Föreläsning 4 28 jan 2009.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 13: Resolution •Resolution i satslogiken •Resolution i predikatlogiken.
Advertisements

Föreläsning 3 25 jan 2010.
Boende för Äldre – Mer än +55
Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Nulägesanalys genom frågor
Talföljder formler och summor
Kurvor, derivator och integraler
Kap 4 - Trigonometri.
Reactions an Equilibrium
F3 Matematikrep Summatecknet Potensräkning Logaritmer Kombinatorik.
Kap 1 - Algebra och funktioner
Kjell Prytz, Högskolan i Gävle,
De nordiska reglerings- myndigheternas arbete med att införa en gemensam nordisk slutmarknad Marielle Liikanen.
1 TIL SALGS Kom och köp! Lennart Lönngren. 2 TIL SALGS står det oftast. Men nyss såg jag på ett hus i Tromsø ett alternativ: KAN KJØPES Kan de båda uttrycken.
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
EKVATIONSMASKINEN.
När blir ett ord svenskt då?
Föreläsning 2 21 jan 2008.
Vill du lära dig kort division?
Föreläsning 7 Analys av algoritmer T(n) och ordo
L U N D S U N I V E R S I T E T 6 november 2009 – konferensen Utmana hemlösheten Sune Sunesson: Vad skapar och befäster hemlösheten…
Next previous Refactoring och lite mönster kodade i Java Innehåll Vad är refactoring? Ett större refactoringexempel Några mönster kodade i Java OOMPA 2000.
Preterium av svaga verb & haben
Lund Studentlitteratur
Grunderna - Från ett logiskt perspektiv André Bodin, Anders Edholm – 2011.
(Några begrepp från avsnitt 14.2)
Kunskap 3: Rationalism och Empirism
Föreläsning 1 19 jan 2008.
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Kommentarer F5 BE1 Några nyttiga exempel: Hur ser en enstaka puls ut i frekvensplanet? Pulsen är tidskontinuerlig och icke-periodisk, dvs vi använder FOURIER-transform.
FUNKTIONSMASKINER.
Centrala Gränsvärdessatsen:
Frågeutveckling inom MSSQL
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 11: Funktionella språk Funktioner och variabler i matematiken Funktionella språk LISP, ML och.
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Fysikexperiment 5p Föreläsning Korrelationer Ett effektivt sätt att beskriva sambandet mellan två variabler (ett observationspar) är i.
Kort om vår service och nya arbetssätt.
Egenskaper för punktskattning
Talperception 2 Något lite om psykoakustik Psykoakustik Psykoakustiken är en gren av psykofysiken. Det låter kanske konstigt och svårt, men är egentligen.
Föreläsning 4: Sannolikhetslära
Simulering Introduktion Exempel: Antag att någon kastar tärning
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
Kan två räta linjer ge upphov till kaos? Matematikbiennalen 2010 Hans Thunberg, KTH Torsten Lindström, Linnéuniversitetet.
Matematisk statistik och signal-behandling - ESS011 Föreläsning 3 Igor Rychlik 2015 (baserat på föreläsningar av Jesper Rydén)
Pivottabeller.
Föreläsning 11 Logik med tillämpningar Innehåll u Generell resolution u Kapitel i Ben-Ari.
Lennart Edblom, Frank Drewes, Inst. f. datavetenskap 1 Föreläsning 12: -kalkylen allmänt om -kalkylen syntax semantik att programmera i -kalkylen.
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij 5B1200 Differentialekvationer och transformer 29 april B1200 Differentialekvationer och transformer I,
Satslogik, forts. DAA701/716 Leif Grönqvist 5:e mars, 2003.
Spektrala Transformer
Föreläsning 14 Logik med tillämpningar Innehåll u Cuts och negation u Input/output u Extralogiska predikat u Interaktiva program, failure-drivna.
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 12: -kalkylen allmänt om -kalkylen syntax semantik att programmera i -kalkylen.
Några allmänna räkneregler för sannolikheter
Föreläsning 4 27 jan I en Fourierserie blir en koefficient t.ex. stor om funktionen harmoniserar med resp. trigonometrisk funktion dvs. De sinus-
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
DT1130 Spektrala Transformer Jonas Beskow Spektrala Transformer Introduktion svängningar & fasvektorer.
Dagens ämnen Maclaurins formel Taylors formel Restterm i ordo-form
Lennart Edblom, Frank Drewes, Inst. f. datavetenskap 1 Föreläsning 13: Resolution Resolution i satslogiken Resolution i predikatlogiken.
Om personlig identitet 1. Har vi handlingsfrihet i den meningen att inget fram till den tidpunkt då vi träffar våra val (angående hur vi ska handla) oåterkalleligt.
1 Stokastiska variabler. 2 Variabler En variabel är en egenskap hos en individ /objekt. En variabel kan, som vi tidigare sett, vara kvalitativ eller kvantitativ.
Daniel Nylén, Institutionen för Informatik Design 1.
Kurvor, derivator och integraler
Kap 5 – Trigonometri och komplettering kurs 3c
Kap 5 – Trigonometri och komplettering kurs 3c
Kap. 1 Trigonometri och formler
Kap 5 – Trigonometri och komplettering kurs 3c
Föreläsning 1 18 jan 2010.
Kap. 1 Trigonometri och formler Snabbrepetition
Kap. 1 Trigonometri och formler
Presentationens avskrift:

Föreläsning 4 28 jan 2009

I en Fourierserie blir en koefficient t. ex I en Fourierserie blir en koefficient t.ex. stor om funktionen harmoniserar med resp. trigonometrisk funktion dvs. De sinus- och cosinus-funktioner som harmoniserar mest med funktionen ger alltså störst bidrag i serien

Ex.

Låt vara en kontinuerlig funktion med ändlig utsträckning dvs Låt vara en kontinuerlig funktion med ändlig utsträckning dvs. sådan att Betrakta då den funktion som är periodisk med perioden som är sådan att

Vi kan då utveckla i en Fourierserie med grundvinkelfrekvensen dvs. där

Låt oss nu införa beteckningen så att Sätter vi in detta uttryck för i Fourierserien för och betraktar i intervallet så får vi att

så där kallas för Fouriertransformen av Fouriertransformen existerar om t.ex. är en absolutintegrerbar funktion med ändligt många diskontinuiteter. Se även Dirichletvillkoren på sidan 347 för något svagare villkor på funktionen

Ex Fouriertransformen är och Fourierkoefficienterna är

forts. Ex Fouriertransformen Fourierkoefficienterna

Ex.

Några transformer där

Några viktiga egenskaper

T.ex. ty är absolutintegrerbar