Repetition inför NP i biologi Lektion 6 Hormoner, blodet och immunförsvar

Hormoner Hormoner är ämnen som på kemiskt väg reglerar funktionerna i kroppen. De fungerar som budbärare mellan olika celler och organ. Hormonsystemet har tillsammans med nervsystemet övergripande uppgifter i kroppen. Hormonerna styr mycket av det som händer i kroppen

Hormonsystem Kroppens hormonsystem består av flera körtlar som bildar signalämnen, så kallade hormoner. Dessa körtlar är: Hypofysen Sköldkörteln Bisköldkörtlarna Bukspottkörteln Könskörtlarna

Hur fungerar det? Hormonerna bildas i körtlar som finns på olika ställen i kroppen. Från körtlarna går hormonerna direkt över i blodet och förs på detta sätt över i blodet och på så sätt förs de över till kroppens alla delar. Detta kallas inre sekretion (avsöndring). Varje hormon har en bestämd uppgift och påverkar en särskild funktion.

Hormonkörtlarna Hypofysen = avsöndrar ett stort antal hormoner. En del av dessa inverkar också på andra hormonkörtlar. Hypofysen fungerar som ett slags chef för den inre sekretionen. Sköldkörteln = sitter strax nedanför struphuvudet. Sköldkörtelhormonet reglerar ämnesomsättningen.

Hormonkörtlarna Binjurarna = producerar dels adrenalin, dels cortison. Adrenalinet sätter kroppen i beredskap vid t.ex. fara. Cortisonet reglerar kroppens salt- och vätskebalans. Bukspottkörteln = producerar insulin, som reglerar glukosomsättningen. Könskörtlarna= äggstockar och testiklar avsöndrar olika slags hormoner, som bl.a. framkallar förändringarna i kroppen under puberteten.

Adrenalin Produceras vid psykiskt stress, hårt arbete och sjunkande blodsocker. Adrenalin ökar hjärtats slagfrekvens och slagkraft samt att andningen stimuleras

Diabetes Insulin bildas i bukspottkörteln Hormoner ökar upptaget och lagring av socker i kroppens celler. Då sjunker mängden socker i blodet. Insulin ökar även cellernas upptag av nedbrutna proteiner och lagring av fett.

Glukagon Glukagon bildas också i bukspottkörteln Hormonet ökar blodets koncentration av socker Insulin och glikagon har alltså motsatt effekt på blodsockernivån.

Blodet Blodet består av en vätska som kallas blodplasma och celler, blodkroppar som flyter omkring i vätskan. En vuxen människa har ca 4,5 liter blod. Den viktigaste beståndsdelen är vatten. Vattnet är lösningsmedel för alla de ämnen som cellerna i kroppen behöver och för alla de avfallsprodukter som ska föras bort.

Blod Blodkropparna bildas i bl.a. skelettets benmärg. Det finns tre typer av blodkroppar: De röda som transporterar syre De vita som deltar i kroppens immunförsvar Blodplättar som är viktiga för blodets förmåga att levra sig, koagulera

Blod Om man avlägsnar det protein som gör att blodet koagulerar och alla blodkroppar får man kvar den vätska som kallas serum. De röda blodkropparna får sin färg av ett järnhaltigt protein, hemoglobin, som har förmågan att binda syre.