Individbaserad amningsstatistik i ett regionalt register

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PTS Bredbandskartläggning
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Hur mår Golfen? Hur mår Golfen? Medlemsutvecklingen
Grafer Riks-Stroke årsrapport
Vikten av vikten under graviditet och förlossning
Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013
Resultat av brukarenkäter 2012 Funktionsstöd. Svarsfrekvens.
Ulvik 2007.
Kap 1 - Algebra och linjära modeller
Kommunalekonomins utveckling till år 2018 Källa: Basserviceprogrammet samt Kommunförbundets beräkningar.
Joomla © 2009 Stefan Andersson 1. Kontaktformulär  På varje seriös webbplats bör det finnas ett kontaktformulär.  Använd ej maillänkar, risk för spam!
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Kund: Akademikerförbundet SSR Kontakt: Stina Andersson/Linus Isaksson
Presskonferens 12 december 2013 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten 2013 Tord Strannefors.
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Projektföljeforskning
Tre slag av undersökningar inom SCB:
Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM VRI) okt-nov
Pojkar Flickor PojkarFlickor Arjeplog 87,5 90 Kiruna 89,385 Arvidsjaur 94,3 100 Lule å 86,192,4 Boden 87,1 93,1 Pajala 94,398 G ä llivare 92,6 92,3 Pite.
Vara vård värd Överblick över svensk ätstörningsvård utifrån Riksät.
Kapitel 7 November 2008/Leif Carlsson Trygghet och sociala relationer Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000,
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Högskoleverket Högskoleutbildning och kompetensförsörjning Nationellt / Regionalt Torbjörn Lindqvist.
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
Almedalen 2008 Arbetsmarknadsindikatorer år Hur många går till arbetet en vanlig dag… …och vad gör resten?
| Trycksår Kommun/Områdes-skillnader (inklusive könsdimensionen) Dennis Nordvall Statistiker/Datamanager,
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
MEDICINSKA FAKULTETEN VID L U N D S U N I V E R S I T E T MED MÄNNISKORS HÄLSA I FOKUS
KEPA- STATISTIK ” HUVUDKUNDGRUPPER ” Q SAMT DE SENASTE FYRA KVARTALEN Lars-Thure Bünger KEPAs årsmöte 23 maj 2013.
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Sammanfattning av marknadsundersökning Siffrorna är angivna i procent (%) och baserade på den undersökning som gjordes på 100 slumpmässigt utvalda personer.
Sveriges utrikeshandel (Andelar i procent) ImportExport EU (25) EFTA NAFTA Central- och Östeuropa Asien - Japan - Kina Övriga 59,9.
Information statistik Ej med i statistik: Konradsbergs lokaler (utgår VT13) Sveaplans Aula (merparten bokas endast av en institution) Nya lokalerna i Frescati.
Information statistik Ej med i statistik: Konradsbergs lokaler (utgår VT13) Nya lokalerna i Frescati backe (ej med i gamla systemet) Övrigt: Mätningen.
Konsumenter om Svanen och EU Ecolabel Om undersökningen Utförd av: Response Analys, Oslo i dec 2010 Cirka personer från respektive land Totalt.
Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2011 Presskonferens Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma.
Kostnader för läkemedelsförmån Utveckling t.o.m. september 2014 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat Lennart Tingvall:
Sveriges utrikeshandel mars Källa: WTO; International Trade Statistics 2009.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Allergiprevention med probiotika
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Landtransport Italien -- Sverige
Två bilder av Avaya användarförenings utveckling Bilderna är gjorda med hjälp av den statistik som finns arkiverad, därför saknas vissa år.
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
Kommunalekonomins utveckling Nordiskt möte i Island 2014 Ilari Soosalu.
NGO for the Safe Final Storage of Radioactive Waste Kenneth Gunnarsson Kenneth Gunnarsson – Höstträffen, Skellefteå 30 Sept 2012.
Länsstyrelsens uppdrag - Integration
Intresseföreningen För AsylSjukvård 20 oktober 2011 SKL informerar.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Nya statistikbehov Statistik på stadsdelsnivå Nordiskt statistikermöte i Köpenhamn aug 2010 Tor Bengtsson.
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
NYFÖRETAGARCENTRUM – RESULTAT RÅDGIVNINGEN NYFÖRETAGARCENTRUMS RESULTAT 2010  ANTAL BESÖKARE  KÖN  ÅLDER  BAKGRUND  TYP AV RÅDGIVNING.
Decimaltal Av: Kawa Ali Örtagårdskolan (Ht:2010).
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// Är vänsteralliansen trovärdig i Norrköping.
Datastrukturer och algoritmer VT © Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Bredden-först exempel ABCD EFGH IJKL MNOP = Obesökt.
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// (s), (v), och (mp) i Norrköping, gillar inte att vi använder grundlagarna.
Antibiotikaförskrivning i öppen vård En jämförelse mellan STRAMAs diagnos- förskrivningsstudie 2000 och 2002 Cecilia Stålsby Lundborg STRAMA.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Källa: FHI, Folkhälsodatabas
RALS 2007 – Lite siffror mars anställda 50,2 % kvinnor 49,8 % män.
Start.
Andelen elever (åk 9) som är behöriga till gymnasieskolan 2007/ /2009 Riket 88,8 % 2007/2008 För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan.
Åbo Akademi -Socialvetenskaper, Vasa Aktuell demografisk forskning Fjalar Finnäs.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Barnhälsovårdens statistik för Norrbottens län rapporterad jan 2012 Maj 2012 Barbro Nilsson Länsenheten MHV/BHV Kompetenscentrum.
Undersökningen utfördes sommaren/hösten 2008 vid två stormarknader, den ena i Eskilstuna och den andra i Nacka utanför Stockholm. 100.
732G22 Grunder i statistisk metodik
Rökning bland föräldrar till barn som är födda 2007 och är 0-4 veckor Källa: NLL, primärvården * * Notering om att underlaget är färre än 50 individer.
Presskonferens 7 december 2010 Arbetsmarknadsutsikterna Hösten2010 Tord Strannefors.
Presentationens avskrift:

Individbaserad amningsstatistik i ett regionalt register Thomas Wallby BHV-samordnare Uppsala län Doktorand Pediatrisk epidemiologi Inst för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet

Innehåll Vad är register? Nationella register och registersystem Kvalitetsregister Regionala BHV-register Nationella sammanställningar av amningsdata Individbaserade amningsdata i regionala register Microdata och makrodata och användbarhet Forskningstillämpning

En guldgruva för forskare Svenska folkbokföringen 1686 Sveriges första folkräkning 1749 Statistiska centralbyrån 1858 Personnummer infördes 1947 Administrativa individdataregister som grund för statistiska register Nordiska länderna världsledande

Register Komplett förteckning över objekt i en grupp objekt eller en population Varje objekt ska ha en unik identitet För samtliga objekt ska data kunna uppdateras utökas med nya variabler

Nationella register SCB ansvarar för den officiella statistiken Fyra basregister Befolkningsregistret Aktivitetsregistret Fastighetsregistret Företagsregistret Longitudinell databas LISA

Nationella register Socialstyrelsen Medicinska födelseregistret Patientregistret Cancerregistret Dödsorsaksregistret

Kvalitetsregister 89 kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård Diabetes, mödrahälsovård, hjärtsjukvård Administreras av SKL Avsedda att utveckla kvalitén i vården och medge jämförelser över landet Fn inget nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård

Regionala BHV-register BHV-data Örebro Basta Uppsala

Nationella sammanställningar Barnhälsovården tillhandahåller idag data för nationella sammanställningar över Allmänna vaccinationsprogrammet för barn Rökvanor bland spädbarnsföräldrar Amning Data från Uppsala och Örebro län baserar sig på individdata över hela populationen Övriga län rapporterar data baserade på manuellt aggregerade data över barn med journal på BVC

Fördelar med individdata En unik identitet Samkörning Utökade analysmöjligheter Longitudinella analyser och jämförelser över tid Förbättrat resursutnyttjande

Basta - utveckling 1995 Datamodellering och krav- specifikation 1996 Programkonstruktion 1997 Pilotprojekt - systemutveckling 1998 Systemutveckling - testfas 1999 Systemet i operativ fas 2000 Utveckling av webbaserad Basta- klient 11

Basta Är en statistik- och informations-databas Inmatning sker vid källan (BVC) mot central server via landstingets nätverk Är kopplat till befolkningsregistret Central systemadministration Valideringsövervakad 12

Basta variabler Kontaktstatistik Vaccinationer Språk, hörsel, syn mottagning/hembesök sjuksköterska/läkare Telefon föräldragrupper Vaccinationer Språk, hörsel, syn Allergirisk Amning Remiss/konsultation Barnsjukdomar Långv. hälsoproblem Föräldrars rökning Tillväxt Hem från BB Första barn Tolkbehov EPDS 13

Amning Instruktion: Du ska ta ställning till hur barnet ammades vid de sex nyckelåldrarna: 1:a veckan, 2, 4, 6, 10 och 12 månader. För varje nyckelålder markerar Du en av rutorna "Ammat enbart", "Ammat delvis", "Ej ammat / Slutat amma" eller "Uppgift saknas". Även om barnet slutade amma vid 6 månader ska Du kryssa även under 9 och 12 månader. OBS! att Du ska fylla i amningsuppgifterna även på barn som flyttat in från ett annat län. 14

Amningsdefinition Enbart ammade - Barn som har fått enbart bröstmjölk samt vitaminer eller läkemedel (t.ex. AD-vitamin). Delvis ammade - Barn som förutom bröstmjölk även har fått moders-mjölksersättning, välling eller annan kost. Ej ammade - Barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget eller slutat amma.

Amning X X X X X X För varje kolumn (ålder), fyll i hur barnet ammades vid den tidpunkten OBS! Även om barnet slutat amma vid 10 månader ska uppgift fyllas i vid 12 månader.

Validitet i Basta Amningsdata i Basta stämmer i hög grad med data i BHV-journalen 95 % Vid 12 månader bättre data i Basta än i journalen 90 %

Andel enbart respektive delvis ammade barn efter barnets ålder - Riket, barn födda 2009

Amning per län vid 4 resp 6 månader - Barn födda 2009

Amning hel+del, Uppsala län 1 vecka -0,6 % 2 mån -1,8 % 4 mån -2,1 % 6 mån -1,1 %

Amning hel+del 4 månader 2004: 86,2 2010: 80,2 Diff: 6 %

Amning hel+del 6 månader 2004: 77 2010: 70,6 Diff: 6,4 %

Amning hel+del 4 månader

Amning hel+del 6 månader

Amningsanalyser I Basta Amningsdata med god täckning fr 1998 Hemgångsdag från BB Förstabarn Hembesök Tillväxt Direkt tillgängliga

Amningsanalyser Externa datakällor Data måste köpas och kopplas Sociodemografiska/medicinska data som oberoende eller kontrollvariabler Data måste köpas och kopplas Variabler skapas Tar tid/kostar pengar

Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county 2009 1) Population och variabler 12 197 ettåringar, f. 1997-2001 i Uppsala län Exkluderade: tvillingar, för tidigt födda Utfallsvariabler amning vid 1 vecka, 6 månader och 12 månader Exponeringsvariabler mors födelseland disponibel inkomst Arbete 2 handlade om amning… * 1) Wallby T, Hjern A. Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county. Acta Pædiatr. 2009; 98 (11): 1799-1804. Bildkälla: www.alltombarn.se/bebis/1.13439/handlar-amnin... 27

Resultat Varken inkomst eller födelseland påverkade initiering av amning Inkomst determinant för amning vid 6 månader Födelseland påverkade amning vid 12 månader Varken inkomst eller födelseland… MEN * Inkomst viktig vid 6 månader och Födelseland viktig för långtidsamningen. * * Som bifynd: Rökning…. Kejsarsnitt... Bildkälla: www.alltombarn.se/bebis/1.13439/handlar-amnin... 28

Amning vid 6 månader Sweden 1,00 EU15. N America 1,04 0,93-1,15 Mod. 1 Mod. 2  Mod 3 Mod. 4 Country of birth  HR 95% CI5) Sweden 1,00 EU15. N America 1,05 0,94-1,16 1,04 1,03 0,93-1,15 E Europé, Balkan 1,01 0,87-1,17 0,89-1,20 0,87-1,18 Africa 1,08 0,93-1,26 1,13 0,97-1,31 0,92-1,25 S America 0,80-1,25 1,02 0,81-1,28 0,81-1,26 Middle East 0,97 0,88-1,07 0,91-1,12 0,98 0,88-1,08 S and E Asia 0,91-1,21 1,07 0,93-1,24 0,89-1,19 0,90-1,20 Disposable inc.  Q1 0,88 0,83-0,94 0,82-0,93 0,92 0,87-0,98 0,86-0,97 Q2 0,89 0,84-0,95 0,84-0,94 0,87-0,97 Q3 0,90 0,86-0,96 0,91 0,86-0,94 0,93 Q4 Smoking by mother Never smoked Smoking at any time 0,64 0,59-0,69 0,65 0,60-0,70  C-sectio No Yes Sweden 1,00 EU15. N America 1,04 0,93-1,15 E Europé, Balkan 1,01 0,87-1,18 Africa 1,08 0,93-1,26 S America 0,81-1,26 Middle East 0,98 0,88-1,08 S and E Asia 0,90-1,20 Q1 0,92 0,86-0,97 Q2 0,87-0,97 Q3 0,87-0,98 Q4 1,00 29

Amning vid 6 månader 30 Mod. 1 Mod. 2 Mod. 4 Country of birth HR   Mod. 4 Country of birth  HR 95% CI5) Sweden 1,00 EU15. N America 1,05 0,94-1,16 1,04 1,03 0,93-1,15 E Europé, Balkan 1,01 0,87-1,17 0,89-1,20 0,87-1,18 Africa 1,08 0,93-1,26 1,13 0,97-1,31 0,92-1,25 S America 0,80-1,25 1,02 0,81-1,28 0,81-1,26 Middle East 0,97 0,88-1,07 0,91-1,12 0,98 0,88-1,08 S and E Asia 0,91-1,21 1,07 0,93-1,24 0,89-1,19 0,90-1,20 Disposable inc.  Q1 0,88 0,83-0,94 0,82-0,93 0,92 0,87-0,98 0,86-0,97 Q2 0,89 0,84-0,95 0,84-0,94 0,87-0,97 Q3 0,90 0,86-0,96 0,91 0,86-0,94 0,93 Q4 Smoking by mother Never smoked Smoking at any time 0,64 0,59-0,69 0,65 0,60-0,70  C-sectio No Yes 30

Amning vid 6 månader 31 Mod. 1 1) Mod. 2 2) Mod. 4 4) Country of birth   Mod. 4 4) Country of birth  HR 95% CI5) Sweden 1,00 EU15. N America 1,05 0,94-1,16 1,04 1,03 0,93-1,15 E Europé, Balkan 1,01 0,87-1,17 0,89-1,20 0,87-1,18 Africa 1,08 0,93-1,26 1,13 0,97-1,31 0,92-1,25 S America 0,80-1,25 1,02 0,81-1,28 0,81-1,26 Middle East 0,97 0,88-1,07 0,91-1,12 0,98 0,88-1,08 S and E Asia 0,91-1,21 1,07 0,93-1,24 0,89-1,19 0,90-1,20 Disposable inc.  Q1 0,88 0,83-0,94 0,82-0,93 0,92 0,87-0,98 0,86-0,97 Q2 0,89 0,84-0,95 0,84-0,94 0,87-0,97 Q3 0,90 0,86-0,96 0,91 0,86-0,94 0,93 Q4 Smoking by mother Never smoked Smoking at any time 0,64 0,59-0,69 0,65 0,60-0,70  C-sectio No Yes 31

Amning 12 månader Sweden 1,00 EU15. N America 1,20 0,98-1,47   Mod.1 1) Mod. 2 2) Mod. 3 3) Mod. 4 4) HR 95% CI5) Country of birth Sweden 1,00 EU15. N America 1,25 1,03-1,52 1,21 0,99-1,48 1,20 0,98-1,46 0,98-1,47 E Europe and Balkan 1,78 1,41-2,25 1,66 1,31-2,09 1,63 1,29-2,06 Africa 2,45 1,99-3,02 2,21 1,79-2,74 2,13 1,72-2,63 2,14 1,73-2,64 S America 1,34 0,90-1,99 1,28 0,86-1,90 1,26 0,85-1,86 0,85-1,87 Middle East 2,02 1,75-2,32 1,77 1,53-2,06 1,73 1,49-2,01 S and E Asia 1,89 1,52-2,36 1,76 1,41-2,20 1,70 1,36-2,12 1,72 1,38-2,15 Disposable income Q1 1,41 1,27-1,57 1,19 1,07-1,34 1,24 1,11-1,39 1,10-1,39 Q2 0,97 0,86-1,09 0,94 0,83-1,05 0,96 0,86-1,08 0,85-1,08 Q3 0,87 0,78-0,98 0,77-0,98 0,88 0,78-0,99 Q4 Smoking by mother Never smoked , Smoking at any time 0,69 0,60-0,79 0,60-0,80 0,70 0,61-0,80 C-sectio No Yes 0,91 0,81-1,02 0,92 0,82-1,03 Sweden 1,00 EU15. N America 1,20 0,98-1,47 E Europe and Balkan 1,63 1,29-2,06 Africa 2,14 1,73-2,64 S America 1,26 0,85-1,87 Middle East 1,73 1,49-2,01 S and E Asia 1,72 1,38-2,15 32

Sammanfattning Mycket individbaserade data i nordiska register Goda möjligheter till samkörning för forskningsändamål Individbaserade populationsdata över amning finns i Örebro och Uppsala minst 10 år Flertal vetenskapliga arbeten publicerade på dessa data

Publikationer Wallby T, Hjern A. Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county. Acta Pædiatr. 2009; 98 (11): 1799-1804 Ostlund A, Nordström M, Dykes F, Flacking R. Breastfeeding in preterm and term twins--maternal factors associated with early cessation: a population-based study. J Hum Lact. 2010 Aug;26(3):235-41; quiz 327-9. Epub 2010 Feb 5. Flacking R, Wallin L, Ewald U. Perinatal and socioeconomic determinants of breastfeeding duration in very preterm infants. Acta Paediatr. 2007 Aug;96(8):1126-30. Epub 2007 Jun 18. Flacking R, Hedberg Nyqvist K, Ewald U. Effects of socioeconomic status on breastfeeding duration in mothers of preterm and term infants. Eur J Public Health. 2007;17:579-584 Flacking R, Dykes F, Ewald U. The influence of fathers' socioeconomic status and paternity leave on breastfeeding duration: a population-based cohort study. Scand J Public Health. 2010 Jun;38(4):337-43. Epub 2010 Feb 10.