Växthuseffekten – så fungerar den Världens klimat Växthuseffekten – så fungerar den

Världens klimat Tack vare de naturliga växthusgaserna i atmosfären, bl. a. koldioxid och metan, stannar en del värme kvar och värmer upp jorden. Utan denna naturliga växthuseffekt skulle så mycket värme reflekteras ut i rymden att jorden skulle bli mycket kall och obeboelig. Förutom atmosfärens växthusgaser finns även andra faktorer som påverkar instrålningen av solljus och utstrålningen av värme. Exempelvis absorberar vatten solstrålningen väl, medan snö och is tvärtom reflekterar solljuset. Under de senaste 100 åren har koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ökat, framförallt koldioxid. Därmed stannar mer av värmen från solljuset kvar på jorden, med det följer en ökad medeltemperatur. Den ökande medeltemperaturen påverkar i sin tur bland annat vädret och havsnivån.

Världens klimat Växthusgaser

Världens klimat Koldioxid (co2 ) Del av kolets naturliga kretslopp. Koldioxidutsläpp – den mängd co2 som släpps ut utan att kunna tas upp av växter. - t.ex. vid förbrännig av fossila bränslen eller när man hugger ned skog Co2 är en långlivad gas – tar lång tid innan minskade utsläppsnivåer märks i temperatursänkningar. När man talar om koldioxidutsläpp är det alltså den mängd koldioxid som släpps ut utan att sedan kunna tas upp av växter. Det sker dels när fossila bränslen som bensin bränns, dels när koldioxid frigörs permanent ur mark och växter, som när man hugger ned skog. Koldioxid är också en mycket långlivad gas, vilket innebär att det tar mycket lång tid innan minskade utsläpps-nivåer märks i temperatursänkningar. I Sverige utgör koldioxid cirka 80 procent av utsläppen av växthusgaser

Världens klimat Metan Bildas när biologiskt material bryts ner bakteriellt - t.ex. när kor idisslar eller när växter bryts ner i våtmarker Aggressivare än co2 men har kortare livslängd. Jordbruket ger upphov till lustgas (dikväveoxid) och utsläppen ökar om odlarna använder handelsgödselkväve. Olika fluorföreningar (f-gaser) framställs industriellt, till exempel freoner och har en livslängd på flera tusen år. Men utsläppen är fortfarande begränsade. Ozon bildas bland annat av flyget.

Koldioxidekvivalenter Världens klimat Koldioxidekvivalenter Ett ton co2 = ett ton koldioxidekvivalenter Ett ton metan = 21 ton koldioxidekvivalenter Utsläpp av växthusgaser redovisas i koldioxidekvivalenter, därför att växthusgaserna har olika stark förmåga att absorbera och återstråla jordens värmestrålning. Ett ton koldioxid motsvarar ett ton koldioxidekvivalenter, medan till exempel ett ton metan motsvarar 21 ton koldioxidekvivalenter. Metan är alltså en starkare växthusgas än koldioxid.

Så här ser det ut, detta har hänt Världens klimat Så här ser det ut, detta har hänt

Världens klimat I industriländerna bor ca 16 % av världens befolkning. - Industriländerna står för ca 50 % av co2-utsläppen varje år Dock ökar befolkningen i Syd snabbt, och även utsläppen ökar. År 2009 stod Syd för mer än 50 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i världen.

Världens klimat Dock ökar befolkningen i Syd snabbt, och även utsläppen ökar. År 2009 stod Syd för mer än 50 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i världen.

Världens klimat Dock ökar befolkningen i Syd snabbt, och även utsläppen ökar. År 2009 stod Syd för mer än 50 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i världen.

Världens klimat Redan för 100 år sedan presenterades teorin om att co2-utsläpp kunde leda till global uppvärmning. Först på 1970-talet uppmärksammades det som ett problem.

Världens klimat Svensken Bert Bohlin tog initiativ till FN:s klimatpanel. Första rapporten kom 1990. IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, är FN:s klimatpanel, eller FN:s vetenskapliga ex-pertgrupp i klimatfrågan. IPCC, som är en unik institution som samlar ihop forskningsresultat från forskare i hela världen och gör en sammanfattande bedömning riktad till världens beslutsfattare. IPCC:s första rapport kom 1990, sedan dess har forskarnas modeller utvecklats dramatiskt, men också kompletterats med allt fler faktiska observationer av hur klimatet förändras, t.ex. ökad avsmältning av polarisar och glaciärer. Uppfattningen att människan bidrar till den förstärkta växthuseffekten har successivt stärkts i klimatpanelens slutsatser. Klimatfrågan har varit en politiskt betydande fråga i många länder sedan 2006, och det är nu uppenbart att den inte kan ses som en begränsad miljöfråga, utan något som påverkar förutsättningarna för mänsklighetens utveckling på en lång rad områden. Naturvårdsverket representerar Sverige i IPCC, men SMHI och Energimyndigheten deltar ofta i arbetet genom sin roll som expertmyndigheter. IPCC har hittills lämnat fyra utvärderingsrapporter (assessment reports), varav den senaste som kom 2007, fick stor uppmärksamhet. IPCC tar också fram specialrapporter inom olika områden och tekniska rapporter, bland annat för att beräkna utsläpp av växthusgaser. Rapporterna är avsedda som underlag för politiska beslut och för de internationella klimatförhandlingarna inom Klimatkonventionen UNFCCC.

Världens klimat De senaste åren har 262 miljoner människor/år drabbats av klimatrelaterade katastrofer. 98 % av dessa människor bor i utvecklingsländer. Ett tydligt tecken på att klimatförändringarna redan är här och att de slår väldigt olika är att antalet naturkatastrofer som är relaterade till extrema väderhändelser ökar. De senaste åren har 262 miljoner människor årligen drabbats av klimatkatastrofer, 98 procent av dem bor i utvecklingsländer. Där drabbas en person av 19 medan endast en av 1 500 drabbas i industriländerna.

Världens klimat Sedan mitten av 1800-talet har jordens medeltemperatur stigit med 0,7 ° C. Enligt de senaste bedömningarna kommer temperaturen att stiga med 1-6 ° C fram till år 2100. Det troligaste är dock att uppvärmningen blir mellan 2 och 4,5 grader. En höjning av den globala medeltemperaturen på två till tre grader under hundra år kanske inte låter så mycket, men tänkvärt är att temperaturen under den senaste istiden bara var fyra grader lägre än i dag. Några få grader kallare eller varmare kan alltså medföra allvarliga störningar i det samspel mellan hav och land, nederbörd, vindar och havsströmmar som bildar jordens klimat.

De globala utsläppen måste börja minska senast 2015 Världens klimat De globala utsläppen måste börja minska senast 2015 ↓ Rimlig chans att begränsa temperaturökningen till 2 ° C Enligt FN:s klimatpanel möjligt att undvika okontrollerbara effekter av den globala uppvärmningen

Världens klimat Fem områden där klimatförändringarna kan bromsa mänsklig utveckling enligt FN:s utvecklingsorgan, UNDP. Om ni vill kan ni dela in gruppen i fem mindre grupper. Varje grupp får en kort stund att läsa in sig på och förbereda en enkel presentation om ett av de fem följande områdena. Presentationen kan helt enkelt innebära att gruppen berättar för övriga om vad de läst om sitt område. Den kan också göras genom att till exempel sjunga en sång, rita en bild eller göra ett rollspel. Använd också bibelställena på sidan 17 som utgångspunkt för diskussion. På www.svenskakyrkan. se/internationelltarbete under rubriken Insamlingsprojekt och Hållbar utveckling finns exempel på vad Svenska kyrkan gör på dessa områden. Några exempel finns även i Insamlingskatalogen.

Världens klimat Jordbruksproduktion och livsmedel - Förutsättningarna för jordbruk i utsatta områden försämras när nederbörd, temperatur och vattentillgång förändras.

Världens klimat Vattenförsörjning - Brist på vatten uppkommer när mönstren för nederbörd och flodavrinning förändras och när glaciärer smälter.

Världens klimat Ekosystem och biologisk mångfald - Dramatiska förändringar kommer att ske i ekosystem (som en åker, ett kärr, en skog eller ett hav). Med en uppvärmning på 2° C riskerar 20-30 % av alla landbaserade växt- och djurarter att utrotas.

Världens klimat Naturkatastrofer och stigande havsnivåer - Allt fler människor drabbas av klimatrelaterade naturkatastrofer och stigande havsnivåer. Vid en global temperaturökning på 3-4 grader kan hundratals miljoner människor i låglänta länder (t.ex. Bangladesh) tvingas flytta tillfälligt eller definitivt.

Världens klimat Människors hälsa - Sjukdomar som malaria och denguefeber kan spridas till flera geografiska områden. Flera värmeböljor och försämrad tillgång till rent vatten kan ytterligare förvärra hälsosituationen.

Världens klimat Millenniemålen - Vi har faktiskt redan förbundit oss att jobba för en hållbar utveckling.

Världens klimat Mål 7: Vi måste se till att världen utvecklas på ett miljövänligt sätt. Det ansvaret ligger framförallt på oss i de rika länderna och våra utsläpp av växthusgaser. Antalet människor som saknar tillgång till rent vatten ska ha halverats till år 2015. Mål 8: Samarbetet mellan rika och fattiga länder ska öka. Det handlar också om vad de rika länderna måste förändra både vad gäller bistånd, den globala handeln och de stora skulderna som fattiga länder har. Mål sju är det mål som tydligast handlar om att arbeta för en miljövänlig utveckling. Men även de övriga målen är viktiga ur ett klimatperspektiv. Inte minst det övergripande målet om att till år 2015 halvera antalet människor som lever i fattigdom. Om det ska kunna bli verklighet behöver vi verkligen ta oss an klimatfrågan på ett ansvarsfullt sätt. Dessutom behöver vi, precis som det åttonde målet uttrycker, utöka samarbetet mellan rika och fattiga länder. Det handlar inte minst om en förändrad ansvarsfördelning – de rika länderna behöver ta ett större ansvar för ett globalt arbete i riktning mot en hållbar värld.

Världens klimat Så – vad måste göras?

Minska utsläppen snabbt! Världens klimat Minska utsläppen snabbt! Måste börja minska senast 2015 - De rika länderna måste gå i täten

Politiska beslut & varsammare livsstil Världens klimat Politiska beslut & varsammare livsstil Sveriges och världens makthavare behöver fatta många modiga beslut – de behöver vårt stöd! Det behöver bli enklare och billigare att vara klimatvänlig och svårare och dyrare att vara klimatbov Vad är egentligen livskvalitet? Är det hållbart att julhandeln slår nya rekord varje år?

FN:s toppmöte i Köpenhamn december 2009 (COP15) Världens klimat FN:s toppmöte i Köpenhamn december 2009 (COP15) Meningen var att förhandla fram ett nytt klimatavtal. Detta lyckades inte – fick fram en sluttext som kallas Köpenhamnsackordet. Förhandlingarna fortsätter under 2010. Nytt toppmöte i Mexiko i december. Det var meningen att ett nytt klimatavtal skulle förhandlas fram som ska styra världens klimatinsatser för en lång tid framöver. Förtroendeklyftan mellan rika och fattiga länder visade sig dock vara för djup för att en överenskommelse skulle komma till stånd. Den sluttext som förhandlades fram, kallad Köpenhamnsackordet, kunde inte antas av alla och dess legala status är nu därför väldigt osäker. Texten slår fast att den globala uppvärmningen inte bör överstiga två grader, men den innehåller inte tillräckliga åtgärder för att klara det målet. De rika ländernas åtaganden ser ut att leda till minst tre graders ökning och den finansiering som utlovats till att hjälpa fattiga länder att minska sina utsläpp är långt ifrån tillräcklig. Förhandlingarna fortgår under 2010 för att toppmötet i Mexiko i december förhoppningsvis ska kunna nå fram till ett avtal som både tar hänsyn till klimatkrisen och fattiga människors rätt till utveckling.

Utvecklingsländernas enorma utmaningar Världens klimat Utvecklingsländernas enorma utmaningar Måste stabilisera och sänka sina utsläpp - Tillgodose befolkningens rätt till utveckling (historiskt sett har detta alltid medfört ökade utsläpp) - Samtidigt som befolkningen växer - Anpassa samhällen efter de klimatförändringar som ej går att stoppa De behöver stabilisera och sänka sina klimatutsläpp samtidigt som deras befolkningar växer och miljarder människor lyfts ur fattigdom. Miljarder människor måste få tillgång till rent vatten, elektricitet och tillräckligt med mat med mera, utan att utsläppen av växthusgaser ökar. För att detta ska vara möjligt behövs stora och snabba investeringar i ny klimatsmart teknik och infrastruktur. Ytterligare en enorm utmaning är att utvecklingsländerna måste anpassa sina samhällen efter de klimatförändringar som inte går att förhindra. Det kan handla om att investera i infrastruktur som att bygga vallar, om att förändra jordbruksmetoder och mycket annat.

För att detta ska lyckas krävs pengar! Världens klimat För att detta ska lyckas krävs pengar! Huvuddelen av dessa pengar måste komma från oss i de rika länderna. Dessa pengar måste ges utöver utvecklingsbiståndet. För allt detta behövs nya friska pengar, och det mesta av dessa pengar måste komma från oss i de rika länderna. Det är viktigt att detta stöd inte ges på bekostnad av, utan utöver, det utvecklingsbistånd som ges för att uppfylla FN:s Millenniemål om att halvera fattigdomen, ge utbildning till alla, främja jämställdheten, minska barnadödligheten med mera. Detta hindrar givetvis inte att de praktiska åtgärder som klimatstödet finansierar, t.ex. klimatanpassade jordbruksinsatser, i många fall kommer att vara samma typ av åtgärder som i det befintliga utvecklingsbiståndet och måste integreras i detta. För att klara Millenniemålen krävs idag ytterligare 100 miljarder us-dollar per år (d.v.s. en dubblering av dagens samlade bistånd), och för att klara utvecklingsländernas klimatanpassning krävs enligt FN:s utvecklingsorgan UNDP ca 86 miljarder dollar per år. I-ländernas löften om bistånd har svikits så länge att det inte längre är trovärdigt om våra regeringar bara lovar bidrag. Istället behöver nya finansieringskällor skapas som ger automatiska penningflöden. Ett förslag som diskuterades inför klimatmötet i Köpenhamn är att man inför avgifter på internationell flyg- och sjöfart.

Investeringar måste vara klimatvänliga. Världens klimat Klimatsmart bistånd Biståndet ska inte finansiera klimatfrågan, men det är nödvändigt att ta hänsyn till klimatet i alla biståndsinsatser. Investeringar måste vara klimatvänliga. Det kan inte vara biståndets uppgift att finansiera åtgärder för att minska utsläppen i utvecklingsländer, men när biståndspengar används till investeringar i energiproduktion så måste satsningarna vara klimatvänliga. Behovet av att ta hänsyn till klimatet förstärker ett redan akut behov av hållbara system och metoder. I många fall kommer klimatfrågan att tvinga fram nya metoder för bevattning och jordbruk, samt användning av nya energikällor. Initiativet bör såklart komma från utvecklingsländerna, men de rika länderna har ett ansvar. Investeringar måste bli klimatvänliga, bland annat med hjälp av en utvecklingsvänlig handelspolitik och bistånd. Fattiga länder måste integreras i världsekonomin på ett rättfärdigt sätt och fattiga människor behöver ha möjlighet att agera klimatvänligt. Det kan handla om att undvika att odla olämpliga marker, att hugga ner skog för bränsle eller att elda upp gödsel.

Världens klimat Minskad sårbarhet Sårbarhet som kan ha ekonomiska, ekologiska, sociala eller politiska orsaker För många fattiga människor finns det ingen marginal, t.ex. om en skörd slår fel så kan det innebära hungersnöd. Det visar på nödvändigheten i att stärka människors egen förmåga att anpassa sig till ett förändrat och mer oförutsägbart klimat. Att minska människors sårbarhet kan också handla om att förebygga naturkatastrofer. T.ex. kan trädplanering, markvård och jordbruk vara viktiga åtgärder. När katastrofer ändå inträffar måste det internationella samfundet, det vill säga alltifrån FN-organ till enskilda organisationer, bistå de utsatta människorna och lindra nöden. Det handlar också om att stärka ekosystem. T.ex. har det visat sig att när människor lokalt får förvalta naturresurser så bidrar det till ett mer hållbart utnyttjande av ekosystemen i ekonomiskt fattiga samhällen. Människor som arbetar tillsammans blir ofta starkare. Därför behöver människor kunna organisera sig. Det måste finnas ett civilt samhälle med enskilda organisationer likaväl som lokala representanter för staten och ett privat näringsliv. Det kan mycket väl innebära att existerande politiska och ekonomiska strukturer utmanas.

Kolsänkor – behöver skyddas! Världens klimat Kolsänkor – behöver skyddas! Allt kol som är bundet i växtlighet och i organiskt material i marken är kolsänkor. Kolsänkor binder koldioxiden och hindrar den från att avges i luften och minskar därigenom växthuseffekten. T.ex. är träden i skogen en kolsänka. Växter som lever nu kan inte binda mer än en liten del av dagens koldioxidöverskott i luften. Dessutom har mängden vegetation minskat genom skogsskövlingen. Avverkas skog utan att ny skog återplanteras förlorar naturen möjligheten att på naturlig väg binda kol i växande träd. Avverkning av främst tropiska skogar bidrar i dag med cirka 20 procent av de globala klimatutsläppen. Det är därför inte möjligt att lösa klimatfrågan utan att avskogningen hejdas. De ökade utsläppen av växthusgaser och skogsskövlingen har tillsammans medfört att atmosfärens koldioxidhalt i dag är cirka 35 procent högre än den var före industrialiseringen, för cirka 200 år sedan. Även jordbruksmark och våtmarker binder mycket kol och är därför kolsänkor. Ju högre mullhalt, desto mer kol finns bundet i jorden. När matjorden bearbetas, plöjs och harvas minskar mullhalten och därmed också kolhalten i jorden. Ett ekologiskt inriktat jordbruk, som bygger på kretslopp av organisk näring, med nedplöjning av växtrester, användning av kreatursgödsel, gröngödsling etcetera bevarar och ökar jordens mullhalt. Det är bra för klimatet att koldioxid från atmosfären binds i matjordens mull. Jordbruksmark där det förr varit kärr och mossar har mycket hög mullhalt och är därför extra känsliga för brukning.

Världens klimat Klimatsmart teknik Minskade utsläpp samtidigt som utvecklingsländerna ska ha rätt till utveckling kräver stora satsningar på förnybara energikällor och klimatsmart teknik. Bra teknik kan bidra till att minska påverkan på klimatet. För att de globala målen om utsläppsminskningar ska nås, samtidigt som utvecklingsländerna måste ha rätt till utveckling, krävs att utvecklingsländernas ekonomier byggs med modern energisnål teknik och stora satsningar på förnybara energikällor. Stora vinster kan göras genom att utveckla vind- och solenergi. Att sprida användningen av bland annat energisnåla spisar minskar fattiga hushålls beroende av ved. Inte minst på landsbygden finns en stor potential att producera biogas av gödsel och jordbruksavfall. Länder som Kina och Brasilien är framstående inom utvecklingen av förnybar energi. Alla länder har inte lika stora möjligheter och det kommer att krävas mycket tekniköverföring i olika former från industriländerna för att minska utvecklingsländernas klimatutsläpp och stödja ländernas klimatanpassning.