Kom igång med Disgen Bengt Kjöllerström E-post: bengt@kj2.se http://www.kj2.se Kom igång med Disgen 1 © Bengt Kjöllerström

Kursens innehåll Vad är släktforskning? Börja arbeta med Disgen Vad är en antavla? Börja arbeta med Disgen Lägg in dig själv Lägg in din partner Lägg till dina barn och barnbarn Lägg till dina föräldrar och farföräldrar Lägg till bilder på släkten Skriv ut en antavla Kom igång med Disgen 2 © Bengt Kjöllerström

Bakgrund till kursen Bygger på flera studiecirklar om 5 x 4 timmar. Till dessa har jag gjort handledningar. Målet är att visa hur man kommer igång med Disgen och skriver ut en prydlig antavla. Se min antavla! Har du inte Disgen, ladda ner en demo och installera den. Bli medlem i DIS - det lönar sig! Kom igång med Disgen 3 © Bengt Kjöllerström

Introduktion till släktforskning Urban Sikeborg: Börja släktforska Per Clemensson & Kjell Andersson: Släktforska! Steg för steg (2008). Mycket omfattande och pedagogiskt uppställd, med många illustrationer, fotografier och förklaringar. Ladda ner Nybörjarhäfte i släktforskning (1,6 Mb) Kom igång med Disgen 4 © Bengt Kjöllerström

Arkiv Digital erbjuder hjälp Introduktion till släktforskning Exempel på släktforskning, Augusta Hall Kom igång med Disgen 5 © Bengt Kjöllerström

Andra källor till kunskap Bibliotek Släktforskarförening, hembygdsförening på orten där dina anor levde! Internetlänkar Dis Dissyd Rötter DDSS.nu Google Kom igång med Disgen 6 © Bengt Kjöllerström

Vad är en antavla? Antavlan redovisar en persons förfäder. Blanketten kan hämtas här. Det kan vara bra att fylla i den som en första övning. Gratis antavla i pdf för utskrift Gratis ansedel i pdf för utskrift Kom igång med Disgen 7 © Bengt Kjöllerström

Så här blev min antavla i Disgen Högerklicka i antavlan för att öka eller minska antalet generationer! Kom igång med Disgen 8 © Bengt Kjöllerström

Antavla med bilder Kom igång med Disgen 9 © Bengt Kjöllerström

Kyrkoböckerna finns på nätet Kolla vad som finns på ditt bibliotek! Skaffa ett abonnemang Arkiv digital Genline SVAR Vad är kyrkböcker Kom igång med Disgen 10 © Bengt Kjöllerström

Datortips Ställ in helbild! Då blir det lättare att se Möjlighet för fler samtidiga program. Du kan alltså ha denna presentation öppen samtidigt som ditt Disgenprogram. Vill du ha dem bredvid varandra kan du anpassa storleken. Klipp och klistra mellan dem. Markera, Ctrl+C, Ctrl+V Disgen är ett databasprogram, uppgifterna sparas när du trycker OK. Kom igång med Disgen 11 © Bengt Kjöllerström

Disgens fönster: Familjebild Kom igång med Disgen 12 © Bengt Kjöllerström

Knappar i vänstra verktygsfältet Stäng detta fönster. (Ctrl+F4) Ändra notiserna för markerad person. (Mellanslag). TIPS! Du kan också dubbelklicka med musen i den byggda tavlan. Om du klickar på en person så kommer dess notiser att ändras annars ändras notiserna för den person som är markerad. Visa Familjeöversikten (F5) Visa fönster med Söklista om sådant har skapats, annars visas förra söklistan om sådan finns (F8) Visa fönster med Karta Visa fönster med Byggd tavla, om sådant har skapats (F7) Visa familjeöversikterna ur serie 1 och serie 2 bredvid varandra som en förberedelse för koppla och flytta (F12) Bygg antavla utgående från centrumpersonen (F4) Bygg stamtavla utgående från centrumpersonen (F3) Om söklista ur samma serie är skapad, väljs föregående person i denna till ny centrumperson (PgUp) Om söklista ur samma serie är skapad, väljs nästa person i denna till ny centrumperson (PgDn) Kom igång med Disgen 13 © Bengt Kjöllerström

Familjebild med Bengt som centrumperson, partner, barn och anor Kom igång med Disgen 14 © Bengt Kjöllerström

Skapa första personen - du själv I menyraden klicka på Skapa/obesläktad man/kvinna Personsedeln öppnas Fyll i personsedeln Kom igång med Disgen 15 © Bengt Kjöllerström

Ändra personnotiser Efternamn Förnamn Tilltalsnamn markeras med * Yrke Familjenamn Förnamn Tilltalsnamn markeras med * Förnamn Yrke Födelsedatum Ort Läs mer ... Kom igång med Disgen 16 © Bengt Kjöllerström

Du kan alltid ändra personnotiser Markera personen i Familjebilden Klicka på symbolen eller F9 eller mellanslag Du kan alltid ändra alla uppgifter! Spara genom att klicka OK Kom igång med Disgen 17 © Bengt Kjöllerström

Lägg till partner för centumpersonen När du är centrumperson klicka på knappen Partner. I Ändra personnotiser fyller man i personuppgifter som tidigare. Kvinnors efternamn Det går att lägga till fler partners och ändra uppgifter senare. Klicka OK för att lägga till gifte. Kom igång med Disgen 18 © Bengt Kjöllerström

Lägg till gifte Ange typ av relation Datum Ort Förbindelse mellan samkönade fungerar ej (de kan ju inte heller få biologiska barn tillsammans). Kom igång med Disgen 19 © Bengt Kjöllerström

Lägg till barn Markera giftet eller äldre syskon Klicka på kappen Son eller Dotter Fyll i personuppgifterna Numera har ju barnen samma efternamn som fadern. Använd pilen för att få fram tidigare inmatade namn! Klicka OK Adoptivbarn: Fråga dem om hur de själva ser på sin släkt! Ändra födelseordning genom att dra barnen rätt Högerklicka på ett barn för att Radera Kom igång med Disgen 20 © Bengt Kjöllerström

Lägg till barnens partners Gör barnet till centrumperson genom att dubbelklicka på det! Klicka på Fyll i partnerns personuppgifter, klicka OK. Fyll i uppgifter om giftet klicka OK. Fader okänd Koppla loss Kom igång med Disgen 21 © Bengt Kjöllerström

Lägg till barnbarn Låt barnet vara centrumperson. Markera giftet. Klicka på Fyll i personuppgifterna, klicka OK. Fortsätt med nästa barnbarn eller navigera bakåt till dig själv för att gå vidare till nästa barn. Kom igång med Disgen 22 © Bengt Kjöllerström

Så blev min dotter Cecilias bild Kom igång med Disgen 23 © Bengt Kjöllerström

Vad betyder fyrkanterna? I Familjeöversikten kan små fyrkanter visas – det betyder att vederbörande förekommer i en tavla eller söklista Kom igång med Disgen 24 © Bengt Kjöllerström

Tips Sök efter en inmatad person. Öppna sökrutan - klicka på Favoriter Gör dig själv till centrumpersom och klicka Ctrl+4 så blir du favorit och finns under Vilka har jag matat in redan? Klicka på och sedan Nollställ och Sök. Då visas alla inmatade personer. Kom igång med Disgen 25 © Bengt Kjöllerström

Några förklaringar Saknas dödsåret skrivs 1704-1730- Saknas både födelse- och dödsår skrivs -1720-1730- En liten pil till höger på ett barn anger att det har en egen familj som inte syns i familjeöversikten. En liten pil uppåt på en partner eller en person i den översta generation som visas, anger att personen har föräldrar som inte syns i familjeöversikten. Kom igång med Disgen 26 © Bengt Kjöllerström

Några kortkommandon F1 Hjälp Alt+F4 Avsluta Disgen Alt+X F5 Visa Familjeöversikt F6 Visa Notiser F7 Visa Byggd struktur (om sådan finns) F8 Visa Söklista (om sådan finns) F9 Visa dialogruta för ändring och tillägg av notiser för aktuell person eller gifte. Mellanslag Ctrl+1 Lägg person i listan över senaste personer Ctrl+4 Lägg person till listan över favoriter Kom igång med Disgen 27 © Bengt Kjöllerström

Att navigera mellan olika fönster Om ett fönster är synligt men ej aktivt kan du klicka på det med musen för att aktivera det och lyfta det överst. Välja önskat fönster från Visa-menyn . Klicka på motsvarande flik i flikfältet nederst på skärmen. Använd Ctrl+F6 för att flytta mellan olika delfönster. Fönstren arrangeras genom att klicka på knapparna i verktygsfältet. På vanligt Windows-sätt kan du flytta och ändra storlek på fönstren. När du klickar på en person i Familjeöversikten så kommer innehållet i fönstret Notiser att visa uppgifterna för den person du klickat på. När du klickar på en person i Byggd tavla eller i Söklista så kommer Familjeöversikten att visa den valda personen som centrumperson och Notiser visa dennes uppgifter. Kom igång med Disgen 28 © Bengt Kjöllerström

Lägg till föräldrar Gör dig själv till centrumperson. Klicka på knappen Fyll i personuppgifterna, klicka OK. Dubbelklicka på knappen Fyll i uppgifterna, klicka OK. Kom igång med Disgen 29 © Bengt Kjöllerström

Så ser min Disgen ut nu Kom igång med Disgen 30 © Bengt Kjöllerström

Lägg till syskon Gör en av dina föräldrar till centrumperson. Markera giftet. Lägg till Son eller Dotter. Fyll i personuppgifter, klicka OK. Fortsätt med övriga syskon. Ordna syskonen genom att dra och släppa. Kom igång med Disgen 31 © Bengt Kjöllerström

Lägg till farföräldrar Gör din far till centrumperson. Klicka på Far och fyll i personuppgifter, klicka OK. Klicka på Mor och fyll i personuppgifter, klicka OK. Gör din mor till centrumperson och lägg på samma sätt till morfar och mormor. Kom igång med Disgen 32 © Bengt Kjöllerström

Min son Anders antavla Kom igång med Disgen 33 © Bengt Kjöllerström

Lägg till bilder på släktingar Skaffa bilder Bearbeta bilder Beskär Förbättra Kopiera till Disgens mapp DgPic Lägg till porträtt i Disgen Lägg till bildtext Lägg till Anmärkning Kom igång med Disgen 34 © Bengt Kjöllerström

Notisfliken: Porträtt På fönstret Ändra personuppgifter välj fliken Porträtt. Klicka på Hämta! Mappen DgPic öppnas. Välj person! Klicka OK! Kom igång med Disgen 35 © Bengt Kjöllerström

Lägg in bilder till personerna Lägg till porträtt i Disgen Öppna aktuell mapp i DGPic Välj bild som visas i rutan Klicka OK I Familjebilden syns det inte att porträtten finns. Kom igång med Disgen 36 © Bengt Kjöllerström

Gör en antavla Gör ett av dina barnbarn till centrumperson Klicka på antavle-ikonen Välj 3 gernerationer Klicka OK Disgen skapar en antavla Kom igång med Disgen 37 © Bengt Kjöllerström

Skriv ut en antavla med foton Klicka på skrivarikonen Välj Grafisk antavla Klicka på Fortsätt Kom igång med Disgen 38 © Bengt Kjöllerström

Granska utskriften! Klicka på Granska En bild på antavlan visas Är den ok? Klicka på Avbryt Klicka på Inställningar Kom igång med Disgen 39 © Bengt Kjöllerström

Ändra inställningar för antavlan: Innehåll Klicka på För antavlan Fliken Innehåll Ange (endast ett): 4 rader Rad 1 Porträtt Rad 2 Tilltalsnamn Rad 3 Efternamn Rad 4 Levnadsår Kom igång med Disgen 40 © Bengt Kjöllerström

Ändra inställningar för antavlan: Utseende Växla till fliken Utseende Ange: Porträtthöjd 25 Textbredd 30 Indragning väljs så att boxarna i minibilden sitter tätt. Klicka Välj/Spara och sedan OK Granska på nytt Kom igång med Disgen 41 © Bengt Kjöllerström

Granska utskriften! Klicka på Granska En bild på antavlan visas Är den OK? Klicka på Avbryt Klicka på Skrivar-inställningar! Kom igång med Disgen 42 © Bengt Kjöllerström

Fliken: Skrivarinställningar Antavlan blir bäst med liggande pappersformat Klicka OK Granska på nytt! Bra? Klicka Skriv ut Kom igång med Disgen 43 © Bengt Kjöllerström

Förhandsgranskning Kom igång med Disgen 44 © Bengt Kjöllerström

Utskriftstips Anpassa bilder till webben med Irfan Pdf Pdf2jpg Kom igång med Disgen 45 © Bengt Kjöllerström

Här kan du få hjälp På www.u3m.se hittar du denna presentation och filmer som visar de olika stegen. Min artikel om modern släktbok i Diskulogen Ring din närmaste fadder Ladda hem Teamviewer, starta det och ring mig. Kom igång med Disgen 46 © Bengt Kjöllerström

Glöm inte att ta backup!!! Din släktforskning är en unik skatt väl värd att bevara. Ditt hem kan råka ut för brand eller stöld. Förvara din backup på ett säkert ställe. Ta backup regelbundet. Se hur du ska göra. Gör det nu!!! Kom igång med Disgen 47 © Bengt Kjöllerström

Hitta uppgifter om släktingar CD-skivor DDSS.NU Disbyt Google Kom igång med Disgen 48 © Bengt Kjöllerström

CD med Sveriges befolkning Sveriges befolkning 1880 uppgifter om cirka 4,8 miljoner personer som bodde i Sverige årsskiftet 1880/1881. Sveriges befolkning 1890 Sveriges befolkning 1900 Sveriges befolkning 1970 Sveriges befolkning 1980 Sveriges dödbok 1901-2009 personer som avlidit under 1900-talet. För kvinnor som varit gifta och avlidit före 1970 finns också flicknamnet med. Skivorna finns på biblioteket Kom igång med Disgen 49 © Bengt Kjöllerström

DDSS.nu Demogafisk Databas Södra Sverige Sökbar Fritt tillgänglig Under uppbyggnad Kom igång med Disgen 50 © Bengt Kjöllerström

Sök i DISBYT Finn och byt släktuppgifter! DISBYT ger dig möjlighet att söka efter dina förfäder. Du får också kontakt uppgifter med andra släktforskare som forskar på samma personer som du. 23,6 miljoner poster! DISBYT är uppbyggd av DIS-medlemmar, som har skickat in utdrag från sina släktforskar-program. Varje post innehåller uppgift om namn, församling och årtal för händelser som född, gift och död. Kom igång med Disgen 51 © Bengt Kjöllerström

Google Förfina sökningen, sätt: + plus teck en framför de ord som du vill att sök resultatet ska inne-hålla - minus tecken framför de ord du inte vill ha med ” " citationstecken kring en exakt fras anger att orden hör ihop, då kommer endast sajter som inne-håller hela frasen att redovisas * Ersätter okända bokstäver Kom igång med Disgen 52 © Bengt Kjöllerström

Gå vidare – Lär dig mer Anmäl dig till en studiecirkel Gör en släktbok till barnbarnen Mer info www.u3m.se Kom igång med Disgen 53 © Bengt Kjöllerström

Min antavla på nätet www.kj2.se/anor Kom igång med Disgen 54 © Bengt Kjöllerström

Lycka till! Kom igång med Disgen 55 © Bengt Kjöllerström

Efternamn Förr användes patronymikon dvs en son fick som efternamn sin faders förnamn plus son och flickorna faderns förnamn plus dotter. Detta namn behöll kvinnorna även som gifta. Man kan därför av efternamnet sluta sig till faderns tilltalsnamn. Mera ovanligt kunde man dessutom ha ett familjenamn. Först i slutet av 1800-talet blev det vanligt att alla i familjen använde ett gemensamt familjenamn. 1901 kom en namnlag som reglerade användningen av efternamn, tidigare kunde man välja fritt. Numera är det åter mer fritt välja efternamn och det förekommer att far, mor och barn har olika efternamn. Man kan idag inte heller dra slutsatsen att barn är biologiska barn till dem de bor tillsammans med. Barn till soldater använde i allmänhet patronymikon, de behöll inte soldatnamnet, men i slutet av 1800-talet blev det mer allmänt att de behöll faderns soldatnamn. Vi har kvar dem än idag. Stål, Svärd, Lilja, Berg är typiska soldatnamn. Ett vanligt namn är Fader okänd. Namnlagar Flickors efternamn Tillbaka Kom igång med Disgen 56 © Bengt Kjöllerström

Kvinnors efternamn Ett problem är att flickornas flicknamn inte är särskilt kända. Kvinnor använde av hävd alltid sina flicknamn. Förr i tiden ändrades aldrig kvinnornas namn vid gifte och de hittas också under hela sin levnad med flicknamnet i kyrkböckerna. I dag byter de flesta namn vid gifte men inte alltid och många gifter sig inte heller. Detta talar också för att flicknamnet ska vara det bärande och ursprungliga och att binamn införs på något sätt, antingen som dubbel namn, som extra efternamn eller som separat notis. Alternativet att in föra g. Svensson i efternamnet med eller utan bindestreck eller parenteser medför komplikationer när man jämför med andra databaser såsom Disbyt och bör undvikas. Om personen använt dubbelnamn bör man använda det. Vid val av hur efter namn skrivs in bör man ock så ha i minnet hur sök ning sker i en dator. Något förenklat kan man säga att sökning sker för varje ord. Skriver man Lustig-Andersson och söker med Lustig så hittas ingen Lustig (inget helt ord med bara Lustig finns) men väl om man söker med Lustig*. Skriver man Lustig Andersson hittas båda namnen på rätt plats. Vid inmatning av namn bör man undvika att avsluta med mellanslag, eftersom det då blir en del av namnet och stör sorteringen i bokstavsordning. Tillbaka Kom igång med Disgen 57 © Bengt Kjöllerström

Orter I städer vet man kanske inte vilken församling som gäller och då får man ange kommun namnet, t ex bara Malmö. Det är värdefullt om man lägger till kvartersnamn eller gatuadress så att vederbörande lätt hittas om något behöver kompletteras. Skatteverkets sida om Sveri ges församlingar genom tiderna finns på http://www.rsv.se/folkbokforing/forsamlingar. Där finns dels en församlingslista i bokstavsordning med historiska data, dels en enkel lista ordnad efter nuvaran de kommuner. Nyttig läsning! För utländska orter väljer man Stat och stad. Börja med att lägga in landet, t.ex USA och under det t.ex. Arizona och därunder en stad som Tucson. Efter klick på OK står det nu på raden för Namn i översikten Tucson, liksom i Namn för utskrifter, men här måste man själv komplettera med att skriva in stat och land så att det står Tucson, AZ., USA. Se Disgens hjälpavsnitt om orter. Tillbaka Kom igång med Disgen 58 © Bengt Kjöllerström

Förnamn En enhetligstavning är en historiskt sett ny företeel se och vi möter där för många olika varianter av stavning i källor na. Namnet Per kunde till exempel stavas Pehr, Pär, Pähr eller Peer i en och samma handling utan att för den skull uttalas annorlunda. I en databas väljer man ofta att normera namnen till en enhetlig standard, för att hitta alla likalydande namn rätt sorterade i olika listor. Numera normeras därför personnamnen, eftersom det inte finns något egenvärde i att hålla fast vid en nyckfull och inkonsekvent stavning som kan leda till missuppfattningar. I datorprogram för släktforskare är normering nödvändig för att kunna söka i databasen. På Rötters hemsida skriver Håkan Skogsjö: Så stavar du namnen Släktforskarförbundets namnlista http://www.genealogi.se/namnnorm.htm Tillbaka I bondesamhället ärvde barnen oftast namn från någon tidigare släkting. Äldste sonen fick namn efter farfar och den näst äldste efter morfar. På samma sätt fick flickorna namn efter deras farmor och mormor. Vi måste hålla i minnet att förr var det vanligt att man inte själv kunde skriva sitt namn. Det blev alltså prästen som stavade namnet, varför det lätt kunde växla mellan Per och Pär och ibland kunde även ett h smyga sig in i kyrkoböckerna. Tilltalsnamnet bör genomgående förses med en asterisk (*). Asterisken kan sedan vid utskrift undertryckas men eftersom man kan välja olika stilsorter för tilltalsnamn och andra förnamn så kan tilltalsnamnet redovisas klart. Kom igång med Disgen 59 © Bengt Kjöllerström

Efternamnsbruk enligt lagen 1 Ursprungligen rådde praktiskt taget full frihet att anta och bruka släktnamn. Dock inte ett adligt sådant, för dessa skedde detta vid adlandet. Det var mest vanligt bland präster, borgare och hanverkare att ta släktnamn. Soldater fick eller tog sig också soldatnamn. Fram till senare delen av 1800talet användes patronymikon. Man kunde byta tillnamn och få dem inskrivna i husförhörslängd eller församlingsbok, men en sådan anmälan var inte nödvändig för att använda namnet. Den första namnlagen kom 1901 och sedan har den ändrats flera gånger, och mer är på gång. 1901. Den fria rätten att anta släktnamn inskränktes med släktnamnsförordningen. Samtidigt uppmanades svenskarna att byta namn, från —sonnamn till mer ovanliga, för att kunna skilja människor åt. De nya namnen skulle gärna vara svenska — det här var nationalismens storhetstid. Bara personer med —sonnamn fick byta, samt personer med "löjeväckande namn" 1920. Ny bestämmelse i giftermålsbalken om att kvinnan skulle anta mannens efternamn när de gifte sig. 1921. Svensk Namnbok utkom, med förslag på lämpliga efternamn. Nästa Kom igång med Disgen 60 © Bengt Kjöllerström

Efternamnsbruk enligt lagen, 2 1946. Ny folkbokföringsförordning bestämde att man måste anmäla förnamn. 1963. Ny namnlag. En gift kvinna måste inte längre ta mannens efternamn utan kunde behålla sitt eget. Det blev lättare att byta efternamn. Det blev även olagligt att skapa dubbla efternamn, t ex Lindberg-Karlsson 1972. Könsbytare och transsexuella får lov att byta från kvinno- till mansnamn eller tvärtom, i samband att de ansökte om könsbyte och kommit långt i processen. 1982. Ny namnlag med tonvikt på jämställdhet. Ett par som gifte sig kunde välja vilket efternamn de ville ta, mannens eller kvinnans. Föräldrar fick välja vilket av föräldrarnas efternamn barnen skulle ha. Det blev lättare för invandrare att byta namn. 1997. Efternamnen Beachman och Mortaigne godkändes, därmed urholkas kravet på att namnet ska vara -lämpligt i landet till sin bildning, uttal eller stavning". Utländska namn anses inte längre vara problem att byta till. 1999. Lättare för könsbytare och transsexuella att byta namn, och man fick lov att göra det tidigare i könsbytes-processen. 2009. Tillsatte en utredning för att ändra namnlagen. Bland annat borde man kunna ha två efternamn. Utredningen ska redovisas 1 mars 2013. Källor: Gösta Lext: Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946, SDS 9/2 2010. Första sidan Tillbaka Kom igång med Disgen 61 © Bengt Kjöllerström

Disgens ortsdatabas Orters namn och läge har ändrats med tidens gång. Ortsdatabasen bygger på Sveriges församlings- indelning 1989. Klicka dig nedåt i hiearkin till rätt församling. Du kan söka efter ort. Du kan lägga till orter. Lägg till Byar och gårdar Andra länder Läs mer Tillbaka Kom igång med Disgen 62 © Bengt Kjöllerström

Kyrkoarkiven Sedan 1686 och fram till 1991 har alla svenskar blivit inskrivna i kyrkoböckerna vid de viktiga händelserna dop, konfirmation, bröllop och begravning. Tack vare kyrkoböckerna kan de flesta svenskar följa sina rötter till början av 1700-talet. Kyrkobokföringen flyttades 1987 till lokala skatte-myndigheten som fick ansvar för folkbokföringen. Efter andra världskriget filmade mormonerna alla svenska kyrkoböcker fram till 1860. En kopia av filmerna finns på Riksarkivet. Idag finns de flesta kykoböckerna tillgängliga online, så att du kan bläddra i dem vid ditt skrivbord. Det största problemet är nog prästernas handstil. Nästa Kom igång med Disgen 63 © Bengt Kjöllerström

Viktigare kyrkoböcker AI Hus förhörslängder All Församlings böcker B Flyttningslängder C Födelse- och dopböcker D Kommunion- eller nattvards längder E Lysnings- och vigselböcker F Död- och begravnings böcker Tillbaka Kom igång med Disgen 64 2017-04-02 © Bengt Kjöllerström