnande

Hur ofta och hur länge? Lite och ofta bättre än mycket och sällan Sammanlagt 30 minuters träning dagligen är tillräckligt

Inaktivitet leder bl a till: Nedsatt kondition Nedsatt styrka Nedsatt balans Nedsatt funktion Nedsatt välbefinnande Nedsatt självkänsla

Ulla-Britt Flansbjer Thesis 2006 Strength training after stroke: effects on muscle function, gait performance and perceived participation Ulla-Britt Flansbjer Thesis 2006

Studie på 50 personer med en kvarvarande svaghet efter stroke Knämuskelstyrkan i det svaga benet är relaterad till gångförmåga Gångförmågan är relaterad till upplevd delaktighet

Studie på 24 personer med minst 6 mån sedan strokeinsjuknandet En styrketräningsgrupp En kontrollgrupp-ej styrketräning, men ok med annan träning Styrketräning 2 ggr/vecka i 10 veckor Belastning ca 80 % av maximal styrka 6-8 repetitioner i 2 set

Resultat direkt efter avslutad träning Förbättrad knämuskelstyrka Ökningen i styrka hade en positiv effekt på gångförmågan Förbättringar i gångförmågan är relaterad till positiv upplevelse av delaktighet Styrketräningen gav inga ogynnsamma effekter i form av ökad spasticitet

Resultat 5 månader efter avslutad styrketräning Under denna period fick de vara aktiva och promenera m m, men inte styrketräna Bibehållit styrkeökningen Större skillnad i gångförmåga i förhållande till kontrollgruppen än direkt efter avslutad träning

Konklusion För dem med nedsatt styrka i benet efter stroke så kan styrketräning användas som sjukgymnastisk behandling för att förbättra styrka och gångförmåga. För dem med små nedsättningar efter stroke så kan styrketräning användas som allmän fysisk träning eller friskvård. Det går att styrketräna i perioder och däremellan bibehålla styrkeförbättringen genom allmän träning, promenader, cykling och aktivt vardagsliv.

Balans Ett multidimensionellt koncept som refererar till förmågan hos en person att inte falla Bibehållandet av specifik hållning, förflyttning från en ställning till en annan, reaktion på en yttre störning Vid stroke är ofta balansen nedsatt antingen direkt eller indirekt Vid stroke 4-5 ggr större postural instabilitet Mer beroende av synen Ojämn tyngdfördelning

Michael KM, Allen JK, Macko RF Arch Phys Med Rehabil 2005;86:1552-6 Reduced ambulatory activity after stroke: The role of balance, gait, and cardiovascular fitness Michael KM, Allen JK, Macko RF Arch Phys Med Rehabil 2005;86:1552-6

> 45 år, > 6 mån efter stroke, gångförmåga med eller utan käpp, rollator och/eller levande stöd Mycket låg gångaktivitet Samband mellan balans och gångaktivitet Samband mellan självvald gånghastighet och gångaktivitet Extremt dålig kondition, under normen för ”väldigt låg” konditionsnivå Lägre nivåer än vad som krävs för basal ADL

Ibland tar det emot att träna. Det kan kännas som att förflytta berg Ibland tar det emot att träna! Det kan kännas som att förflytta berg. Hjärntrötthet samt nedsatt förmåga till att ta initiativ, planera och samordna kan bli ytterligare hinder för träning.

Vår sammanfattning Träning av balans, styrka och gång leder till förbättrad gångförmåga. Förbättrad gångförmåga ger ökad gångaktivitet Det ger förhöjd aktivitetsnivå, ökad kondition, förbättrad delaktighet samt ökat välmående. Minskad risk för senkomplikationer såsom fall med frakturer, snedbelastningsbesvär, smärta, sekundär muskelsvaghet, ohälsa till följd av passiv livsstil samt nedstämdhet.

Hur och var? Egna aktiviteter t ex hushåll, trädgård, promenader, motionscykling, cykling Friskvård t ex genom Fysioteket Sjukgymnastik privat/primärvård Hemträningsprogram HISO