Värmelära.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer och kemiska reaktioner
Advertisements

Hur kraft och yta samverkar
Varför sjunker stenar när en kork flyter?
E n e r g i.
VÄRME.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
-Värme.
Tryck I en bomb använder man sig av tryck-kraft för att skapa förstörelse. Nu kommer förklaringen på vad tryck är. Tryck är en kraft – tryckkraft. Tryck.
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
Värme är rörelse.
De tre aggregationsformerna
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Kemi Föreläsning nr 2 Sid
Tryck.
Energi, grunder Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF Konsult
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Kraft Profilen Centripetalkraft Lyftkraft Muskelkraft Motkraft
Värme och väder del 2.
Meteorologi Läran om vädret.
Tryck Pierre Ahlstrand, Ellen Keyskolan, Västervik –
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Energi Energi är partiklar som rör sig. Ju högre fart, desto mer energi. Energi är också värme. Ju högre värme, desto mer energi. I en atombomb finns mycket.
Fysik Materia Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
Hur kan ett flygplan befinna sig i luften?
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Och annat runt omkring det!
Tryck
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
VATTEN.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Fysik Materia Del 2.
Värme och väder del 1.
Värme.
TRYCK.
Kraft och tryck Sid
Väder.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Svar på arbetsuppgifter
Temperaturskalor och hur värmesprids
Brännare, fanta/ölburk med lite vatten i, vattenbad vid sidan om Vi värmer Fantaburken tills vattnet börjar koka, sedan vänder vi den hastigt ner i ett.
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Kemisk Bindning.
Värme När två objekt med olika temperatur bringas i kontakt
Metaller Kap 12 Sid
Man behöver tänka på värmeutvidgningen t.ex. när man bygger järnvägar, broar, elledningar, motorer och hus.
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
Värme Vad är egentligen värme, när blir du varm? Allting runt omkring oss består av molekyler som hänger ihop. Molekylerna i ett material står aldrig helt.
Värme Temperatur Värmetransport Meteorologi Värme och värmeutvidgning Temperaturskalor Värmeenergi Fast, flytande och gas Kondensation,stelning, smältpunkt.
Gasolbrännare.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Värmelära ca C.. Vad är värme? En energiform Ju varmare ju mer rörelse hos molekylerna och ju mer plats tar ämnet.
MATERIA Fysik. Materia Runt omkring dig finns material som sten, järn, koppar, plast, gummi m.m. Oavsett vilket material föremålet är gjort av, säger.
Tryck Pierre Ahlstrand, Ellen Keyskolan, Västervik –
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Fysik Värme o Väder, årskurs 7
Syns inte men finns ändå
Meteorologi Läran om vädret
Fysik Materia Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
Vad kan du om kemi?.
Kemi – första terminen.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
Presentationens avskrift:

Värmelära

Värme Värme är rörelse hos atomer och molekyler. Ju varmare ett föremål är desto kraftigare är atomernas eller molekylernas rörelse (tar mer utrymme). Fast Flytande Gas Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt platser och vibrerar. fritt. fritt.

Värmeutvidgning När ett ämne värms ökar atomernas och molekylernas rörelse och tar mer plats. Samtidigt minskar densiteten när ämnen värms. Det gäller både fasta ämnen, vätskor och gaser. Vatten är ett undantag som har högst densitet vid +4 °C och då är vattnet flytande. Exempel på värmeutvidgning är solkurvor på järnvägsräls

Temperatur Temperatur är ett mått på värme Temperatur mäts med en termometer Temperaturskalor Fahrenheit °F, används i USA Celsius °C, fixpunkt är vattnets kok- och fryspunkt Kelvin K, används av vetenskapsmän, saknar minusgrader En termostat är en termometer som reglerar temperaturen i t.ex. frysen, kylen och ugnen Samband mellan °C och °F

Vätskors volymökning De flesta vätskor ökar i volym när temperaturen stiger, undantag är vatten. Vattnets densitet är störst vid +4 °C, det är oftast +4 °C på sjöbotten. Vattnets volym ökar när det när det stelnar till is. Volymökningen har enorm kraft. Isberg, 1/10 ovanför vattenytan Sönderfruset kopparrör

Gasers volymökning Alla gaser utvidgar sig då de värms upp. En gas instängd i en behållare kan inte ändra sin volym, då kommer trycket i gasen öka vid uppvärmning. Om trycket blir för stort kan behållaren explodera. I en varmluftsballong värms luft, då får luften i ballongen lägre densitet och blir lättare än luften utanför ballongen. Ballongen stiger.

Värmespridning - ledning Vid ledning sprids värmen genom att atomer/molekyler knuffar på närliggande atomer/molekyler. T.ex. Spisplatta Kastrull Vatten. Värme leds inte lika bra i alla material och ämnen. Metaller är bra värmeledare. Luft och andra gaser är dåliga värmeledare. Isoleringsmaterial är luftiga material, t.ex. mineralull, frigolit. Vakuum är bästa värmeisoleringen, utnyttjas i en termos.

Värmespridning - Strömning När rörelser i en gas eller vätska tar med sig värme kallas det strömning. Vattenburen värme i ett hus sprids med strömning och pumpar. I ett rum med element kommer värmen spridas i rummet med hjälp av strömning av luften. Golfströmmen ger oss varmare klimat. Bilden visar hur temperaturen i ett rum kan variera om rummet värms upp med ett element.

Värmespridning - Värmestrålning Värmestrålning kallas också infrarött ljus. Människor kan inte se infrarött ljus. Solens värme kommer till jorden via strålning. Mörka ytor tar lättare upp värmestrålning än en ljus yta. Ju blankare en yta är, desto mindre blir värmeutstrålningen.

Värme är energi Energin hos molekylernas eller atomernas rörelser kallas värmeenergi För att höja temperaturen måste man alltid tillföra energi, t.ex. koka vatten. För att sänka temperaturen måste man alltid bortföra energi, t.ex. frysa mat. Det krävs mycket energi för att värma vatten, men samtidigt kan vatten lagra mycket energi. Energi mäts i enheten joule (J), ofta används kilojoule (kJ). Matens energiinnehåll mäts också i kilojoule. T.ex. innehåller 1 liter mellanmjölk 1980 kJ. 1 liter bensin innehåller 32616 kJ, dvs. drygt 16 mer energi än 1 liter mjölk.

Fast, flytande och gas Fast Flytande Gas Smältning Kokning Fast Flytande Gas Stelning Kondensering Kokpunkt: Temperaturen då ett flytande ämne kokar och övergår till gasform. Smältpunkt: Temperaturen då ett fast ämne smälter och övergår till flytande form. Fryspunkt: Temperaturen då ett flytande ämne stelnar och övergår till fast form. Kokpunkten beror på lufttrycket, t.ex. vattnet kokar vid 100 ° C vid havsytan och vid 75 ° C på toppen av Mount Everest.

Avdunstning och kondensation Vid avdunstning (ångbildning) tar vätskan upp värme. Vid kondensation avger ångan värme. Detta används i kylskåp och värmepumpar. Fuktig hud blir kall, det krävs värme för att vattnet ska avdunsta. Svettning är kroppens kylsystem.