Olycksfall bland barn och ungdomar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Drogutvecklingen i Sverige 2011
Advertisements

Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2012
1 Tillväxtfakta - Så växer Sverige och dess regioner Ett urval av figurerna i Tillväxtfakta.
Olyckor, skador och kriser i samhället
Gatuvåld i Sverige Vad vet vi omfattning, utveckling och orsaker?
Allvarligt skadade motorcyklister och mopedister Underlag 2.0.
Jaktens värde och rovdjuren
Säker mobilitet för äldre NTF Väst Göteborg Gunnar Carlsson Trafiksakkunnig inom SPF E-post: Mobil:
STRADA Trafikskadade personer Värmland 2002 – 2008 Registrerade av polis och hälso- och sjukvård* *Akutmottagningarna i Arvika, Karlstad och Torsby Den.
Olycksutveckling Moped
HIV och sexuellt överförbara infektioner (STI) Tobak Alkohol Övervikt hos barn och unga RISKBRUK OCH RISKBETEENDE Resultatmål Andelen överviktiga barn.
Konsekvenser av förändrade bilkostnader för kvinnors sociala aktivitetsmönster Ulrich Olofsson och Charlotte Alm Linköpings universitet.
Demografikonsulten 2005 Den demografiska utvecklingen i Norrtälje med utblick mot 2020 Demografikonsulten Åke Nilsson Edsvägen 2C Upplands.
Tre attitydkomponenter som påverkar våra bilder av äldre
Allvarliga arbetsolycksfall: - Sjuk mer än 30 dagar
Säkert Bondförnuft Handledarens namn Handledare i Säkert Bondförnuft.
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Skadeförebyggande arbete Samverkan mellan Norrköpings kommun, Akutkliniken NSÖ, Ortopedkliniken ViN, Räddningstjänsten samt FHC.
Allvarligt skadade i vägtrafiken. 2Utkast Andel allvarligt skadade (medicinsk invaliditet ≥1 %) trafikanter fördelat på färdsätt Flest skadas.
Framgångsfaktorer vid behandling av barnfetma
Primärvård 2012 Kaisa Mölläri, Sanna-Mari Saukkonen och Sami Fredriksson Primärvård
MSB:s statistik och IDA
Fakta om vägarbeten Olyckor och incidenter Hastigheter vid vägarbeten
Jämlikhet – en hälsofråga
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
Säkerhet och Samhälle Rosersberg Orsaker till skador Rosersberg Vt 2007 Leif Svanström.
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Figur 2 Antalet konkurser i Lunds kommun
Skolelevers drogvanor Skolelevers drogvanor i Kalmar 2013 Årskurs 9 och gymnasiets år 2
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Olyckor i vägtrafik David Wilde Olycksutredare Vägverket Region Stockholm.
Hur fungerar missbrukarvården i Piteå? Resultat och Ekonomi!
1 Icke dödliga skador. På och vid sidan av väg Källa: Injury Database (IDB), Socialstyrelsen Ca sjukhusrapporterade skador perioden Källa:
Eldreskadenes epidemiologi, utviklingstrender og muligheter for prevension Ragnar Andersson Karlstads universitet.
1 Anmälda arbetsolyckor år 2005 i Informationssystemet om arbetsskador (ISA) orsakade av: Källa: AV/ISA K. Blom Omfattar: Arbetsolyckor som anmälts.
Akutflöden VGR Område uppföljning och analys Catarina Karlberg
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
Vad kan man vinna? Hälsoekonomi med samverkansperspektiv
Nordisk alkoholstatistik 2011
1 Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska.
=.
Idrottsverksamhet 2010 i Motala kommun Omfattning totalt Största idrotterna Största flickidrotterna Största pojkidrotterna Jämställdheten inom olika idrotter.
Det inträffar olyckor vid snökoterkörning ■Årligen omkommer ett tiotal personer och ungefär 800 skadas ■Två tredjedelar av dödsolyckorna inträffar på isen.
När min dotter Christina föddes år 1971 fanns det 24 personer i yrkesverksam ålder per 80-åring och äldre. 1.
Allvarlig skada för oskyddade i singelolyckor Simon Sternlund
Tillgänglighet sommaren 2011 Vårdgarantin Lagstadgade tidsgränserna 0,7,90,90 dagar Kömiljarden kronor fördelas minst 70 procent av patienterna.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Fallskadeprojektet ”I Nacka står vi stadigt!”
Vårdskador inom somatisk slutenvård (Sjukhusvård utom psykiatri) 4:e nationella konferensen om patientsäkerhet
Nackaungdomars fritid - en undersökning Tidpunkt Skolår 7, 9, Gy år 2 okt 2004 Skolår 4 okt 2005 Metod för insamling.
Skolelevers drogvanor 2011 Diagram 1–22 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet.
Start.
Skolelevers drogvanor
Rosersberg Vt2007 Vägtrafikolyckor Föreläsning Leif Svanström.
1 oktober – En dag för seniorers säkerhet
Rökning som hälsoproblem
Presentation till Hälsobokslut 2008
Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt.
Aborter i Norden 2013 Anna Heino Mika Gissler.
När är farmaka indicerat hos unga med depression? Anne-Liis von Knorring Uppsala.
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Partille, Härryda, Mölndal HSN 7.
Varför dör människor i bostadsbränder? En studie om vilka som omkommer i bränder och under vilka omständigheter det sker. Anders Bergqvist, Storstockholms.
DÖDSFALL UTANFÖR SJUKHUS
Skadornas epidemiologi, m m
Antal omkomna Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter
Antal omkomna Ökat fokus på oskyddade trafikanter! trafikanter
Analys av trafiksäkerhetsläget 2012
Polisrapporterade skadade på väg, fyrhjulingar
Drogutvecklingen i Sverige 2019 – med fokus på narkotika
Presentationens avskrift:

Olycksfall bland barn och ungdomar

Metod Dödsorsaksregistret, 1987 - 2004 Patientregistret, 1987 - 2005 EHLASS, 2003 - 2005 ISA, 2005 STRADA, 2005

Antal avlidna barn och ungdomar (0 - 17 år) till följd av olycksfall 1987 - 2004. EpC

Antal omkomna barn och ungdomar efter olyckstyp. EpC

Antal förlorade levnadsår och antal dödsfall per 100 000 invånare för olika åldersgrupper. EpC och SCB

Antal slutenvårdade barn och ungdomar per 100 000 invånare till följd av olycksfall. EpC

Antal slutenvårdade barn och ungdomar per 100 000 invånare år 2005 fördelade på ålder och kön. EpC

Antal slutenvårdade barn 0 till 1 år per 100 000 invånare per kön under perioden 1987 till 2005. EpC

Skattat antal besök på akutmottagningar efter olycksfall per år fördelat på ålder och kön.

Fördelning av skadade barn och ungdomar , 0 till 17 år , på arenor. EpC

Antal skadade pojkar, 0 till 17 år, efter ålder och arena

Antal skadade flickor, 0 till 17 år, efter ålder och arena

Trafik

Antal dödade barn och ungdomar (0 till 17 år) i vägtrafiken VV

The pace of societal change is faster in our time than ever before The pace of societal change is faster in our time than ever before. Some of the changes we control, and some just happen as consequences of other processes. Some changes we might think we control, but a closer analysis might reveal that they also occur as side effects from other underlying processes. So, the question is, are the improvements in child safety in the last decades, as become apparent when contrasting these two picutres, really a result of child safety initiatives as such, or are they rather spin-off effects from, for example, general socio-economic and technological developments? Let me give two examples from parallel fields, work safety and traffic safety.

Antal dödade barn och ungdomar (0 till 17 år) i moped och motorcykelolyckor. 1956 - 2005. VV

Antal dödade barn och ungdomar (0 till 17 år) som gång- resp Antal dödade barn och ungdomar (0 till 17 år) som gång- resp. cykeltrafikant. 1956 - 2005. VV

Antal skadade pojkar och flickor i vägtrafiken efter ålder. EpC

Andel skadade pojkar och flickor i vägtrafiken efter månad. VV

Procentuell fördelning mellan olika trafikantslag VV

Var sker olyckorna? VV

Fördelning av vägtrafikolyckor efter motpart Fördelning av vägtrafikolyckor efter motpart. Barn och ungdomar 0 till 17 år. VV

Skador efter cykelolyckor hos barn och ungdomar fördelade på skadad kroppsdel. VV

Skador efter mopedolyckor hos barn och ungdomar fördelade på skadad kroppsdel. VV

Arbete

Antal skadade ungdomar i arbete efter ålder och kön. EpC

Bostaden

Antal skadade i eller kring bostaden fördelade på ålder och kön EpC

Antal skadade pojkar resp Antal skadade pojkar resp. flickor inom- och utomhus fördelade på åldersgrupper.

Antal skadade per år i bostadsområde till följd av fallolyckor fördelade på ålder och kön. EpC

Antal skadade per år i bostadsområde till följd av kollision med människor mm fördelade på ålder och kön. EpC

Antal skadade till följd av termisk påverkan i eller kring bostaden fördelade på ålder och kön. EpC

Antal skadade per år i bostadsområde till följd av klämning, stick, skärning fördelade på ålder och kön. EpC

Skador i och kring bostäder fördelade på skadetyper. EpC

Skador i och kring bostäder fördelade på skadetyper. EpC

Fördelning av skador på kroppsdelar, barn 0 till 17 år. EpC

Fördelning av skador på kroppsdelar, barn 0 till 1 år. EpC

Antal skadade barn och ungdomar (0 till 17 år) fördelade på olika behandlingsformer och kön. EpC

Antal skadade barn (0 till 1 år) fördelade på olika behandlingsformer och kön. EpC

Antal skadade i olika bostadsutrymmen fördelade på kön. EpC

Antal skadade i trappor i bostäder fördelade på ålder och kön. EpC

Fördelning av skadetyper hos barn 0 till 3 år som fallit i trappa. EpC

Antal skadade utomhus vid bostad och bostadsområde fördelade på kön. EpC

Antal skadade på studsmattor under perioden 2000 till 2005. EpC

Andel skadade på studsmattor efter ålder och kön EpC

Fördelning av skador i och kring bostaden fördelade på månad EpC

Fördelning av skador på veckodag EpC

Fördelning av skadade barn och ungdomar i och kring bostaden på klockslag. EpC

Fördelning av skadade barn (0 till 1 år) i och kring bostaden på klockslag. EpC

Skola och barnomsorg

Skadade barn och ungdomar i skola och barnomsorg fördelade ålder och kön. EpC

Skadade barn och ungdomar fördelade på skademekanism (olyckstyp) och kön. EpC

Antal skadade pojkar i skola och barnomsorg efter ålder och olyckstyp. EpC

Antal skadade flickor i skola och barnomsorg efter ålder och olyckstyp. EpC

Fördelning av olyckstyper hos pojkar efter ålder EpC

Fördelning av olyckstyper hos flickor efter ålder EpC

Skador hos pojkar i skola och barnomsorg fördelade på skadetyper EpC

Skador hos flickor i skola och barnomsorg fördelade på skadetyper EpC

Skador i skola och barnsomsorg fördelad på tid på dygnet. EpC

Orsaker till skador under skoltid fördelade på kön AV

Plats för skador under skoltid fördelade på kön AV

Sport och idrott

Antal skadade pojkar och flickor under utövande av sport och idrott fördelade på ålder. EpC

Andel skadade barn och ungdomar per månad EpC

Sport- och idrottsskador efter kön och orsak EpC

Skador hos barn och ungdomar under utövande av sport och idrott fördelade på skadetyper och kön EpC

Fördelning av samtliga sport och idrottsskador på kön och skadad kroppsdel. EpC

Fördelning av samtliga sport- och idrottsskador på behandling. EpC

Andel av samtliga skadade barn och ungdomar vid idrottsutövning fördelat på skadeplats EpC

Vilken sport har flest skador? EpC

Fördelning av skador på sport-/idrottsgrupper EpC

Ridsport EpC

Utförsåkning EpC

Innebandy EpC

Övriga hem- och fritidsområden

Antal skadade barn och ungdomar i fri natur fördelade på ålder och kön. EpC

Antal skadade pojkar och flickor i produktions- och verkstadsområden efter ålder och kön EpC

Samhällskostnader

Sammanfattning Barn och ungdomar, 0 till 17 år 60 till 80 dödsfall 18 000 vårdas på sjukhus 200 000 uppsöker akutsjukvård 65 000 i eller kring bostaden 57 000 under utövande av sport och idrott 37 000 i skola och barnomsorg 24 000 i övriga hem- och fritidsarenor 16 000 i trafiken 500 under arbetstid

Var och hur skadar sig barn och ungdomar? Sammanfattning Barn, 0 till 3 år, skadar sig i hemmet (fall, klämskador, förgiftningar och brännskador). Den vanligaste dödsorsaken är drunkning. Barn, 4 till 6 år, skadar i hemmet och i barnomsorgen (fall, klämskador och kollisioner). Den vanligaste dödsorsaken är drunkning. Barn, 7 till 12 år, skadar sig i hemmet och på olika sport och idrottsplatser (fall och kollisioner). Den vanligaste dödsorsaken är trafikskador Tonåringar, 13 till 17 år, skadar sig på sport och idrottsplatser samt i trafiken (fall och kollisioner). Den vanligaste dödsorsaken är trafikskador. Staffan Jansson, 2005

Tack för uppmärksamheten!