Grisningen Passa grisningar med koncentration och närvaro Namn Efternamn Datum och ort 1

Innehåll Miljö i stallet Suggan innan grisningen Övervakning av grisningen Suggan Spädgrisarna Kullutjämning Digivning Hälsa Journalföring och arbetsrutiner

Miljö i stallet Rengöring, desinfektion, tomtid Boxar Foderanläggning Desinfektion fungerar endast på väl tvättade ytor Foderanläggning Töm och rengör från foderrester Vattenanläggning Spola rent vattenledningar och kontrollera vattennipplar/vattenkoppar Ventilation Testkör på min och max Desinfektion fungerar bara på rentvättade ytor och beroende på tidigare omgångs hälsostatus, ytornas renhet, torktid och tomtidens längd används desinfektionsmedel.

Suggan innan grisningen Insättningen Hälsokontroll Uppföljning av tidigare grisning, di & omsorg Placering av suggorna i stallet Bobyggnadsbeteendet Antal utfodringstillfällen

Exempel på Di & Omsorg

Hälsokontroll vid insättning Klövar Foto: K. Andersson Exempel på verkningsutrymme i drivgången

Hälsokontroll Juver Foto: K. Andersson Foto: M. Löfstedt

Kontrollpunkter Juver Ska ingå i arbetsrutiner: Innan grisning Vid grisning 3 veckor efter grisning Vid avvänjning Vid betäckning Vid dräktighetstest

Hull vid grisning Mager Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt. Späckmått <10 mm. Tunn Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck. Späckmått ca 14 mm. Medel Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck. Späckmått ca 17 mm. Fet Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått > 20 mm. Källa: Lantmännen

Övervakning av grisningen Suggan Planera arbetsschemat Rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt Koncentration och närvaro

Övervakning av grisningen Suggan Värkarbetet Oxytocin stimulerar värkarbetet, frisätts när smågrisarna diar Stress kan blockera En gris föds normalt var 15:e minut Efterbörden kommer normalt inom 4 timmar efter avslutad grisning Juvermassage, syntetiskt oxytocin

Övervakning av grisning Beteende Lugna suggor ligger stilla Ta dig tid varje dag att umgås med gyltor Massage av juver kan lugna Bryt aggressiva beteenden Motion, juvermassage Skydda smågrisarna under lampa/värmetak

Övervakning av grisningen Spädgrisen Kroppsegna energireserver är små Temperatur i livmoder 39 ºC Sträva efter en temperatur på 33 ºC i den nyfödda grisens närmiljö Halm underlättar för grisen att hålla värmen Sätt en värmelampa bakom suggan i de fall skyddsgrind används

Övervakning av grisning Spädgrisarna Foto: K. Andersson

Övervakning av grisningen Spädgrisen Se till att alla kan dia En nyfödd gris väger ca 1,5 kg Spridning i kullen Missbildade grisar Svåra defekter ska avlivas direkt Registrera missbildade grisar

Kullutjämning Sträva efter jämna kullar suggans kondition suggans modersegenskaper antal fungerande spenar antal grisar suggans och smågrisarnas storlek och vikt Låt inte förstagrisarna dia fler grisar än vad de klarar av att äta för näringsförsörja sig själv och sina grisar

Digivning Juvrets anatomi Källa: ”Juverhälsa” , SvDHV

Digivning Grisningen Suggan har råmjölk i juvret under hela grisningen Efter avslutad grisning förändras digivningsmönstret Foto: K. Andersson

Digivningsmönster hos gris Källa: M. Löfstedt, SvDHV

Förebyggande hälsa Varningssignaler Suggan verkar slö och äter dåligt Utdragen grisning Spädgrisarna är missnöjda och gnälliga Ihjällegade grisar

Problem vid digivningen Suggan Vanligaste orsaker Grisningsfeber eller difeber Juverinflammation under diperioden Kronisk juverinflammation eller juverbölder

Förebyggande åtgärder Motion Tillgång till halm för bobyggnad Fri tillgång till vatten God hygien

Övervakning Spädgrisar Brist på råmjölk Spädgrisdiarré Klöv och ledskador Fläkgrisar

Förebyggande åtgärder Spädgrisdiarré Ren och torr grisningsbox Vaccinationsprogram Immunoglobuliner via råmjölken Råmjölk Mängd och kvalitet Om kullarna är stora och grisningen tar lång tid kan de först födda och stora grisarna stängas in under värmelampa/tak. Då små och sistfödda grisarna slipper konkurrera vid juvret och får en bättre chans att dia råmjök.

Förebyggande åtgärder Spädgrisars klöv- och benskador Jämna och halkfria golv Rikligt med halm under de första levnadsdygnen Friska suggor med goda modersegenskaper

Förebyggande åtgärder Fläkta grisar Halkfria golv Varm närmiljö Råmjölk Stödtejpa ben på fläkta grisar

Foder Analysera suggfodrets innehåll för: Energi (MJ) Råprotein Aminosyreinnehåll Mineraler och vitaminer Hygienisk kvalitet Anpassa fodergivor efter kondition och antal diande grisar Näringsrekommendationer se Svenska Pigs hemsida: www.svenskapig.se, Fakta, Foder, Näringsrekommendationer Normer för näringsinnehåll finns på www.svenskapig.se/Fakta/Foder/Näringsrekommendatoner

Energi i foder Fodrets sammansättning av näringsämnen baseras på energiinnerhållet (MJ) Fodrets energiinnehåll avgör hur stor mängd (antal kg) suggan behöver ca 31 MJ för underhåll beroende på suggans storlek och vikt För att producera 1 kg mjölk behöver suggan 8 MJ foder 1 kg spädgristillväxt kräver 4,5 kg suggmjölk 1 kg suggmjölk innehåller 5,3 MJ

Beräkningsexempel Jämförelse MJ och Kg Näringsbehov för suggans underhåll: OM ett torrt digivningsfoder innehåller 13 MJ per kg behöver suggan för underhåll: 31 MJ/13 MJ per kg= 2,4 kg torrfoder

Spädgrisarnas tillväxt Födelsevikt 1,5 kg/gris Avvänjningsvikt ca 10 kg/gris Total tillväxt 8,5 kg/gris Antal grisar i kullen 10 stycken Ditid ca 34 dagar Exempel: 8,5 kg x 10 grisar = 85 kg tillväxt 85 kg per kull/ 34 dagar = 2,5 kg tillväxt/kull och dag 8,5 kg per gris/34 dagar = 250 g tillväxt/gris och dag

Utfodring Exempel: 10 smågrisar i kullen som tillsammans behöver växa 2,5 kg per dag 10 grisar x 2,5 kg tillväxt x 4,5 kg mjölk x 8 MJ = 90 MJ för energiproduktion 90 MJ + 31 MJ för underhåll 121 MJ för att näringsförsörja både suggan och de diande grisarna

Hull vid avvänjning Tunn Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck. Späckmått ca 14 mm. Medel Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck. Späckmått ca 17 mm. Fet Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått > 20 mm. Mager Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt. Späckmått <10mm. Ett acceptabelt hull för en sugga vid avvänjning är mellan tunn och medel, helst medel. Källa: Lantmännen

Utfodring Sinsuggor

Utfodring Sinsuggor Stalltemp Betonggolv Djupströbädd 15°C 31 MJ / 2,4 kg 10°C + 2,52 MJ / 0,2 kg 5°C + 5,04 MJ / 0,4 kg +-0°C + 7,56 MJ / 0,6 kg -5°C + 10,08 MJ /0,8 kg + 10,08 MJ / 0,8 kg -10°C + 15,12 MJ / 1,0 kg -15°C osv.   Alla Suggor med normalhull Magra suggor Avv till bet Under dräktighet Så mycket det kan äta eller 67-80 MJ per dag Utfodras efter hull, 31-36 MJ OE per dag till dag 85 i dräktigheten, därefter max 31 MJ OE fram till grisning Minst 36 MJ OE under dräktigheten tills de uppnår normalhull. Sänk givan till max 31 MJ senast 1 vecka före grisning.

Utfodring Gruppera suggor i lösdrift efter storlek och ålder Anpassa fodergivan individuellt Stödutfodra gyltor och tunna suggor Styr hullet med fodergivan Ge riklig tillgång till halm av god kvalitet Mättnadskänsla Låg fodergiva under sista tiden av dräktighet Minskar risken för difeber

Uppföljning Använd produktionsuppföljningen Bedöm och poängsätt suggans modersegenskaper Skriv kommentarer på suggor Sjukdom eller skador Följ upp och analysera grisningsomgången Blev det som du hade tänkt?

Arbetsrutiner Kom överens om gemensamma rutiner och skriv ned dem Viktigt att rätt person gör rätt sak vid rätt tidpunkt Alla ska jobba för samma sak

Sammanfattning Varje föreläsare sammanfattar själv sin föreläsning

Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, 391 29 KALMAR info@svenskapig.se www.svenskapig.se 39