EEF:s 6 steg till Energieffektivisering Delkurs Energibehov Birgitta Govén, ATON Teknikkonsult Webbutbildning för att bli EEF-samordnare I kursen Energibehov kommer vi gå igenom vilka parametrar som påverkar energibehovet man har i en byggnad.

Helheten är viktig INNAN man dimensionerar de tekniska systemen i en byggnad ska energibehovet minimeras! Det är viktigt att förstå att ”alla delar påverkar varandra”. Golv, väggar och tak Fönster, dörrar Solskydd Ventilation Människor, maskiner mm Krav på inomhusmiljö Helheten är viktig! Det innebär att alla delar i en byggnad påverkar varandra; installerar du energieffektiv belysning, exempelvis LED, i en fastighet där det tidigare har funnits glödlampor, måste du samtidigt tänka på att kylbehovet minskar. När du ska dimensionera de tekniska systemen måste du tänka på alla ingående delar: golv, väggar och tak Fönster, dörrar Solskydd Ventilattion Människor, maskiner mm Krav på inomhusmiljö

Energi in & ut Energi kommer in och energi läcker ut på olika sätt ur en byggnad. Dock ska man komma ihåg att energin inte kan försvinna totalt sett! Energi, eller snarare värmen, kan gå ut ur byggnaden genom exempelvis ventilationen, luftläckage genom dörrar och fönster, värmeutstrålning från taket samt genom transmission mot luft och mark. Energi tillförs till byggnaden via värme från personer, lampor, maskiner med mera. Det kommer även värme från uppvärmningssystemet som kan bestå av till exempel el, olja, fjärrvärme eller värmepump). Dessutom kommer det värme från solen som strålar in genom fönstren i huset.

Fråga 1

Energibehovet i en byggnad = Energibalans Energibehovet i en byggnad = värme + kyla + fastighetsel + verksamhetsel/hushållsel Det energibehov man har i en byggnad är summan av energin som krävs för värme och kyla samt den elenergi som krävs för fastighetsel och verksamhetsel för en kommersiell byggnad och hushållsel för en bostadsfastighet. Det är alltså det totala energibehovet som är grunden för den dimensionering av energisystemen som ska utföras. Du ska inte överdimensionera dessa system; därför är det viktigt att lägga ner tid så att detta blir någorlunda korrekt utfört. Grundtanken är att du ska minimera energibehovet så gott det går! Några tips för att åstadkomma ett så lågt energibehov som möjligt är att kontrollera att du har rätt temperatur i rummet, exempelvis är ca 21 grader ett bra riktvärde för boendeytor. Ett annat förslag är att installera en värmeväxlare så att du kan överföra värme från ett ställe där du har ett värmeöverskott till ett annat där du har ett värmebehov. TIPS: Kontrollera att du har rätt temperatur inställd Undersök om du kan överföra värme via en värmeväxlare till ett utrymme där du har ett värmebehov

Energi till värme Värmeåtervinning ur ventilationsluften Värme från solfångare Solinstrålning Värme från personer och utrustning Uppvärmning (el, pellets, fjärrvärme, värmepump) Varmvatten Den värmeenergi som behövs i byggnaden kan du få på många olika sätt, bland annat via uppvärmningssystemet, värme från eventuella solfångare, solinstrålning genom fönster, värme från personer och maskiner , värmeåtervinning samt energi till varmvattensystemet. Energin till varmvattensystemet kommer ofta från uppvärmningssystemet som exempelvis kan vara en el- eller pelletspanna, fjärrvärme eller en värmepump av något slag.

Kyla och värme OM värmetillförseln är högre än energibehovet så får vi ett Kylbehov i utrymmet. UNDVIK att värme- och kylanläggning är igång samtidigt i samma utrymme!! Kyl- och värmesystemet är två installationer som det är viktigt att hålla extra koll på. Om värmesystemet är igång samtidigt som kylsystemet får man en ineffektiv anläggning. Det kan man till exempel kolla genom att känna på elementen; är de varma samtidigt som kylbafflar levererar kyla så är det något du bör anmärka på. Det kan förstås vara så att värmetillförseln är högre än energibehovet av naturliga skäl, till exempel en sommardag när det kommer mycket värme genom fönstren i en byggnad. Om värmetillförseln är högre än energibehovet har man ett kylbehov i utrymmet.

Fastighetsel Belysning Ventilation Kyla Hissar mm Fastighetselen i en byggnad består av den elenergi som behövs till installationer utanför affärsverksamheten eller bostäderna. Det kan till exempel vara elenergi till belysning och ventilation i trapphallar, kyla, och elenergi till hissar.  

Fråga 2

Verksamhetsel/Hushållsel Verksamhetsel är den el som används inom verksamheten i kontor, produktions-anläggningar mm (t ex belysning, kopiatorer, produktionsutrustning) Hushållsel är den el som används inne i bostäderna i bostadshus (t ex belysning, TV, datorer, kyl/frys) Verksamhetsel är ett begrepp som används i lokaler som inte används som bostäder; d v s kommersiella lokaler, skolor, sjukhus med mera. Det är den elenergi som går åt för att försörja maskiner, kopiatorer, datorer, belysning med mera inom verksamhetsytan. Hushållsel däremot är el som används i bostäder. Det är den elenergi som försörjer allt vi behöver i våra lägenheter och hus; till exempel belysning, kyl och frys, tvättmaskiner, TV och datorer. I en normalstor villa brukar hushållselen vara ungefär 5 000 kWh per år. Om huset eller lägenheten är eluppvärmt räknas inte den elenergin till hushållselen.

Checklista Kontrollera i energideklarationen om energianvändningen är hög eller låg. Var uppmärksam på om värmesystemet och kylanläggningen är igång samtidigt. Kontrollera att radiatorer inte är varma samtidigt som fönster och dörrar står öppna. Diskutera med fastighetsägaren om att göra åtgärder i rätt ordning. Fråga fastighetsägaren om de följer upp energianvändningen. När du besöker en anläggning första gången kan du använda denna checklista för att bedöma om det är några problem avseende energibehovet. Har du tillgång till energideklarationen är det bra att titta på den specifika energianvändningen uttryckt i kWh/m2 och år för att se om energianvändningen är hög eller låg. Kontrollera att värme och kyla inte är igång samtidigt. Kontrollera också att man inte vädrar genom att ha fönster och dörrar öppna samtidigt som närliggande element är varma. Det är också viktigt att diskutera med fastighetsägaren. Lämpliga frågor att ta upp är till exempel hur viktigt det är att göra energiåtgärder i rätt ordning och även påtala hur viktigt det är att de följer upp energianvändningen, gärna månadsvis.

Hög eller låg energianvändning? Hur vet jag om det är hög eller låg energianvändning i fastigheten? Kolla i Energideklarationen. Där ser du ett referensvärde för en motsvarande byggnad (OBS, detta värde motsvarar dock inte nödvändigtvis en bra energiprestanda) Jämför med BBR:s riktvärden Jämför med förbrukningen i ett passivhus som ska vara max 55 kWh/m2, °C Jämför med energi-förbrukningen föregående år. För att konstatera om det är en hög eller låg energianvändning i fastigheten är det bra att titta i Energideklarationen. Dels ser du energianvändningen för den aktuella byggnaden och dels är det anigvet ett referensvärde för en motsvarande byggnad i Sverige. Det är dock viktigt att notera att referensvärdet inte nödvändigtvis är ett bra värde. Du kan också titta i BBR, det vill säga Boverkets Byggregler som anger hur hög energianvändning det ska vara när man bygger nytt idag. Vill man sikta riktigt högt kan man jämföra med ett Passivhus där energianvändningen är riktigt låg, max 55 kWh per m2 och år. Genom att jämföra energianvändningen med föregående år kan du se om den har stigit eller sjunkit. Detta kan ge en indikation på att något har hänt i byggnaden eller att klimatet har varit annorlunda.

Värme och kyla samtidigt Kontrollera att värme- och kylanläggningen inte är igång samtidigt i samma utrymme. Kontrollera att radiatorer inte är varma samtidigt som fönster och dörrar är öppna för att vädra t ex. Är det för varmt; sänk temperaturen och vädra effektivt (med förstånd) Det är viktigt att man inte värmer och kyler samtidigt i samma utrymme. Ett enkelt sätt att kontrollera detta är att känna efter om radiatorerna är varma samtidigt som kylbafflar ger kyla eller att man vädrar och släpper in kall luft genom fönster och dörrar. Är det för varmt i lokalen är det lämpligt att påpeka detta för fastighetsägaren; ofta kan det åtgärdas enkelt genom att ändra börvärdet i uppvärmningssystemet.

Diskutera med fastighetsägaren Ofta vill fastighetsägaren åtgärda ett problem; det som han eller hon upplever som det mest akuta. Det är bra att påpeka att det är viktigt att göra saker och ting i rätt ordning; åtgärda klimatskalet innan man dimensionerar värmesystemet t ex. Att energieffektivisera innebär att man ska minska energibehovet i byggnaden. Genomför åtgärder i paket, det vill säga om en åtgärd ska utföras är det ofta lämpligt att göra flera samtidigt med god lönsamhet. Påpeka att det är viktigt att göra en LCC-kalkyl för att bedöma om åtgärden är lönsam eller inte. I alla sammanhang där man ska energieffektivisera är det viktigt att prata och diskutera med fastighetsägaren. Ofta vill man endast åtgärda ett problem som är det mest akuta. Som energirådgivare är det då bra att informera att det kan vara flera saker som påverkar och det är viktigt att göra åtgärder i rätt ordning. Till exempel är det viktigt att minska värmeförlusterna i klimatskalet innan man dimensionerar en ny värmeanläggning. För att göra en bedömning om åtgärder är lönsamma eller inte ska man göra en LCC-kalkyl, d v s en Livscykelkostnadsberäkning som redovisar kostnaden för anläggningen över dess livslängd inklusive både investering, energi- och driftskostnad.

Graddagar Begreppet Graddagar används för att beräkna hur mycket energi som behövs för att värma upp en fastighet på en särskild ort. Man antar att när temperaturen överstiger en viss gräns så behöver inte uppvärmningssystemet vara igång; det räcker med den internvärme som kommer från människor, apparater med mera. På SMHI:s hemsida kan du få information om antalet graddagar på din ort. För att få antalet graddagar på en viss ort så tar man skillnaden mellan gränsvärdet och den utetemperatur som har varit på orten och multiplicerar med ett (en dag) för att få antalet graddagar för just det dygnet. Därefter summeras alla graddagar över året. Ett annat begrepp är normalårskorrigering. Det innebär att man jämför det aktuella antalet graddagar med antalet graddagar som har varit under ett normalår.

Beräkna energibesparingen Ett lätt sätt att beräkna energibesparing är att använda gradtimmar Besparing = Arean * skillnad i U-värde * gradtalet (nyckeltal nedan) för orten Nyckeltal Ett lätt sätt att beräkna energibesparingen är att använda sig av begreppet gradtimmar. Det är antalet graddagar multiplicerat med 24. Om man till exempel ska räkna ut energibesparingen man får genom att installera energieffektiva fönster så tar du fönsterarean gånger skillnaden i U-värdet före och efter gånger gradtimmarna (nyckeltalen i tabellen).

Fråga 3

Beräkningsprogram Till din hjälp finns det många beräknings-program som räknar ut energibehovet för en byggnad. En del är enkla att hantera och andra kräver mer information vid inmatningen. Energikalkylen (www.energimyndigheten.se) Energihuskalkylen EnergyCalc ENORM Om du ska räkna ut energibehovet i stora fastigheter finns det många olika beräkningsprogram du kan använda dig av. En del kräver större noggrannhet och fler parametrar än andra i inmatningen. En bra början är att gå in på Energimyndighetens hemsida och använda sig av deras program som heter Energikalkylen; det är förhållandevis lätt att mata in parametrar i detta beräkningsprogram.

Sammanfattning Innan man dimensionerar de tekniska installationerna är det viktigt att se över energibehovet i byggnaden. Det lönar sig att se över helheten och göra upp en energiplan med åtgärder för att minska energibehovet både på kort och lång sikt. Kontrollera energianvändningen med jämna mellanrum för att se om den förändras. Vid en ökning är det viktigt att analysera varför den har stigit; det kan vara naturliga orsaker, men det kan också bero på saker som bör åtgärdas, exempelvis att värme- och kylanläggning går samtidigt. Diskutera också med fastighetsägaren om i vilken ordning åtgärder bör utföras. Lista över EEF-företag och vad de erbjuder för tjänster eller produktområden finns på hemsidan. Arbeta gärna tillsammans med andra företag för att komplettera era kunskaper så att ni tillsammans täcker helheten. På så vis åstadkommer ni en bra lösning för kunderna.