Dricksvatten från Mälaren – politiska och tekniska utmaningar Lars Lindblom Josefin Abrahamsson Stockholm Vatten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Mattias Gustafsson, SGU
Advertisements

Tel: , E-post: Henriksdalsringen 58, Framtidens avloppsvattenrening.
Varianter på rening av förorenat vatten
Avloppsinventering Haverö Strömmar
Rent Vatten.
Riskanalys av XXXXXXXXXXX
Dricksvattenkvalitét och framtiden 15 november 2013.
Skyddet av dricksvatten, vad kostar det och vem ska betala?
”hur allt hänger samman”
Vårt värdefulla vatten - en tillgång eller en belastning?
Risk analys. Obetydlig Skada Skadlig Svår Skada Högst osannolikt Obetydlig risk Liten risk Måttlig risk Kanhända Liten risk Måttlig risk Allvarlig risk.
MILJÖ.
Luftföroreningar känner inga gränser.
Hur hantera komplexa frågor?
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Dricksvatten Vårt viktigaste livsmedel Välfärd för 4 öre per liter!
Varuinformationsblad
Tomas Ekelund Samordnare för Klimatanpassning
Utbyggnad och drift av vattenförsörjningen i Jönköping för god säkerhet, kapacitet och kvalitet Bengt Zagerholm.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Fiskslam från problem till möjlighet - Resultat från provrötning och näringsåterföring.
Per Ericsson Görvälnverket
1 Regional bild av vatten- och avloppssituationen i omvandlingsområden Bernhard Jaldemark Andreas Egbäck Martin Bunn Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Svenskt Vatten Utveckling - aktuellt inom dricksvattenområdet
Tillsammans för världens säkraste vård
1. Begränsad klimatpåverkan
Mikrobiell barriäranalys (MBA) Utveckling av MRA-verktyg
Är Greppa Näringens frågor viktiga för konsumenten? Greppa Näringens halvtidskonferens 1-2 september 2004 Sören Persson Sigill Kvalitetssystem AB
Dricksvatten Vårt viktigaste livsmedel Välfärd för 4 öre per liter!
Processoptimering av mindre vattenverk Mia Bondelind Olof Bergstedt, Andreas Lindhe, Nashita Moona, Nuno Moriera.
Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp drivs av solens värmeenergi. Vatten avdunstar från öppna vattenytor, men också från mark och växter. När det avdunstade.
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
Östersund Vem är jag? Vem är jag? Labbchef Norrvatten och Käppala Labbchef Norrvatten och Käppala Krischef på Norrvatten Krischef på Norrvatten.
Organiska risksubstanser och metaller
Mikrobiologi.
Begrepp.
Miljömålen och förorenade områden
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Tema: Hållbar utveckling
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Reningsprocessen av avloppsvatten
Risk- och sårbarhet för dricksvattenförsörjning Boden den 9-10 mars 2010 Länsstyrelsen om vattenskyddsområden Malin Andersson Länsstyrelsen i Norrbotten.
Vad betyder ekosystemtjänster för samhällsplanering, näringsliv och naturvård? Kunskapskonferens 12 nov Syftet var att erbjuda kompetensutveckling och.
Klimatsäkra samhället - En utmaning även för vattentjänsterna! 1.
Vattenmiljö Vattenmiljön i Sverige Vattenmiljön i Skellefteå Vattenverket Abborren SIWI Vattenmyndigheterna Myndigheten Bottenviken Svenskt vatten Copyright.
Vår livsmiljö Vatten s. 127 – 158 i kemiboken.
Att välja efterbehandlingsåtgärd Från övergripande till mätbara åtgärdsmål Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/5.
Sjukdomar och besvär.
Begreppslista.
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
När och hur skall Lex Maria anmälan göras och vad skall den innehålla.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
När man talar om att någonting har försurats menar man att det har fått ett för lågt pH-värde. När någonting har försurats i naturen beror det på att.
Vårt färskvatten I Sverige får vi färskvatten på två olika sätt. Antingen genom att pumpa upp grundvatten ur marken eller genom att man använder sjövatten.
En trygg dricksvattenförsörjning En trygg dricksvattenförsörjning SOU 2016:32 Särskilde utredaren Gunnar Holmgren Sekretariat: Folke K Larsson, Ulrika.
Anette Björlin Beredningssekretariatet för vattenförvaltning Miljöanalysenheten Länsstyrelsen i Stockholms län.
Storstockholm – krishantering och reservvattenförsörjning Storstockholm – krishantering och reservvattenförsörjning Delprojekt 3: Åtgärdsbehov på vattenverk.
Per Ericsson Görvälnverket. Norrvatten Stockholm Vatten Görväln Lovö Norsborg Vattenverk Distributionsområde  Norrvatten  Stockholm Vatten.
Görvälnverket Per Ericsson. 2 Norrvatten Stockholm Vatten Görväln Lovö Norsborg Vattenverk Distributionsområde  Norrvatten  Stockholm Vatten  Ca 1.7.
Vatten En förutsättning för liv Vad ska vi behandla? Vattenfördelning Vattnets kretslopp Vattenverk Hoten mot Östersjön.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
Vattenrening.
Miljö kemi.
Dofsan – ett pilotprojekt
STORSTOCKHOLM Krishantering och reservvattenförsörjning
Vattenrening.
Grupparbete 1 – förenklad riskbedömning, riskkaraktärisering
Vattenrening.
Reningsverk.
Kontinuitetshantering – Ett fiktivt exempel
Presentationens avskrift:

Dricksvatten från Mälaren – politiska och tekniska utmaningar Lars Lindblom Josefin Abrahamsson Stockholm Vatten

Vattentäkten Mälaren

Vattenrening vid Stockholm Vatten

Klimatförändringar problembild Klimatförändringar, i första hand kraftiga regn och milda vintrar. Konsekvens Vattenkvalitetsförändringar, framför allt naturligt organiskt material. Bräddningar/översvämningar

Klimatförändringar tekniska lösningar Dagens teknik Begränsad kapacitet som verken är utformade idag. Tänkbara åtgärder Utbyggnad av verken för mer avancerad kemisk fällning, membrantekniker, jonbytartekniker eller andra kompletterande åtgärder. Förklorering/ozonering kan krävas vid kraftig förorening i samband med översvämning

Klimatförändringar; politiska lösningar Markanvändning, strand- och buffertzoner Hydrauliskt reglerade system (Flödesdämpning) Dagvattenstrategi

Övergödning problembild Höga halter näringsämnen i sjövatten utgör grundförutsättning för massutveckling av alger vid gynnsamma ljus- och temperaturförhållanden Konsekvens Algblomningar som producerar alggifter Alger som påverkar vattnets lukt och smak

Övergödning tekniska lösningar Dagens teknik Ja, kemisk fällning är effektivt. Förhöjd dos kan krävas. Långsamfilter mycket effektivt. Tänkbara åtgärder Noggrann kontroll av råvatten (med avseende på alg-förekomst) krävs för anpassning av driftsbetingelser. Vid allvarlig störning av lukt och smak kan kolfilter vara nödvändigt.

Övergödning politiska lösningar Minskad näringstillförsel från framför allt diffusa källor t.ex Satsa på projekt som ”Greppa Näringen” för jordbruket Enskilda avlopp - satsa på teknikutveckling och implementering samt information, förelägganden och uppföljning. Genomför och följ upp dagvattenstrategier i kommunerna

Kemikaliesamhället problembild Utbredd användning av ”hjälpkemikalier” i samhället och främmande ämnen (aktuellt exempel: pesticider) påvisas i råvatten och dricksvatten. Utbrett problem i delar av Europa och USA. Konsekvens Förutom akutgiftighet och kroniska skador kan ämnen långsiktigt skada vissa organismer och rubba ekosystem och därmed naturvärden och vattenkvalitet.

Kemikaliesamhället tekniska lösningar Dagens teknik I princip overksam. Tänkbara åtgärder Åtgärden är beroende av typen av förorening. Tänkbara reningstekniker inkluderar ozonering, aktiva kolfilter och membran.

Kemikaliesamhället politiska lösningar Relevanta och flexibla mätprogram Kvalificerad riskbedömning Riktad och tillgänglig information till olika branschorganisationer. Stöd till branscher att upprätta relevanta egenkontrollprogram. Riktad tillsyn Följ upp dagvattenstrategier

Läkemedelsrester Problembild Intensiv läkemedelsanvändning i samhället. Konsekvens Läkemedelsrester påvisas i låga halter i råvatten och dricksvatten, oro över vilka konsekvenser detta kan ha.

Läkemedelsrester Tekniska lösningar Dagens teknik I princip overksam. Tänkbara åtgärder Läkemedels komplexitet gör dem svåra att behandla vid vattenverken. Tänkbara metoder inkluderar aktivt kol och membran.

Läkemedelsrester Politiska lösningar Lokalt omhändertagandekrav (ex sjukhus, sjukinrättningar) Gör en ”officiell” riskbedömning både av aktiva substanser och metaboliter Verka för miljömärkning av läkemedel så att konsumenten har möjlighet att välja mellan kliniskt likvärdiga preparat.

Skadliga organismer (patogener) problembild I ytvatten förekommer en stor mängd olika mikroorganismer. Virus har visat sig förekomma, påvisat bland annat Finland. Parasiter har de senaste 10 åren orsakat stora sjukdomsutbrott, senaste exemplet är från Bergen hösten 2004. Konsekvens Patogener påträffas i råvattnet och riskerar att spridas till dricksvattnet.

Skadliga organismer tekniska lösningar Dagens teknik Sannolikt otillräcklig för avskiljning av virus. Klarar av parasiter bra under normala driftbetingelser. Klor är helt verkningslöst. Tänkbara åtgärder Området inte tillräckligt kartlagt. Mycket tyder på att oxidativa processer krävs för att reducera virus. Mot många parasiter är UV-behandling effektivt.

Skadliga organismer Politiska lösningar Strandbete en definitiv risk för spridning av parasiter. Försiktighetsprincipen bör tillämpas. Höggradig rening av avloppsvatten. Vattenskyddsområden.

Olje-/kemikalieutsläpp problembild Olyckor eller olämpliga aktiviteter i eller i anslutning till vattentäkt Konsekvens Utsläpp av främmande ämnen i vattentäkt som inte går att rena bort i vattenverk och som för lång tid kontaminerar processerna t.ex olja och diesel.

Olje-/kemikalieutsläpp tekniska lösningar Dagens teknik Effektivitet beror av typen av förorening. Olja mycket svårhanterat. Tänkbara åtgärder Ingen reningsteknik klarar alla eventualiteter. Tillgång till reservvattentäkt av god kvalitet. Samarbete med kustbevakning/ räddningstjänst. Samkörning mellan verken. Sektionering av Mälaren via länsar.

Olje-/kemikalieutsläpp politiska lösningar Reglering av tillåten verksamhet i området; vattenskyddsområden. Fortsatt satsning på säker sjöfart i Mälaren. Lotsar, dubbelskrov, ”trafikövervakning”. Främja avveckling av tvåtaktsmotorer Beredskapsövningar. Särskild tillsyn av deponier och vissa industrier vars utsläpp kan hamna i Mälaren.