Transkriptionen Niklas Dahrén.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet)
DNA-replikationen Fördjupning Niklas Dahrén.
Animation över translationen
Från gen till protein Niklas Dahrén.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Från genotyp till fenotyp
Genexpression; RNA-syntes och Proteinsyntes
Cellen.
Cellkärnan och nukleinsyror
DNA DNA – Naturkunskap B Aldijana Puskar Brinellgymnasiet.
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Cellen.
X-Kromosombundet arv Vissa sjukdomar och avvikelser orsakas av en gen på X-kromosomen. Tex blödarsjuka och röd-grön färgblinda Det är anledningen till.
Genetik - ärftlighetslära
Genetik II
Cellen och levande ting
Gardeborn.se 1.Kunskapen om livet Tro & Vetande 2. Strukturen på livet Klassificering & Fossil 3. Omgivningen för livet Universum & Jorden 4. Konstruktionen.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Cellen och dess delar.
Livets former Djur.
Proteiner Allt liv präglas av aktivitet: - näringsämnen bryts ner.
Celler, organ och organsystem
Biokemi MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund
Varifrån har du fått dina anlag?
Cellcykel, Mitos, Meios & kromosomer
DNA. DNA Den centrala dogman - sammanfattning av transkription och translation (1) All information finns lagrad i DNA (deoxyribonucleic acid). Informationen.
Genetik Intro.
Molekylär genetik Gener har 2 viktiga funktioner
-läran om det biologiska arvet
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
Planering Sexualkunskap.
Cellen.
CELLEN.
VAD ÄR EN CELL?.
Matspjälkningen spjälka = dela upp i bitar. Enzymen spjälkar stora molekyler Enzymen fungerar som saxar. De kapar långa molekylkedjor i kortare bitar.
Matsmältningen börjar i munnen.
Nukleinsyror: DNA och RNA
Protein Mer än hälften av cellens byggnadsmaterial är proteiner.
Vad är vad? Cellkärna, gener, kromosomer, DNA, arvsanlag…
DNA Deoxyribonukleinsyra RNA Ribonukleinsyra
Genetik Intro.
Celler Allt levande är uppbyggt av celler. Växter av växtceller och djur av djurceller. Skillnaden mellan en växtcell och en djurcell är att Växtcellen.
Cellen och dess beståndsdelar
Cellen Ola Ohlsson 4 november 2009.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
Genetik (ärftlighetslära)
Cellen i funktion kap 5.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN Micke Sundström ©
Ord som är bra att kunna. Sven Svensson, Arabyskolan 2009
Cellen.
Kapitel 5 Mutationer.
“Hur kan en molekyl innehålla information om hur du ser ut och är?”
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Biologi - Livets former.
Håkan Tornhagsskolan 2016 I.Organism II.Organ III.Vävnad IV.Cell V.Organell VI.Molekyl VII.Atom VIII.Proton/Neutron/ Elektron IX.Kvarkar Cellandning.
-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.
Sambandet mellan… KROMOSOM DNA & GEN.
- En livsnödvändig funktion
Genetik 9C.
Proteiner 10.3.
Allt ärftligt material i en cell kallas för genom.
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
Människokroppen - celler i samarbete
Kärnan i våra celler DNA (deoxiribonukleinsyra). Cellen Alla organismer består av minst en cell. Två olika typer av celltyper (prokaryota & eukaryota)
En cell är den minsta levande enheten.
GEN Tentafrågor Skapad av Stefan Albrektsson Uppdaterad av Joakim Alm
Presentationens avskrift:

Transkriptionen Niklas Dahrén

Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkriptionen Modifiering (bearbetning) av mRNA Innehållet i denna undervisningsfilm:

Fler filmer på samma tema: Från gen till protein Den genetiska koden Translationen Fler filmer på samma tema: http://www.youtube.com/Kemilektioner

Sammanfattning över proteinsyntesen 1. Transkription: DNA-molekylen öppnas upp vid en specifik gen och enzymet RNA-polymeras gör en genkopia (mRNA). 1. Transkription: 2. Bearbetning av genkopian (mRNA): Innan mRNA:t kan användas i ribosomen måste det bearbetas. Det viktigaste som sker i denna bearbetning är att onödiga delar som kallas för ”introner” klipps bort. Efter det sammanfogas de viktiga delarna ”exonerna” med varandra. 2. Bearbetning av genkopian (mRNA) 3. mRNA:t transporteras ut ur cellkärnan: mRNA:t bildas i cellkärnan medan ribosomerna finns utanför cellkärnan. mRNA:t måste därför transporteras ut. 3. mRNA:t transporteras ut ur cellkärnan 4. Translation: 4. Translation: Ribosomen tillverkar ett protein genom att koppla samman ett stort antal aminosyror i rätt ordning. För att kunna göra detta måste ribosomen läsa instruktionen som står i genkopian. Ett protein byggs Stora subenheten mRNA Lilla subenheten

Översikt över proteinsyntesen Blodkärl Cell DNA-molekyl tRNA (transportbilar) Gen (proteinritning) Cellkärna RNA-polymeras Exoner Intron Genkopia (mRNA) Spliceosome 1. Transkription 2. Bearbetning av mRNA 3. Transport av mRNA till ribosomen Aminosyror (byggmaterial) 4. Translation Peptidbindning Ribosom (proteinfabrik) Gjord av: Niklas Dahrén

Till slut har vi fått en lång aminosyrakedja= ett protein!

Syftet med transkriptionen Transkription betyder ”avläsning”. Den genetiska koden i en specifik gen avläses och en genkopia tillverkas (mRNA). Genkopian (mRNA) används sedan i translationen för att tillverka ett protein.

Transkriptionen Källa: http://www.ne.se/lang/transkription/330552

Den genetiska koden Gen Gen (en liten bit av DNA) A C T A A T C A C G Transkription AA AA AA AA AA A U G U U A G U G C C U U G A Genkopia (mRNA) mRNA Kodon Kodon Kodon Kodon Kodon Metionin Leucin Valin Prolin Stopp Translation DNA-sekvens: TAC – AAT – CAC – GGA – ACT mRNA-sekvens: AUG – UUA – GUG - CCU - UGA Aminosyrasekvens: Metionin – Leucin – Valin – Prolin - Stopp Protein Aminosyror ihopkopplade till ett protein Kodon= tre kvävebaser (triplett) som kodar för en specifik aminosyra

Skillnaden mellan DNA och RNA Enkelsträngad. Kvävebaser: Adenin, Uracil, Guanin och Cytosin. Sockermolekyl: Ribos. Funktion: Assisterar i cellens proteintillverkning. Dubbelsträngad. Kvävebaser: Adenin, Tymin, Guanin och Cytosin. Sockermolekyl: Deoxyribos. Funktion: Innehåller den genetiska koden som styr cellens tillverkning av RNA och proteiner.

Olika typer av RNA mRNA: Genkopia. tRNA: Transporterar aminosyror från cellmembranet till ribosomerna. rRNA: Bygger upp ribosomerna tillsammans med olika proteiner.

Transkriptionsfaktorer Transkriptionsfaktorer är proteiner som behövs för att en gen ska avläsas (alltså för att transkriptionen ska starta). Varje gen aktiveras av specifika transkriptionsfaktorer. Olika gener är aktiverade i olika celltyper: Alla gener finns i alla celler men i t.ex. nervceller är enbart ”nervcellsgenerna” aktiverade av transkriptionsfaktorer och i levercellerna är enbart ”levercellsgenerna” aktiverade av transkriptionsfaktorer.

Transkriptionsfaktorerna binder till promotorn som sitter före genen Promotorn är en DNA-sekvens som sitter alldeles före genen. Till promotorn kan transkriptionsfaktorer + RNA-polymeraset binda. RNA-polymeraset åker längs med DNA-molekylen ända tills den träffar på en transkriptionsfaktor. RNA-polymeraset binder till transkriptionsfaktorn och börjar sedan transkribera den aktiverade genen. RNA-polymeraset transkriberar enbart gener som har blivit aktiverade av transkriptionsfaktorer. RNA-polymeras Transkriptions-faktor Transkription Gen 1 Promotor Gen 2

Vår livsstil kan påverka vilka gener som uttrycks! Transkriptions-faktor Styrketräning Tillväxthormon RNA-polymeras Transkription Promotor ”Muskelgen” Större muskler ”Muskelprotein” ”Muskel-mRNA”

Modifiering (bearbetning) av mRNA mRNA (genkopia) 5` Exon Intron Exon Intron Exon 3` Huva Poly(A)-svans (består av många A) 1. En 5`-huva appliceras till 5`-änden 2. En ”Poly(A)-svans” appliceras till 3`-änden 3. Intronerna klipps bort av ett enzym som kallas ”spliceosome” (splitsning) 4. Exonerna sammanfogas 5. mRNA:t är redo att transporteras ut från cellkärnan till en ribosom

Se gärna fler filmer av Niklas Dahrén: http://www.youtube.com/Kemilektioner