Första världskriget - Bakomliggande konflikter och viktiga aktörer

Viktiga bakomliggande konflikter Nationalismen Imperialismen Effekter av det nya industrisamhället Allianserna Brister i diplomati och avsaknad av internationella organisationer, typ FN Underskattande av faran och effekterna av ett storkrig

Nationalismen Under 1800-talet tar den moderna nationalismen form. Två huvudinriktningar: medborgarnationalism och etnonationalism. Medborgarnationalism: betonar en gemensam idé och gemensamma ideal, detta är det som förenar – typexempel: Frankrike, USA Etnonationalism (av etnicitet): betonar gemensamt kulturellt ursprung och social samhörighet: typexempel: Tyskland, Italien En tredje inriktning blir aldrig lika stor: pannationalismen. Typexempel: Panslavism, Pangermanism, Skandinavism

VIKTIGT!!! Hur kan nationalismen användas i politiskt syfte? Vilka kan ha sett nationalismen som en möjlighet och vilka kan ha sett den som ett hot? Viktiga händelser: Tysklands enande 1871 Italiens enande

”Dagens stora frågor kommer inte att avgöras genom tal och majoritetsbeslut, utan genom blod och järn.” Tyskland enas Arkitekten bakom Tysklands enande är Otto von Bismarck, ministerpresident i den största tyska staten, Preussen. Hans mål är att utesluta Österrike ur den enade tyska staten. Genom att skickligt provocera fram och vinna 3 krig sluter alla tyska stater upp bakom Preussen. 1864 – krig mot Danmark. 1866 – krig mot Österrike 1871-71 krig mot Frankrike

1871 utropas kejsarriket Tyskland i spegelsalen i Versailles. Bismarck tvingar Frankrike att betala ett stort krigsskadestånd och att avstå territoriet Alsace-Lorraine (Elsass – Lothringen). Frankrike kommer därefter att söka ta revansch.

Folkgrupper i Österrike-Ungern Tyskar: 24% Ungrare:20% Tjecker: 13% Polacker: 10% Rutener (Ukrainare): 8% Rumäner: 6% Kroater: 5% Slovaker: 4% Serber: 4% Slovener: 3% Italienare: 3%

Andra länder med stora minoritetsgrupper Tyskland: polacker, danskar, fransmän Osmanska riket (Turkiet): kurder, armenier, greker, araber Ryssland: polacker, finnar, balter, kaukasier

Den nya imperialismen 1800-talets imperialism bidrar till nya konflikter mellan de europeiska stormakterna, flera krig är nära.

Motiv till och följder av imperialismen Ekonomiska motiv – råvaror, nya marknader, hinna före konkurrenter Status Strategiska motiv (t.ex. militärbaser) Inrikespolitiska motiv – inrikes problem kan avledas med offensiv imperialism Ideologi – tekniskt bättre utvecklade länder hade rätt att skaffa sig kolonier i underutvecklade områden Stora ekonomiska vinster Stormaktsrivalitet Rasism Intresse för andra kulturer Många negativa följder för de koloniserade områdena, t.ex. onaturliga gränser (t.ex. Afrika), ensidig ekonomisk struktur, nya sociala skillnader. Positivt – viss modernisering, bättre tillgång till utbildning och sjukvård.

I mitten av 1800-talet lär man sig att utvinna fotogen ur olja. Viktiga förutsättningar för det moderna industrisamhällets framväxt – tekniska framsteg Uppfinningen av den elektriska generatorn under 1800-talets första hälft möjliggör modern elproduktion I mitten av 1800-talet lär man sig att utvinna fotogen ur olja. Alfred Nobel uppfinner dynamiten på 1860-talet. I slutet av 1800-talet utvinns för första gången bensin, en förutsättning för bilismen. Edison uppfinner glödlampan 1880 – revolution för belysningstekniken Andra halvan av 1800-talet blir de stora järnvägsbyggenas tid. Pacificjärnvägen och Transibiriska järnvägen anläggs.

Daimler uppfinner den första användbara förbränningsmotorn på 1880-talet. Automobiler börjar tillverkas. Ford uppfinner det löpande bandet vid sekelskiftet. Massmedia och masskommunikation blir verklighet genom telegraf (1830-tal), telefon (1870-tal) och trådlös telegraf (1890-tal) som möjliggör radion. Billigt tidningspapper av god kvalitet och utbredd läskunnighet innebär tidningar i massupplagor från slutet av 1800-talet.

Effekter av det moderna industrisamhället Urbanisering. Nya industricentra växer fram i nästan alla europeiska länder. Inflyttning från landsbygden. Hårda arbetsvillkor för industriarbetare, långa arbetstider, låg lön, otrygg anställning, dåliga bostäder. Klassklyftorna märkbara. Utbildningsnivån höjs successivt, liksom politisk medvetenhet. Den hela tiden växande gruppen industriarbetare och den köpstarkare medelklassen blir allt viktigare brickor i det politiska spelet.

Kapprustning och militärt tänkande Möjligheten till relativt billig massproduktion i kombination med vinstintressen, imperialism, aggressiv nationalism och misstänksamhet gör att vapenproduktionen accelererar till kapprustning. Särskilt drivande är Tyskland och Storbritannien, men även Frankrike.

Utbyggnaden av det europeiska järnvägsnätet under 1800-talet är något som militära strateger tar fasta på; - man börjar planera för ett snabbt krig. Snabba truppförflyttningar kräver detaljerad planering, detaljerade generalplaner för ev. krig utarbetas. Under 1800-talets andra del inrättar de ledande europeiska makterna också krigshögskolor, där en militär elit utbildas och där realistiska krigsspel blir en del av utbildningen. Preussen /Tyskland blir modellen som alla kopierar. 1904 hade i princip alla europeiska arméer hemliga militära planer i händelse av ett krig. Mest känd är Schlieffenplanen.

Schlieffenplanen

Allianserna Allianssystemet skapades ursprungligen av Bismarck efter Tysklands enande 1871. Avsikten var att förhindra ett franskt revanschkrig mot Tyskland. Bismarck band samman Tyskland, Österrike-Ungern och Ryssland i allians. Under slutet av 1800-talet växer motsättningarna mellan Ryssland och Österrike-Ungern, 3-stats alliansen går inte att hålla ihop.

Bismarck förhandlar fram ett separat icke-angreppsavtal med Ryssland, samtidigt som han vidtar skyddsåtgärder mot den växande ryska spannmålsexporten och försvårar för ryska företag att ta lån i tyska banker . Efter Bismarcks avgång 1890, låter den unge kejsaren Wilhelm II bli att förnya avtalet med Ryssland. Han ser det som omöjligt att vara allierad med både Österrike och Ryssland, risken är då att Tyskland förlorar stöd från båda, menar han. Wilhelm II:s mål är att göra Tyskland till en ledande världsmakt, särskilt vikt fäster han vid flottan som nu snabbt byggs ut, vilket oroar Storbritannien. Ryssland närmar sig nu Frankrike, två alliansblock tar form. Storbritannien och Frankrike når en uppgörelse om Afrika 1904, om Asien med Japan 1902 och slutligen även med Ryssland 1907. Den tysk-österrikiska alliansen kommer även att inkludera Italien.

Vägen till krigsutbrottet 1912 utbryter krig på Balkan. Det försvagade osmanska riket (Turkiet) attackeras av Serbien, Montenegro, Grekland och Bulgarien, som vill bryta loss europeiska delar av riket. Bulgarien är missnöjt med fredsuppgörelsen och startar 1913 ett nytt krig – det andra balkankriget. Särskilt i Serbien är nationalismen stark, landet har genom Balkankrigen fördubblat sin yta. Det största hindret från att samla alla serber i en stat är Österrike-Ungern som kontrollerar Bosnien, där många serber bor. Från Serbien sprids propaganda mot dubbelmonarkin

Den 28/6 1914 mördas Österrikes tronföljare Franz Ferdinand i ett attentat i Sarajevo. Attentatsmannen tillhör den serbiska terroristgruppen Svarta Handen. Serbien anklagas av Österrike-Ungern som ställer hårda krav på landet. Tysklands kejsare, Wilhelm II skickar en s.k. blankocheck där Österrike ges fria händer mot Serbien. Österrike-Ungern skickar ett ultimatum till Serbien, som landet knappast kan uppfylla, Ryssland har givit Serbien sitt stöd. I månadsskiftet juli-augusti bryter kriget ut (Svarta veckan)

Viktigt att veta/fundera på Vilken typ av krig blev Första Världskriget och varför blev inte kriget som man tänkt sig? Varför förlorade Centralmakterna kriget? Hur finansierades kriget? Hur påverkades Europa av kriget?