Vildsvinsgruppen Anders Karlsson ,Ingemar Svensson , Anders Truedsson

Vildsvinsgruppens förslag

Utfodring av Vildsvin OBS! Allt för kraftig utfordring kan ge mycket täta stammar, förändringar av vildsvinens rörelsemönster och gyltor som betäcks för tidigt och vid fel årstid. Vi i gruppen upplever att vi har en sådan här vildsvinstam . Framför allt gyltor som är tidigt betäckta .

På Åtlar skall det jagas Vildsvinens stora hemområden ställer krav på samarbete jakt grannar emellan – bl a för att inte komma i klammeri med lagen eller hota grannsämjan när man anlägger foder och åtelplatser. Centralt inom vildsvinens hemområde – helst långt från odlade marker– anläggs viltåkrar eller foderplatser där det inte jagas. Åtlarna för jakt sprids inom hemområdet.

Åteln Åteln anläggs nära skyddande vegetation för att vildsvinen ska våga sig ut. Ljus bakgrund eller ljust underlag underlättar vid dåligt ljus. Man åtlar sparsamt med exempelvis spannmål, rotfrukter, ärtor och majs. Åteln sprids ut för att vildsvinen ska uppehålla sig där under lång tid. Den kan också läggas i en hål försedd , med kätting eller vajer förankrad, tunna eller i tidsinställd foderautomat. Slaktrester från och självdöda tamdjur samt animaliska matrester är förbjudna samt godis ,wienerbröd, ect. Åtelplatsen bör bevakas kontinuerligt så att den inte blir till utfodringsplats. ( En del åtlar tenderar till att bli helårs utfodring pga. utebliven vaktjakt )

Viltåkrar Viltåkrar och foderplatser bör anläggas på störnings- och jaktfria platser, med attraktiv föda och skötta på ett sådant sätt att fodersöket där tar lång tid och sysselsätter många vildsvin samtidigt kan hålla svinen borta från jordbruksgrödorna.

Jakt på Gris Många olika jaktmetoder – med eller utan hund –brukas vid jakt på vildsvin. Varje jägare eller jaktlag prövar sig som regel snabbt fram till vilken jaktform som passar de lokala förhållandena och årstiden bäst. Vakjakten vid åtlar blir ofta den vanligaste och mest givande och mest lyckosamma. En tumregel säger att 70-90 procent av avskjutningen bör utgöras av årsungar, och att man i möjligaste mån bör spara yngre galtar och vuxna suggor. Ett hårt jaktryck på rätt individer påverkar inte stammen nämnvärt.

Jakt på Gris De gamla ledarsuggornas brunst får de yngre suggorna att brunsta. Den ligger då dessutom oftast rätt i tiden vilket innebär att årets kullar föds ungefär samtidigt. De gamla suggornas erfarenheter gör dem mer skygga och de lär också sina kultingar ett ändamålsenligt,socialt beteende. Jakttrycket inriktas därför lämpligen på de unga vildsvinen . Som bonus får man kött av bästa kvalitet

Jakt över gränserna Samarbete över gränserna är ett behov som föreligger när det gäller beskattning av vildsvinen. Att gå samman för att jaga gris i större områden är både effektivt samt positivt för grannsämjan. Erbjuda jaktlag som inte är med i skötselområdet att deltaga på samjakterna

Skrämselgrupp / Eftersöksgrupp Som vid behov kan rycka ut för att hjälpa till i området avseende att skrämma vildsvin eller att kunna vara behjälplig vi eftersök. All Jakt på Vildsvin kräver att man har till gång till en tränad eftersökshund.

Mörkersikten Möjlighet till att använda mörkersikten vid vaktjakt skall lyftas till LRF. Detta för att möjlig göra ett högre jakttryck även under mörka nätter samt att minska riskerna med skadeskjutning. Minskar risker med att fel djur skjuts tex , Sugga.

Vildsvinsfälla Om vi jägare inte kan ta vårt ansvar och se till att vildsvinsstammen inte orsakar skador på grödor kommer det att finnas rätt många mer fällor än vad det är för närvarande. Detta tycker vi i gruppen är sista utvägen.

Utgångspunkter till förslaget Minska den så kallade utfodringen På åtlarna skall jakt bedrivas. Åtlarna bör förläggas med tanke på odlad mark Viltåkrar med spannmål för att locka gris från andra grödor Högt jakttryck på årsgris , kulting Uppmana till jakt över gränserna. Skrämselgrupp tillsätts för att vara behjälplig vid problem samt hjälpa till med ev. eftersök Påverkan till att få använda mörkersikte. ( LRF)

Älgskötselområdet Ca: 19 000 ha Avskjutning vildsvin på 2 år 2009, 2010. Totalt 982 25% Galt 18% Suggor 57% Kultingar.