Alkohol- och drogsituationen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad kan jag göra som förälder - om alkohol, unga och föräldraskap Ett föräldrastödsprogram utvecklat av Örebro Universitet Copyright © Nikolaus Koutakis.
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Drogförebyggare Håkan Fransson
Skolelevers drogvanor 2012
Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin
Ungas frågor om alkohol och droger
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Andel rökare “Röker du?” % Källa: Salems kommun & Jörgen Larsson, 2004.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Länsresultat.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
Landstingsstyrelsens utbildningsdag , K Sandberg Att vara barn, ungdom, vuxen eller äldre i Norrbotten? Hälsosamtalen åk 4, åk 7 och gymnasium.
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Pojkar Flickor PojkarFlickor Arjeplog 87,5 90 Kiruna 89,385 Arvidsjaur 94,3 100 Lule å 86,192,4 Boden 87,1 93,1 Pajala 94,398 G ä llivare 92,6 92,3 Pite.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Marie Montin Länssamordnare ANDT-frågor
SoRAD: A BRIEF OVERVIEW SoRAD: Alkohol och droger bland unga Utvecklingen av alkohol- konsumtionen under åren Utvecklingen av alkohol- konsumtionen under.
Droger och spel 2006Gymn åk2 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Droger och spel Elever som röker (dagligen eller ibland)
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
CAN undersökningen våren 2013 Drogvanor i årskurs 9 i Norrbottens län Kommunredovisning 28 oktober 2013.
DROGER I DALARNA?. % Andelen alkoholkonsumenter i åk 9 och gy 2, 1971–2012 En mångårig trend har vänt – flera olika undersökningar visar att bruk av såväl.
Cannabiskonferens i Säffle 6 maj 2013 MAUDE JOHANSSON
Drogvanor i gymnasiet år 2 Södra Älvsborg Gymnasiets år 2 – 300 klasser (ca elever) Urval till drogvaneundersökningarna i gymnasiets år 2.
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
CANNABIS - farlig business Moderator: Anna Liedbergius.
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011.
Stockholmsenkäten, 2014 Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
Positiva trender:Negativa trender: SkoltrivselDet allmänna hälsotillståndet SkolfrånvaroStress, särskilt flickor Färre med icke godkända betygNedstämdhet.
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län.
En samlad strategi för ANDT-politiken, Prop. 2010/11:47 Syfte Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp.
Träff med Örebro läns fritidsgårdar 18 maj 2010 Hällefors kommun VÄLKOMNA!
Ungas attityder till alkohol och narkotika
SOLLEFTEÅ - en kraftfull kommun …där människan står för kraften tillsammans med skogen, vinden och vattnet.
Gymnasieskolan år 2 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Skolelevers drogvanor 2011 Diagram 1–22 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet.
Skolelevers drogvanor
Rökning som hälsoproblem
Presentation till Hälsobokslut 2008
Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
10 år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare i Sörmland? Källa: ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare.
Narkotikaundersökning bland elever på gymnasium i Norrbotten 2012 och 2014.
I Umeå har 3711 elever svarat. 84 % av det totala antalet elever. På Carlshöjdsskolan, åk 7-9, har 127 elever av totalt 147 svarat.
1 MänKvinnor. 2 MänKvinnor Ca individer Ca individer ”Rökningen är den riskfaktor som står för den största andelen av den totala sjukdomsbördan.
Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt Annika Nordstrand, folkhälsostrateg Harald Segerstedt, verksamhetsstrateg Norrbottens läns landsting.
% 22% MänKvinnor Ca individer Ca individer.
Drogvaneundersökning 2016 Öckerö kommun Genomfördes 7 mars 2016 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser.
Undersökningen Ungdomars drogvanor i Värmland 2015/2016 -en kartläggning av elevers attityder och bruk av alkohol, narkotika, tobak och doping 25 april.
CAN-dagen vad vet vi om och vad kan vi erbjuda den regionala nivån?
utvecklingen i Sverige och Europa
Ungas drogvanor i Luleå Utveckling
Skolelevers drogvanor
Drogvaneundersökning Åre kommun åk 9 och år 2 på gymnasiet
Drogutvecklingen i Sverige 2017
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Redovisning av drogvanor – september 2008
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Drogutvecklingen i Sverige 2019 – med fokus på narkotika
Presentationens avskrift:

Alkohol- och drogsituationen Riskbruk, missbruk och beroende – kunskap till praktik Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt Nationell baskurs, Norrbotten den 18 augusti 2009 Annika Nordstrand, utredare Harald Segerstedt, verksamhetsstrateg Norrbottens läns landsting

Upplägg Sverige i ett europeiskt perspektiv - vuxna och ungdomar: Jämförelser och utveckling, användning, skador/ konsekvenser Källor: CAN, SoRAD, STAD, FHI Norrbotten och kommunerna - vuxna och ungdomar: Jämförelser och utveckling Källor: FHI, ESPAD, CAN, Hälsosamtalsundersökningen

Sverige har låg totalkonsumtion av alkohol i ett Europeiskt perspektiv (2006) Källa: SoRAD

Alkoholrelaterad slutenvård bland kvinnor – ökar i de flesta åldersgrupper Notera ungdomarna per 100 000 Källa: SoRAD

Alkoholrelaterad slutenvård bland män - vanligare än bland kvinnor Notera skalan per 100 000 Källa: SoRAD

Norrbotten: andel med riskabla alkoholvanor - stor skillnad mellan kommunerna, vissa över riket Källa: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 2006

Norrbotten– alkohol i olika åldrar Med undantag från unga och äldre män, ingen större skillnad vad gäller riskabla alkoholvanor jämfört med riket Källa: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 2006

Summering – alkohol 1(2) Betydande uppgång i alkoholkonsumtion 2000-2004, men sedan viss nedgång främst beroende på minskad införsel och smuggling – trenden med ökande alkoholkonsumtion bruten Totalkonsumtion fortfarande på historiskt hög nivå, men låg i europeiskt perspektiv Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet upp främst bland kvinnor men fortfarande högre bland män Norrbotten: lägre andel med riskabla alkoholvanor än riket i övrigt, men vissa kommuner högre än riket vanligare med riskabla alkoholvanor bland män än kvinnor

(Elever som fyller 16) Alkohol-mgd senaste berusn Druckit alk senaste 12 m Berusad senaste 12 m Rökt senaste 30 d Cannabis ngn gng Annan narkotika ngn gng Ej förskrivna sömn/Läkem ngn gng Sniffat ngn gng Blandat alk läkem

(Elever som fyller 16)

X X X X X : Flickor, åk9 Norrbotten X : Pojkar, åk9 Norrbotten

Elever i länet som dricker alkohol minst någon gång i månaden Norrbotten - lika många eller färre än i Jämtland och Västernorrland Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2007/2008

Elever i Norrbotten Antydan till positiv utveckling med minskad alkoholkonsumtion, oavsett kön Dricker alkohol minst någon gång i mån Har provat Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2008/2009

Exempel på risk- och skyddsfaktorer för alkoholproblem Individ Familj Skola Samhälle Biologiska/ genetiska faktorer Tidiga problembeteenden Positiva attityder till alkohol och droger Vänner som missbrukar Alienation och avståndstagande Samhörighet med familjen Regler och tillsyn Missbruk i familjen/ alkoholpositiva attityder Brist på ledarskap i familjen Familjekonflikter Samhörighet med skolan Akademiska misslyckanden Tillgänglighet till alkohol och droger Media Uttalad fattigdom Svaga band till grannskapet/ lokalsamhället Källa: Andréasson, Den svenska supen i det nya Europa

Summering alkohol 2(2) Svenska elever dricker alkohol förhållandevis sällan, jämfört med Europa, men dricker relativt mycket när de dricker En femtedel i gymnasiets andra år har råkat ut för olycka eller skadats pga alkohol Mer än var fjärde gymnasieelev har haft oskyddat sex pga alkohol Andelen som aldrig dricker alkohol i åk9 har ökat, men relativt oförändrad konsumtion i gymnasiet Norrbotten Flickorna dricker lika ofta som pojkarna på gymnasiet tecken på minskande andel gymnasieelever som dricker minst någon gång i månaden, eller har provat Liksom för vuxna, stor skillnad mellan kommunerna även för gymnasieelever

Sverige i Europa: Använt narkotika senaste 12 månaderna Källa: Befolkningsundersökningar/ SKL

Andel (%) som använt cannabis någon gång och under den senaste mån - 15–24-åringar i Sverige och i EU-15 Använt någon gång Använt senaste mån EU-15 Sweden EU-15 Sweden 2002 29 % 17 % 11 % 4 % 2004 33 % 14 % 11 % 3 % Ökat i EU-15 men minskat i Sverige Källa: Eurobarometer, Young people and drugs, 2004

Narkotikarelaterade dödsfall och antal pat Narkotikarelaterade dödsfall och antal pat. inom slutenvården med narkotikarelaterade diagnoser 1987-2005 (riket) Källa: Socialstyrelsen

Andel som använt hasch eller marijuana på senare tid - Kvinnor: lägst andel i Norrbotten av norrlandslänen - Betydligt lägre andel i Norrbotten än i riket i övrigt Källa: Hälsa på lika villkor? Norrland 2006 (Norr-, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland)

X X 2009 kommer nya data Norrbotten X : Flickor, resp pojkar, åk9 Norrbotten 2009 kommer nya data Norrbotten

Summering narkotika Svenska elever ligger långt nere på europalistan vad gäller narkotikaerfarenhet (16 år) Från att ha minskat sedan 2001, ökar nu andelen i nian som testat narkotika Norrbotten Mindre vanligt än i riket i övrigt att ha provat narkotika i årskurs 9 (år 2000, nya data kommer 2009)

Röker dagligen Källa: Hälsa på lika villkor? 2004-2007, Livsstilsrapport, FHI, 2008

Snusar dagligen Källa: Hälsa på lika villkor? 2004-2007, Livsstilsrapport, FHI, 2008

Elever i Norrbotten, gymnasiets första år Antydan till negativ utveckling med ökad andel rökare, särskilt flickor Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2008/2009

Elever i Norrbotten, gymnasiets första år Antydan till positiv utveckling med minskad andel som snusar Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2008/2009

Vanligare i vissa grupper med: Daglig rökning Arbetslösa, arbetaryrken, ekonomiskt utsatta Kort utbildning (även daglig snusning) Män födda utanför Norden, kvinnor födda i övriga Norden Funktionshindrade Homo- och bisexuella Riskabla alkoholvanor Mellanlång utbildning, tjänstemannayrken på lägre nivå Födda i Sverige eller övriga Norden Unga kvinnor och män (16-24) Använt cannabis senaste 12 månaderna Män Inga statistiskt säkerställda skillnader vg socioekonomi, men något vanligare vid låg inkomst, arbetslöshet, män födda i övriga Norden Samband: diskriminering pga funktionshinder och olaglig droganvändning Källa: Hälsa på lika villkor? 2004-2007, Livsstilsrapport, FHI, 2008

Läs mer om folkhälsa på www.nll.se/folkhalsa