Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ger hälsa och välbefinnande
Advertisements

Akut omhändertagande och förebyggande av skador
Muskler och Styrka.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Uppkomst, förebyggning, behandling
Uppkomst, förebyggning, behandling
Mats Dürén leg sjukgymnast
Hälsa och Kondition.
Bra mat för dig – som tränar
ERGONOMI Vad är det?.
Kondition och träning.
Idrottsskador Föreläsning av och med Stefan Lindström Idrott och Hälsa.
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Styrka & styrketräning
Copingstrategier Strategier vi tillämpar för att bemästra de påfrestningar som drabbar oss.
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
VARFÖR IDROTT I SKOLAN ? * Du ska få träna upp din fysiska, psykiska och sociala förmåga * Ämnet ska ge dig kunskaper om en hälsosam livsstil. *
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
”Teorin” bakom konditions- och styrketräning!
Idrottsskador.
För dig som har typ 2-diabetes
Styrketräning.
Livsstilspyramiden Att kombinera e-utbildning med IRL -aktiviteter.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningslära 9:or ht 11.
Löpteknik TFK Löparläger 12-13/
Matsmältningssystemet
Sjukgymnastik vid myelom
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Skador och nödsituationer
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Träningslära Styrka.
Idrottsskador & Orientering
Uppvärmning?.
ERGONOMI Föreläsning 1 för ÅR
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Hälsa och Kondition.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Idrottsskador åk 8.
Migrän.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Sjukdomar och besvär.
Motion och träning Idrott och hälsa 1.
Hälsa, motion och träning
STYRKETRÄNING Mia Jönsson FTT14/FTP
Träningslära ÅK8.
I DROTT OCH HÄLSA F ÖREBYGGA SKADOR. S YFTE Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: förebygga risker vid fysisk.
Idrottsskador. Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning.
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
TRÄNINGSLÄRA Våra kroppar är anpassade för ett liv i rörelse. Vad händer med våran kropp när vi rör oss för lite?
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
Skador vid fysikaktivitet Stukning/Vrickning Muskelskador Knäskador.
Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan
Idrottsskador Mia Jönsson
IdrotIdrottIitsskador
Kost, vila och uppladdning för ökad prestation samt minskad skaderisk
Utvärdering PT Mälarhöjdens skola vt2017.
Idrottsskador.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Energi och Näringsämnen
MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?
Förebyggande av skador
Energi och Näringsämnen
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats. Stukningar, ledbandsskador, benhinneinflammationer och muskelbristningar är vanliga idrottsskador. De orsakar smärta och obehag men går förr eller senare över.

Knäskador Knäleden har en komplicerad konstruktion med korsband, sidoligament, menisker, knäskål, ledytor och slemsäckar som gör att det finns många delar som kan skadas och ge smärta. Den vanligaste skadan är att leden utsätts för sidovåld eller en vridning. Knäskador bör alltid undersökas av läkare.

Fotledsstukningar Om du stukar foten gäller det att snabbt komma under behandling. Om du gör på rätt sätt så behöver du inte uppsöka läkare. Avbryt träningen. Förhindra svullnaden genom att lägga ett elastiskt tryckförband (Dauerbinda). Lägg foten i högläge och eventuellt kyla. Om du inte kan stödja på foten eller om svullnaden är mycket kraftig bör du uppsöka läkare. Tryckförband och högläge är viktigast för att göra svullnaden så liten som möjligt, det är den som gör att du känner dig stel i foten. Kyla har endast en psykologisk och smärtstillande effekt, kyl minst i 20 minuter. Om du gör på rätt sätt kan du minska skadetiden med dagar eller veckor. För att förhindra att du stukar dig igen är det viktigt med rehabiliteringsträning tex. styrka och balans. Du kan också tejpa foten eller använda ett fotledsskydd tills foten känns stabil igen.

Överträning Överträning kan uppstå om du bedrivit hård fysisk träning alltför länge. Perioder av kraftinsatser måste följas av perioder av återhämtning och vila. Om du inte ger din kropp mat och vila kommer träningen att bli nedbrytande istället för uppbyggande. Det märker du genom att du tex. tappar matlusten, är trött och har svårt att somna.

Infektioner Vid träning och tävling ställs extra stora krav på kroppen och det kan därför vara farligt att motionera vid infektionstillstånd. Infektioner kan i sällsynta fall också drabba hjärtmuskeln. Undvik träning om du har en övre luftvägsinfektion, febersjukdomar eller mag- och tarminfektioner.

Träningsvärk Länge trodde forskarna att träningsverk berodde på att mjölksyra ansamlats i musklerna. Nu vet man att det beror på små bristningar i muskelfibrerna. Träningsverk är som värst de 48 första timmarna men kan sitta i uppemot en vecka. Om man fortsätter att träna på samma eller hårdare belastningsnivå finns det risk att det uppstår skador i muskeln. Lättare träning, rörlighetsträning eller massage är istället positivt och påskyndar läkningen.

Håll Håll beror troligtvis på mjölksyraansamling i musklerna. Det är helt ofarligt. Du kan förebygga det genom en ordentlig uppvärmning, stegrad intensitet och att inte träna för tätt inpå måltider. Det kan underlätta genom att dra ner på tempot eller stanna och göra några djupa inandningar.

Menstruation När du är i god form minskar menstruationssmärtor såsom magsmärtor, irritation och ansamlingar av vätska i kroppen. Du ska inte avstå träning under menstruationsperioden om du inte har ovanligt svåra smärtor. Många flickor som håller på med hård träning kan uppleva förändringar i menstruationscykeln, speciellt om de har lite fett lagrat i kroppen. Allt blir som regel normalt om du drar ner på träningen och lägger på dig lite mer fett.

Hur undviker du skador Värm alltid upp ordentligt Se till att du är allsidigt tränad och det inkluderar uthållighet, styrka och rörlighet. Är du inte ordentligt tränad bör du inte utsätta dig för stora fysiska påfrestningar. Lyssna på kroppen och ta alla varningssignaler på allvar. Fortsätt inte om du känner tilltagande smärta. Undvik träning och hårdare fysisk aktivitet om du har en infektion i kroppen. Träna aldrig om du har feber eller ont i halsen. Ät och drick regelbundet. Ersätt alla vätskeförluster. Satsa på ordentliga idrottsskor. Se till att de passar bra, känns sköna och att du har rätt sko för rätt aktivitet. ”Den som inte avsätter tid för träning får förr eller senare avsätta tid för sjukdom”