9 oktober 2013 Norra Latin Stockholm Välkomna till: Seminarium om arbetet med förordningen om översvämningsrisker Välkommen till seminariet. Detta är ytterligare ett seminarium i en serie av seminarier som MSB anordnar för att förankra och diskutera hur arbetet skall bedrivas enligt förordningen om översvämningsrisker. Vi har nu kommit drygt halvvägs i arbetet och får en klarare bild av vad resultatet blir. Vi har i dag deltagare från de många länsstyrelser och berörda kommunerna i de 18 orter som identifierats ha en betydande översvämningsrisk. Under arbetets gång har vissa kommuner fallit bort samt vissa tillkommit, vi kommer att gå in på det mer i detalj senare. Särskilt välkomna till de nya kommunerna som ingår i avgränsningen av de 18 berörda orterna: Umeå Hammarö Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna Ale Presentation av MSBs deltagare. 9 oktober 2013 Norra Latin Stockholm

Förordningen om översvämningsrisker kort bakgrund först, EU:s översvämningsdirektiv genomförs i Sverige enligt förordningen om översvämningsrisker där MSB och länsstyrelserna har ett ansvar. MSB har bland annat givit ut en föreskrift om riskhanteringsplanerna. Avsikten med Översvämningsdirektivet är att EU:s medlemsländer ska arbeta för att minska negativa konsekvenser av översvämningar och på så sätt värna om människors hälsa, skydda miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Detta ska ske genom ett systematiskt arbete med att kartlägga översvämningshot och översvämningsrisker och utarbetande av riskhanteringsplaner för de översvämningshotade områdena. Arbetet ska ske vattendistriktsvis, det innebär att för vattendistrikt som delas med ett annat land så måste arbetet samordnas. Arbetet med förordningen om översvämningsrisker följer en 6 årscykel. Denna cykel startade 2010 i Sverige. Arbetet är en cyklisk process som återkommer vart 6:e år. Denna första omgång är något förlängd för att cykel 2 ska vara samma som i arbetet enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen). Nästa cykel startar 2017. Varje cykel är indelad i tre steg och varje steg avslutas med att MSB rapporterar data och resultat till EU-kommissionen.

Målbild 2015 Utifrån samhällets behov Enhetligt system i samhället för att hantera översvämningsfrågor (RSA, kommunala handlingsprogram, samhällsviktig verksamhet) Betydande översvämningsrisker kartlagda God bild över situationen i Sverige - vilka åtgärder behöver vidtas - planer för samhällsbyggandet Kunskapshöjning i hela samhället - politisk förankring Erfarenhetsåterföring till revideringscykeln Förtydliga att detta arbete skall jacka in i andra pågående arbeten, på lokal och regional nivå. MSBs roll är att stötta och bidra till utveckling av arbetet och vår målsättning är att de erfarenheter som vi tar med oss från detta arbete skall bidra till att öka kunskapen även inom andra områden. Vår målsättning är att de tätorter som inte pekades ut i första cykeln ändå skall ha en nytta av det vi gör för de utpekade orterna. Exempel på detta är medtodstöd för framtagande av övervämningskarteringar och stöd till olycksutredningsmetodik.

Områden med betydande översvämningsrisk Steg 2a Hotkartor för: Steg 2b Riskkartor för: Steg 3 Riskhanterings-planer 50-års flödet 50-års flödet 100-års flödet 100-års flödet I det första steget genomfördes en landsomfattande bedömning av konsekvenserna av en översvämning och dess risker. Till grund för bedömningen låg samtliga översiktliga översvämningskarteringar av sjöar och vattendrag, inträffade historiska översvämningar under perioden 1901-2010 samt en mängd geografisk data från andra myndigheter, exempelvis dag- och nattbefolkning, vattentäkter, förorenade områden, skyddade områden, infrastruktur, miljöfarlig verksamhet och kulturarv. En geografisk analys av ingående data genomfördes därefter. I december 2011 pekade MSB ut 18 områden där betydande översvämningsrisk föreligger. För de utpekade områden kan människors hälsa, ekonomisk verksamhet, miljön och kulturarvet påverkas negativt vid en betydande översvämning.   Utpekandet inkluderar endast översvämningsrisk från de sjöar och vattendrag som är översiktligt översvämningskarterade och därmed har inte översvämningar från hav, översvämningar orsakade av konstruktionshaveri samt översvämningar orsakade av skyfall ingått i analysen. I steg 2 a tas kartor med utbredningsskikt för 50-års, 100-års flödet och för det beräknade högsta flödet fram för samtliga 18 områden. På kartorna presenteras också vattendjupet. Kartorna utarbetas av MSB under 2012 och 2013. Till grund för kartorna ligger hydrauliska beräkningar av vattenflödet samt med den nya nationella höjdmodellen. Det innebär att detaljeringsgraden i höjddata har förbättrats från 50x50 m i de översiktliga översvämningskarteringarna till 2x2 m i de nya beräkningarna. 100- års flödet har dessutom anpassats till det framtida klimatet 2100. Det kan även innebära att utbredningsskikten förändras. De nya karteringarna medför även att utbredningsskikten kan användas på mer detaljerad nivå, 1:10 000 jämfört med tidigare 1:50 000. Utbredningsskikt har länsstyrelserna redan erhållit. MSB kommer att publicera hotkartorna på våran webb under hösten. I steg 2 b utarbetar de 5 ansvariga länsstyrelserna med vattenförvaltningsansvar riskkartor, som vi får höra mer om senare. Och därefter ska respektive länsstyrelse utarbeta riskhanteringsplaner. Sedan ska stegen uppdateras och revideras vart 6:e år, exempelvis kan åtgärder ha vidtagits så att den betydande översvämningsrisken inte längre finns i en ort. BHF BHF De 5 ansvariga länsstyrelserna klart dec 2013 MSB klart dec 2011 MSB klart dec 2013 länsstyrelserna klart dec 2015

Hotkarta Detta är ett exempel på hotkarta för Lidköping. Hotkartorna kommer att presenteras på MSBs hemsida och länkar till dessa skall finnas i riskkartan. Nästan alla hotkartor är färdigställda fortfarande pågår diskussioner för Göteborgsområdet.

Riskkarta Exempel på riskkarta för Älvsbyn, Beräknat högsta flöde i Piteälven. Kartan visar potentiellt direkt berörda obligatoriska intressen

PROGRAM 09.30 Registrering, kaffe 10.00 Inledning 10.15 Arbetet med riskkartor Övergripande, Anna Nordlander, MSB Södra Östersjön, Lennart Johansson, Länsstyrelsen Kalmar län Norra Östersjön, Malin Pettersson, Länsstyrelsen i Västmanland Västerhavet, Anna Georgieva Lagell, Länsstyrelsen Västra Götalands län Bottenhavet, Magdalena Wänerstam , Länsstyrelsen Västernorrland Bottenviken, Peter Linder, Länsstyrelsen i Norrbotten Frågestund 12.30 Lunch 13.30 Riskhanteringsplaner, Anna Nordlander, MSB 13.45 Gruppdiskussioner om riskhanteringsplaner, Cecilia Alfredsson, MSB 14.30 Summering av diskussionerna, Cecilia Alfredsson, MSB 14.45 Pågående EU-arbete, Barbro Näslund Landenmark, MSB 15.00 Kaffe och avslutning Dagens program är uppbyggd så att riskkartorna diskuteras innan lunch. Först inleder MSB med övergripande information samt hur avgränsningarna för riskkartorna har gjorts och därefter presenterar de 5 ansvariga länsstyrelserna sitt arbete med riskkartorna och lyfter eventuella frågor. Vi avslutar förmiddagen med en frågestund om riskkartorna. Till lunch serveras xxxxxx Sedan träffas vi åter 13.30 för att ägna eftermiddagen åt riskhanteringsplanerna. MSB inleder med en kort presentation av vad riskhanteringsplanerna ska innehålla och hur de ska tas fram samt även tidsplanen för arbetet. Därefter anordnas gruppdiskussioner kring riskhanteringsplanerna så att vi ska få input från länsstyrelser och kommuner. Till sist presenteras det pågående EU arbetet samt samordningen mellan förordningen om översvämningsrisker och förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Vi kommer efter seminariet att lägga ut presentationerna på vår hemsida under dokumentation. Ett utskick till alla deltagare angående detta kommer att ske när det finns på vår hemsida. Några särskilda minnesanteckningar kommer inte att skrivas.