Cellen

Allt liv är uppbyggt av celler! Kroppens celler och organ samarbetar med hjälp av kemiska signalämnen och elektriska signaler. Cellen behöver syre och bränsle för att kunna arbeta. Cellandningen ger cellen energi Druvsocker + syre → energi + vatten + koldioxid Syre kommer via blodet från andningsorganen. Exempel på olika celler: nerv, röda blodkroppar, vita blodkroppar, muskelceller, äggceller, etc När en cell dör ersätts de av en ny, genom celldelning och en kopiering av DNA. Människan utvecklas från en enda cell till hundra tusen miljarder celler.

Andningsorganen

Varför måste vi andas? Hur andas vi? När vi andas kommer syret ner i våra lungor. Vi får in syre och gör oss av med koldioxiden. Luften kommer in via mun och näshåla. Passerar svalget ner i luftstrupen, som delar upp sig i två luftrör (ett till varje lunga). Luftrören förgrenar sig till mindre rör, de minsta bildar lungblåsorna. Det är i lungblåsorna som utbytet av syre och koldioxid sker. Genom de tunna väggarna tar blodet upp syre ur luften vi andas in samtidigt som blodet lämnar koldioxid så att vi kan andas ut den. Om vi inte andas så dör vi! Alla miljarder celler vi har i kroppen måste få syre till sin förbränning, den förbränningen sker hela tiden för att vi ska kunna röra på oss, växa och hålla oss varma.

Luft andas in via mun och näsa Alveoler (lungblåsor).

Lungorna Alveolor (lungblåsor) Blod som hämtat syre i lungblåsor Luft Syrefattigt blod fån hjärtat.

Syrefattigt blod Koldioxid lämnar blodet Alveol (lungblåsa)

Alveol (lungblåsa) Syrerikt blod går mot hjärtat Syre i inandningsluften tas upp av blodet

Matspjälkningen

Vad som händer när vi äter! I munhålan finns det spottkörtlar som utsöndrar saliv när vi stoppar in mat i munnen och när vi tuggar blandas saliven med maten. Matstrupen har muskler som pressar ner maten till magsäcken. I magsäcken knådas maten av muskler och blandas med sur magsaft (magsyra). Maten passerar sedan genom tolvfingertarmen dit det går gångar från bukspottskörteln och levern. (bukspott- gör innehållet mindre surt och galla från levern hjälper till att bryta ner fett) I tunntarmen sker den slutgiltiga sönderdelningen av maten. Här finns tarmludd med små blodkärl som tar upp näringsämnena och för ut dem till alla kroppens celler. I tjocktarmen tas salt och vatten upp av blodet, kvar finns det som vi inte kan sönderdela och det lagras i sin tur i ändtarmen. Resan tar ca ett dygn.

Matspjälkning. fortsättning Smarrig tacos åker in i munnen. Enzym delar kolhydrater i munnen (amylas) Maten åker ner i magsäcken

Matspjälkning. fortsättning Magsäcken Enzymer delar proteiner en första gång (pepsin) Födan ligger ungefär 2-6 timmar här Maten fortsätter sedan ner mot tarmarna Magsaften i magsäcken är mycket sur (pH 2)

Matspjälkning I tarmarna delas resten av maten upp av olika enzymer

Matspjälkning. fortsättning Tarmarna Enzymer delar kolhydrater till druvsocker (amylas, maltas, laktas) Andra enzymer fortsätter dela proteiner till fria aminosyror (trypsin) Fetter delas upp till glycerol och fettsyror (lipas)

matspjälkning I tjocktarmen tas vätska upp från ”maten”

Näringsämnen i kroppen Varför behöver vi äta? Fetter Proteiner Kolhydrater Vatten Fibrer Vitaminer Mineraler

Fetter (lipider) Används som; Energireserv Byggsten i cellens membran Värmeisolering Stötdämpning Råvara till kroppens signalämnen

Proteiner Används som; Byggstenar till alla kroppsdelar Katalysator till alla kemiska reaktioner i kroppen

Kolhydrater (socker, stärkelse) Används som; Energi, går åt mindre syre att förbränna än fetter. Förbränns alltså lättare än fett. Viktig byggsten i cellen Delas upp i; Snabba, tex socker, vitt bröd Långsamma, tex stärkelse i pasta, potatis

Vatten Används vid; Matspjälkningen, stora mängder. Inlagringen av energi i fett och kolhydrater tar mycket vatten, 2,7g vatten/1g fett el kolhydrat Vi består av 70% vatten Därför behöver vi också få i oss mycket vatten genom mat och dryck. Vattnet tas till största delen upp i tjocktarmen - ca 10l/dygn totalt i mag-tarmkanalen Utsöndras via urin, avföring, svett och ånga

Fibrer Används till; Att hjälpa tarmarna arbeta då de binder vatten som medför att avföringen lättare åker genom tarmen. Förebygga fetma, diabetes och tarmcancer Finns i mörkt bröd, frukt, grönsaker

Vitaminer Är ämnen som kroppen bara behöver i mycket små mängder. Kroppen kan inte bilda vitaminerna själv utan de måste tas in via mat eller dryck. A – växt och syn, försvar mot infektioner. Mjölkprodukter, morötter, paprika, spenat B- (massor av olika) pigga, nerver,hud, tarm, finns i många enzymer. Finns i nästan all mat C- immunförsvar, tandkött, järnupptag i tarmen. Frukt D- skelettet. Smör, ost, ägg, lax. Huden bildar D- vitamin i solljuset. E- viktigt försvar mot ämnen som åldrar kroppen (fria radikaler) Vetegroddar, vegetabiliska oljor K- hjälper blodet koagulera, byggsten av protein i skelettet. Bakterierna i tjocktarmen bildar dessa, gröna bladgrönsaker

Mineraler Används till; Cellerna Människan behöver ca. 20st i små mängder Tex Kalcium- skelettet, tänderna, finns i mjölk Järn- blodet. Finns i gröna bladgrönsaker Zink- insulin, vissa enzymer Jod- vissa hormoner Kalium/natrium- vattenbalansen

Blodet En fullvuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen. Blod består av blodplasma och blodkroppar. Det finns tre olika typer av blodkroppar: Röda, vita och blodplättar. Röda sköter transporterna, vita sköter immunförsvaret och blodplättarna är med vid sårläkning.

Blodet och dess uppgifter Transportera syre och näring till kroppens alla celler. Transportera koldioxid och urinämnen från alla celler. Kriga mot inkräktande bakterier. (Immunförsvar) Sprida värme i hela kroppen. Laga sår i huden och stoppa mindre inre blödningar (blåmärken)

Blodkärlen Artär med blod från hjärtat Vener med blod tillbaks hjärtat

Blodkärlen (Ven) Klaffar hindrar blodet att rinna tillbaka Muskler pressar blodet ”uppåt” Blod in i venen

Blodkärlen Blodet består av blodkroppar och blodplasma. kapillärer Röda blodkroppar …och vita blodkroppar

Hjärtat Aorta Till hela kroppen lungartär lungvener Vänster förmak Vänster kammare

Hjärtat Övre hålven Höger förmak Höger kammare Undre hålven

Blodomloppet Man skiljer på lilla och stora kretsloppet. Lilla kretsloppet är syrefattigt blod från hjärtat till lungorna och sen tillbaka med syrerikt blod till hjärtat. Stora kretsloppet är syrerikt blod från hjärtat ut till hela kroppen och sedan tillbaka med syrefattigt blod till hjärtat. Ett varv i både stora och lilla kretsloppet tar ca 1 minut.

Hjärtat

Om hjärtat Vår viktigaste muskel. Slår ca 60 – 80 gånger/minut under hela vår levnad. Till hjärtat kommer blodet via vener. (Välkommen) Från hjärtat förs blodet via artärer. (Adjö) Från hjärtat är det grova blodkärl. Dessa förgrenar sig mer och mer ända till de nått kroppens alla celler. De minsta blodkärlen kallas kapillärer och det är i dom som näring och gasutbytet sker (syre och koldioxid).

Immunförsvar Kan försvara oss mot nästan alla inkräktare. Vita blodkroppar finns i blodet, benmärgen, lymfkärlen, lymfkörtlarna och mjälten. När vi får en infektion i kroppen, blir lymfkörtlarna svullna. Vad händer? Ätarceller - äter bakterier tills de själva spricker och dör. T-celler - skiljer på vad som tillhör kroppen eller inte, sen talar de om för B – cellerna om det är något främmande. B – celler – tillverkar antikroppar som de skickar på bakterierna.

Immunförsvaret En vit blodkropp som angriper en bakterie. Vita blodkroppar finns i lymfkörtlarna. Lymfsystemet; lymfkörtlar och lymfkärl .

Utsöndringen När kroppen vill bli av med restprodukter finns tre sätt. Genom lungorna i utandningsluften. Genom njurarna till urinblåsan och ut som urin. Genom svettkörtlarna ut genom huden som svett. Njurarna: Kroppens reningsverk Passerar 2000l blod/dygn genom njurarna. Urinblåsan tar i mot ca 1,5l urin/dygn Huden: Skyddar kroppen. En vuxen avsöndrar ca 0,5l svett/dygn. Vid hårt arbete eller hög värme över 1liter/dygn. Svett innehåller: vatten, mjölksyra, ammoniak och salt.

Njurar och urinvägar

Huden Består av tre lager; överhuden, läderhuden och underhuden. Skyddar mot stötar, håller bakterier borta och har pigmentceller som skyddar oss mot solen. Läderhuden: Gott om blodkärl, svettkörtlar, talgkörtlar, känselkroppar och nerver. Blodkärlen och svettkörtlarna hjälper till att reglera kroppstemperaturen. Underhuden: Här lagras det mesta av vårt fett i fettceller som skyddar oss mot kyla och stötar.

Huden

Huden

Skelettet Vi har över 200 ben i vår kropp. Skelettets uppgifter är: skydda viktiga organ skapa förutsättningar för rörelse producera nya blodkroppar hålla upp kroppen

Leder Mellan kroppens skelettdelar sitter det leder som gör att vi kan röra oss. Det finns tre olika typer av leder: Kulleder - i höften Gångjärnsleder – fingrar och tår. Vridleder - nacken

Muskler Man skiljer på tre huvudtyper av muskler: Skelettmuskel – påverkar vi med vår vilja. Har till uppgift att röra på oss. Exempelvis lårmuskel, triceps. Glattmuskel– arbetar utan att vi kan göra något åt det. Ex tarmmusklerna. Hjärtmuskel – ser ut som en förgrenad skelettmuskel. En enda signal räcker för att hela hjärtat ska slå och vi kan inte styra det.

Muskler Musklerna samarbetar. För alla leder i kroppen behövs två muskler. En som sträcker och en som böjer. Alla muskler behöver syre och kolhydrater för att kunna arbeta. Får inte muskeln syre så bildas det mjölksyra som verkar förlamande på muskeln. Man får också en syreskuld och blir därför andfådd.