Så lägger du virke och skogsbränsle

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Utdrag ur grundkurs Vägmarkering
Advertisements

Kan företagare få a- kassa?. Vem är företagare? • Företagare är den som • bedriver en näringsverksamhet, • där man har ett väsentligt inflytande och •
Arbetsmiljö Vad är det?.
IT för personlig vård av kroniskt sjuka
Svenska Volkswagen Finans
Allmän information Projektet initierades av Trafiksäkerhetsenheten men drivs nu av ”Sektion utformning av vägar och gator” (Ssau) på Vägverket i Borlänge.
Resenärsgrupper med särskilda behov Hjälpmedel och trafiksäkerhet…
1 Vägen till ett transportprisgrundande avstånd TNE Användarkonferens sept 2007 Åsa Törlind, Verksamhetsledare Transport.
Konsumenternas Bank- och finansbyrå. BANK OCH FINANS Verksamhet Lämnar gratis och oberoende information och vägledning till konsumenter Kontakt via telefon,
Skötsel av skog vid ledningsområden
Att arbeta tillsammans för att förebygga risker Kampanjen Ett hälsosamt arbetsliv Talarens namn och titel Datum | Evenemang Arbetsmiljö angår.
Vem är den svenske motorcyklisten? • motorcyklar i trafik, ägare • 90 % är män, 10 % kvinnor • Medelåldern bland ägarna : 52,2 • Han/hon.
Tillbyggnad småhus När krävs bygglov? Förutsättningar för bygglov
Säkert Bondförnuft Handledarens namn Handledare i Säkert Bondförnuft.
Nyheter i BVF 923 version 4.0, gäller från
Fiber till hemmet. Agenda Presentera dagsläget Vad har vi gjort sedan sist Valet av nätbyggare Vem vi valt och varför Insatser och Fiber bonus Tidsplan.
TOBINSKATTEN Ett medel söker sitt mål Finansutskottet Klas Eklund
!! Risker med arbetsmaskiner och ställningar
Hur Arbetar Vi Alla totalt för att bli ännu bättre och snabbare på In/Återrapportering?
Motorcyklisters attityder och beteende
Energikartläggning företag
2012 års skuldsaneringsutredning Ut ur skuldfällan SOU 2013:72.
En viss enögdhet …?. Aktuell utveckling kring drivningsplanering i Sverige Rolf Björheden Honne
Privat pensionssparande
Privat pensionssparande. Spara själv? Ska det verkligen behövas?
Förslag till Cykelstrategi för Kalmar län
Landsbygdsprogrammet Främja sysselsättningen på landsbygden.
Ett klimatvänligt alternativ
Informationsmöte i Borås
Energikartläggningscheckar - var hittar jag effektiviseringsmöjligheter?
Tillsammans räddar vi liv
Lars Ramstierna
Skyltar, tillstånd och tillsyn
CASE Nässjö Ledarutveckling över gränserna
PBL 2 kap 6§ Ny bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämpad….hänsyn till… översvämningar och erosion.
Rätt fart i Falun! - analys av hastighetsgränser.
Friktion- viktigaste funktion för trafiksäkerhet Bristande friktion bidragande faktor i 10 % av alla MC-olyckor på torr väg. Källa: STRADA Grus i 12 %
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Den bästa energin är… 1.Den aldrig använda 2.Den återvunna 3.Den som är gratis 4.Det förnyelsebara bränslet 5.Den ändliga resursbasen.
Risk- och sårbarhet för dricksvattenförsörjning Boden den 9-10 mars 2010 Länsstyrelsen om vattenskyddsområden Malin Andersson Länsstyrelsen i Norrbotten.
Skolskjuts.
1 Ett hållbart transportsystem - vad bör göras i Örebro? Per Elvingson, Programkansli samhällsbyggnad Örebro kommun, ,
Medlemsmöte 11 juni 2015.
Vindbrukskollen Ett projekteringsverktyg, en e-tjänst och en informationskälla om vindkraftverk. Magnus Nårdal Projektledare.
Trafiksäkerhet Nollvisionen Olyckor Illustrationerna är hämtade ur NTF:s bok Rätt och vett i trafiken, illustratör Sara Mazetti-Nissen, FormForm.
Företagsklimat Företagares och politikers syn på skatter, regler och kostnader Skillnader i synen på företagsklimatet 2010 Dalarnas län.
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Webinarie - Hastighetsdata 2016 Emma Klasson
Förbifart Brunflo Samrådshandling på remiss fram till den 29 april 2016 – förlängd remisstid till juni 2016 Tre alternativa sträckningar förbi Brunflo.
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Kronobergs län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Kalmar län
Så lägger du virke och skogsbränsle
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Blekinge
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Upplands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Gotlands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Södermanlands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Skåne län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Örebro län
Rylanders Kontorsvägen Lysekil Epost
Omställningen av hälso- och sjukvården
Bakgrund Efter bildandet av VMF Qbera år 2000 fanns ett flertal olika transporthandledningar och avlastningsinstruktioner från de tidigare virkesmätningsföreningarnas.
Danderyds kommun - Serverat
Produktion, handel och transport
IBIC/ICF Digital delaktighet Öppna jämförelser
Åtgärdswebb för miljömålen
Bakgrund Efter bildandet av VMF Qbera år 2000 fanns ett flertal olika transporthandledningar och avlastningsinstruktioner från de tidigare virkesmätningsföreningarnas.
Vägdagvatten Föroreningar i vägdagvatten Recipienter
Från sunt förnuft till sund metodik
Branschmöte spårväg tunnelbana
Presentationens avskrift:

Så lägger du virke och skogsbränsle Upplag vid allmän och enskild väg

Nu blir det lättare Generellt tillstånd för virke och skogsbränsle Mindre jobb Ingen ansökningsavgift Så fungerar det Nu är det lättare att söka tillstånd Generellt tillstånd för avlägg vid allmän väg går att söka från Trafikverket. Nytt är att det även går söka tillstånd för skogsbränslen Mindre administration och lägre kostnader Resultatet av ett samarbete mellan Trafikverket, Skogsbranschen, Skogsindustrierna, Skogforsk & SMF

Generellt tillstånd Generellt tillstånd för en eller flera vägar inom länet Vägar: Vägnummer över 500 Max 80 km/h Färre än 2 000 fordon/dygn Generellt tillstånd per län per år Förenklad anmälan för varje avlägg Vägar som berörs: Vägnummer 500 och över, med högsta tillåtna hastighet 80 km/h, där det färdas i genomsnitt färre än 2 000 fordon per dygn.

Mindre jobb & billigare En ansökan Förenklad anmälan för avlägg Lägre kostnader för administration Ett ansökningstillfälle per län och år. Ska helst sökas före 1/12 för nästkommande år Förenklad anmälan för varje avlägg  Lägre kostnader för administration

Så fungerar det Ansökningsförfarande Den nya instruktionen Så här går det till när du ansöker om tillstånd: Ny instruktion från Trafikverket

Så fungerar det Här ansöker du http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-vag/Virkesupplag-vid-vag/ 0771 – 921 921 Tillstånd ska sökas antingen av Trafikverket eller Länsstyrelsen. Vilken avgörs av var upplaget planeras, i vägområdet eller utanför vägområdet. Mail adress, ange region i ämnesraden.

Tillstånd krävs alltid Du måste ha tillstånd för att lägga upp virke! Vem du ska kontakta beror på om upplaget placeras inom eller utanför vägområdet, samt om det är allmän eller enskild väg. Det som illustreras på bilden gäller allmän väg.   Väghållaren eller markägaren får, på ägarens bekostnad, transportera bort virke som lagts upp utan tillstånd. Allmän väg • Inom vägområdet – kontakta väghållaren, det vill säga Trafikverkets region. Se sid 13 och 14 i instruktionen. • Utanför vägområdet – kontakta markägaren eller länsstyrelsen. • Generella tillstånd för upplag inom vägområdet som gäller för flera vägar inom ett län kan sökas hos Trafikverkets regioner.   Enskild väg • Inom vägområdet – kontakta väghållaren. • Utanför vägområdet – kontakta markägaren.

Begreppsförklaringar Upplaget Virke Skogsbränsle Välta Väghållare Allmän väg Enskild väg Vägområde Säkerhetszon Begreppsförklaringar: • Upplaget – platsen vid bilväg där virket mellanlagras före transporten till industrin. Kallas även avlägg. • Virke – rundvedsortiment, till exempel sågtimmer, massaved och energived. Liggtid vid väg max 6 veckor • Skogsbränsle – bränslesortiment såsom grot (grenar och toppar) och delkvistade eller okvist-ade stammar. Stubbved räknas också som skogsbränsle men omfattas inte av Trafikverkets generella tillstånd eller denna instruktion. Liggtid vid väg max 18 månader • Välta – på ett upplag finns en eller flera vältor med olika virkessortiment, till exempel sågtimmer och massaved. Kallas även trave. • Väghållare – den som har ansvar för att vägen sköts och är farbar. I normalfallet är det väg-hållaren som äger vägen. • Allmän väg – en väg där staten genom Trafikverket eller en kommun är väghållningsmyndig-het enligt väglagen. • Enskild väg – alla andra vägar som inte är allmänna. Väghållare för enskilda vägar är fastig-hetsägare, andra markägare, samfällighetsföreningar eller kommuner. • Vägområde – hela det område som har tagits i anspråk för vägen, dvs vägbana, slänter, diken och kantremsor. Till allmän väg hör också rastplats, P-ficka och busshållplats till vägområdet. • Säkerhetszon – inom säkerhetsavståndet vid sidan av vägen ska det vara fritt från farliga hinder. Säkerhetsavståndet mäts från vägkanten och syftar till att öka trafiksäkerheten.  

Säkerheten är viktig Upplagets placering och utformning Vältans placering och utformning Säkerhetsavstånd luftledningar Säkerhetsavstånd korsningar, backkrön etc. Säkerhetshöjande åtgärder

Minska riskerna i trafiken Placera och utforma virkesupplaget trafiksäkert och så att virket kan hanteras säkert och rationellt. I första hand bör upplaget placeras så att fordon inte behöver stå på vägen när de lastar virke. Detta kan åstadkommas genom att man använder en mindre väg som ansluter till vägen eller anordnar en sådan väg. Denna utformning ger en ostörd arbetsplats vid lossning och lastning. Om detta inte går att ordna kan upplaget placeras intill vägen. Virkesupplaget ska då ordnas så att risken att trafikanter kan skadas blir så liten som möjligt. Vägstandard och högsta tillåtna hastighet avgör lämplig placering. Avståndet från upplag till korsningar (både med väg och järnväg), backkrön och kurvor ska vara tillräckligt för att trafikanter ska hinna stanna eller väja för eventuellt hinder.

Minska riskerna i trafiken Placera aldrig ett upplag i riskzonen från en korsning! Välj dessutom en plats så att fordon som ska lasta inte behöver stanna eller parkera i strid med reglerna i trafikförordningen (1998:1276). Bestämmelserna om stannande och parkering finns i 3 kap 45 – 57 §§. Det är bland annat förbjudet att stanna eller parkera ett fordon så att:   • det uppstår fara eller så att trafiken hindras eller störs i onödan, • vägmärken eller trafiksignaler skyms. Upplag får inte anordnas så att: • vattenavrinningen från vägen försvåras • snö kan hopas på vägbanan • snöplogning hindras • skador uppkommer på vägbanan, diken eller slänter • det finns risk för att virke rasar in på vägbanan.

Minska riskerna i trafiken Rekommenderat minsta avstånd från korsningar, backkrön m.m. på allmän väg: Tillåten hastighet, km/tim 50 60 70 80 90 100 110 Avstånd 80 m 100 m 130 m 160 m 190 m 220 m 250 m

Elsäkerhet Tänk på säkerhetsavståndet i närheten av luftledningar. Virkesupplag får aldrig ligga så nära en kraftledning att det finns risk för olyckor i samband med lossning eller lastning av virke med kran. Om det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt bör virket läggas så långt från närmaste kraftledning att virke eller kran inte kan beröra ledningen vid oförutsedda kranrörelser. Tabellen nedan visar minsta horisontella avståndet mellan virke eller kran och kraftledning.   Typ av kraftledning Minsta avstånd mellan virke/kran och ledning Lågspänning 2 m Högspänning, max 40 kV 4 m Högspänning, över 40 kV 6 m Beroende på virkets och kranens arbetsområde, samt spänningen i ledningen kan ett säkerhetsavstånd på 15 – 25 meter vara aktuellt. Kontakta ledningsägaren om virke ska läggas upp i kraftledningsgata eller i närheten av telefonledningar.

Minsta avstånd mellan virke/kran och ledning Elsäkerhet Säkerhetsavstånd luftledningar Typ av kraftledning Minsta avstånd mellan virke/kran och ledning Lågspänning 2 m Högspänning, max 40 kV 4 m Högspänning, över 40 kV 6 m

Rationell hantering Undvik placeringar där det finns risk för ras.

Rationell hantering Vältans placering och utformning • Virket ska läggas upp med stockändarna mot vägen. • Virket i den nedre delen av vältan ska vara jämndraget mot vägsidan. • Vältans idealhöjd är 3 – 3,5 meter och den får inte vara högre än 4,5 meter ovan vägbanan. • Vältans bredd (det vill säga stockarnas längd) bör i normalfallet inte överstiga 6 meter, exkl. eventuellt indrag. • Lägg vältan på underlägg. Var noga vid lastning så att stenar inte följer med i lasset. • Koncentrera virket till få högar. Det underlättar lastningsarbetet och minskar risken att föroreningar följer med virkesfordonet. • Lägg i normalfallet inte stockar kortare än 2,7 meter i vältan. Det finns risk att korta stockar faller av under vidaretransporten Spill ska tas bort från vägen Du är skyldig att ta bort avverkningsrester och liknande som hamnar på vägen när du lossar eller lastar virke. Det räknas till sådant som kan medföra fara eller olägenhet för trafikanterna. Om vägar eller vägslänter skadats i samband med arbetet vid upplaget ska detta snarast rapporteras till väg-hållaren för återställande. Den som skadat vägen har betalningsansvar för lagningen.  

Minska riskerna i trafiken Säkerhetszoner i olika hastighetsintervaller Tillåten hastighet, km/tim 50 60 70 80 90 100 110 Säkerhetszon 3 m 7 m 8 m 9 m Måtten gäller inte där det finns sammanhängande skog eller motsvarande närmare vägen än enligt måtten i tabellen. Avståndet från vägkanten får då vara samma som avståndet till de andra hindren längs vägen.   Om det finns parkeringsfickor längs en väg kan det vara fördelaktigt att anordna upplaget utanför dessa. Dels kommer det längre från körbanan, dels får man en bättre plats för uppställning vid lastning. Busshållplatser får inte användas för virkesupplag.

Minska riskerna i trafiken Vältans placering och utformning Virket eller delar av det kan läggas upp så att det kan fungera som ett räcke eller påkörningsskydd. T ex kan traven förskjutas så att de undre 50 – 100 cm av travens höjd ligger 50 – 100 cm närmare vägen än det virke som ligger högre upp i traven. Det undre lagret ska vara jämndraget.

Minska riskerna i trafiken Enskild väg Det är väghållaren eller markägaren som, utifrån vägens utformning och användningsområde, bestämmer var vältan ska placeras. En välta bör dock ha ett minsta avstånd till vägkanten på 1,5 – 3 meter. Vid grupplastning ska avståndet från vältan till bortre vägkanten vara minst 5,5 meter. Av trafiksäkerhetsskäl rekommenderas, för vägar med större trafikmängder, att de säkerhetszoner som anges för allmän väg tillämpas.

Minska riskerna i trafiken Arbetsmiljö och säkerhet Hastighetssänkning Skyltar Befintliga sidoräcken Tillfälliga räcken Påkörningsskydd Den som ställer upp ett fordon längs vägen för att lossa eller lasta virke är skyldig att se till att andra trafikanter upptäcker fordonet i tid. Detta framgår av reglerna i trafikförordningen.   Föraren kan idag: • sätta ut varningstriangel • använda varningslykta (roterande lykta) • använda varningsblinker (om varningslykta saknas) • använda en särskild varningsanordning (X6 enligt vägmärkesförordningen) som anger att framkomligheten på en väg är inskränkt på grund av ett tillfälligt hinder eller linkande. Texten på anordningen ska vara ”Lastning”. I särskilda fall kan anordningen förstärkas med en gul blinkande lykta för att påkalla särskild försiktighet. • använda sidomarkeringsskärmar för att styra trafiken förbi lastbilen (vägmärke X3 enligt Vägmärkesförordningen). Det kan dock förekomma tillfällen då det inte är möjligt att ställa upp fordonet utan att fara eller hinder uppstår. Vid dessa trafikfarliga situationer kan ytterligare åtgärder behövas. Kontakta väghållaren för samråd.

Ta med hem De generella tillstånden är framtagna för att underlätta arbetet och minska administrationen Instruktionerna finns för att öka säkerheten kring trafiken och det svenska skogsbruket Många risker kan undvikas med sunt förnuft

Skogforsk och Trafikverket i samarbete Generella tillstånd Skogforsk och Trafikverket i samarbete Resultatet av ett samarbete mellan Trafikverket, Skogsbranschen, Skogsindustrierna, Skogforsk & SMF Medredaktörer: Skogsbranschen Skogsindustrierna SMF