Föreläsning 3 25 jan 2010.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
DERIVATAN – ETT EXEMPEL
Advertisements

F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 13: Resolution •Resolution i satslogiken •Resolution i predikatlogiken.
Föreläsning 4 28 jan 2009.
Talföljder formler och summor
Kurvor, derivator och integraler
Kap 4 - Trigonometri.
Andragradsfunktioner & Andragradsekvationer
En genomgång av spelet: Dubbelkrig-Grön
F3 Matematikrep Summatecknet Potensräkning Logaritmer Kombinatorik.
Point Estimation Dan Hedlin
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Numeriska beräkningar i Naturvetenskap och Teknik
Funktioner och programorganisation
Föreläsning 2 21 jan 2008.
Matematik Kurs C Grafer och derivator.
Next previous Refactoring och lite mönster kodade i Java Innehåll Vad är refactoring? Ett större refactoringexempel Några mönster kodade i Java OOMPA 2000.
Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar
Spektrala Transformer för Media
FL2 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
732G22 Grunder i statistisk metodik
Ämnen Följer kapitlen i boken
Kontinuerliga system: Differentialekvationer
Silberschatz, Galvin and Gagne ©2009 Operating System Concepts – 8 th Edition, Kapitel 7: Deadlocks.
MaB: Andragradsekvationer
(Några begrepp från avsnitt 14.2)
Sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion
Pointers. int a=5; int f(int b) { a--; b++; return b; } int main() { int a=3; printf("%d,",f(a)); printf("%d",a); return 0; }
Byggnadsmekanik gk 2.1 SNITTKRAFTER
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1
Algebra och ekvationer
Föreläsning 1 19 jan 2008.
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Dagens ämnen Vektorrum Underrum Linjärt hölje
Kommentarer F5 BE1 Några nyttiga exempel: Hur ser en enstaka puls ut i frekvensplanet? Pulsen är tidskontinuerlig och icke-periodisk, dvs vi använder FOURIER-transform.
2 Ändringskvot och derivata
Grundlägande statistik,ht 09, AN1 F5 Kombinatorik (KW 1.6) Ex.: På en matsedel finns tre förrätter, två huvudrätter och två efterrätter. På hur många olika.
Exder EPC. Exder EPC Välkommen! I det här bildspelet går vi igenom hur man lägger upp nya artiklar samt skickar artikelinformation. Du bläddrar framåt.
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Det finns i V en operation kallad addition, betecknad + sådan att
KVALITATIV ANALYS - FACKVERK
Centrala Gränsvärdessatsen:
En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: y x För en mätserie som denna är det.
Fysikexperiment 5p Föreläsning Korrelationer Ett effektivt sätt att beskriva sambandet mellan två variabler (ett observationspar) är i.
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
Formell logik Kapitel 9 Robin Stenwall Lunds universitet.
Täthetsfunktion f(x) (”pdf”) Och fördelningsfunktion F(x) (”cdf”)
Föreläsning 4: Sannolikhetslära
Simulering Introduktion Exempel: Antag att någon kastar tärning
Vägda medeltal och standardvägning Index
Föreläsning 7 Fysikexperiment 5p Poissonfördelningen Poissonfördelningen är en sannolikhetsfördelning för diskreta variabler som är mycket.
N V M DIAGRAM Samband mellan q V och M
Dagens ämnen Matriser Linjära ekvationssystem och matriser
Spektrala Transformer
Spektrala Transformer
DT1130 Spektrala Transformer Jonas Beskow Spektrala Transformer Faltning & Z -transform.
© Anders Broberg, Lena Kallin Westin, 2007 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 14.
Föreläsning 4 27 jan I en Fourierserie blir en koefficient t.ex. stor om funktionen harmoniserar med resp. trigonometrisk funktion dvs. De sinus-
Förra föreläsningen: Historisk utveckling av elektromagnetismen Vektorer Koordinatsystem.
Dagens ämnen Maclaurins formel Taylors formel Restterm i ordo-form
Lennart Edblom, Frank Drewes, Inst. f. datavetenskap 1 Föreläsning 13: Resolution Resolution i satslogiken Resolution i predikatlogiken.
Dagens ämnen ● Potensserier ● Definition ● Var konvergerar potensserien ● Räkning med potensserier ● Derivering ● Integrering ● Maclaurinserier.
Dagens ämnen Numeriska serier Definition av konvergens
Lars Madej  Talmönster och talföljder  Funktioner.
Betingade sannolikheter. 2 Antag att vi kastar en tärning och noterar antalet prickar som kommer upp. Låt A vara händelsen ”udda antal prickar”, dvs.
Manada.se Geometrisk summa och linjär optimering.
Det finns i V en operation kallad addition, betecknad + sådan att
Dagens ämnen Vektorrum Definitionen Underrum Linjärt hölje
Föreläsning 1 18 jan 2010.
Presentationens avskrift:

Föreläsning 3 25 jan 2010

Om är ett linjärt och tidsinvariant system (LTI-system) med impulssvaret så vet vi sedan tidigare att dvs utsignalen kan fås genom faltning av insignalen med impulssvaret. Speciellt får vi att

Om är en reell funktion så får vi t. ex Om är en reell funktion så får vi t.ex. att Pga att så säger vi att är egenfunktioner till systemet

Låt vara ett fixt tal (grundvinkelfrekvensen) Egenfunktionerna är samtliga periodiska med perioden Eftersom systemet är linjärt så är det också lätt att studera vad som händer med linjär- kombinationer av sådana egenfunktioner.

Det är naturligt att fråga sig vilka funktioner som egentligen kan skrivas som en linjärkombination av dessa egenfunktioner. Det visar sig att alla kontinuerliga funktioner med perioden kan skrivas på formen

Om vi multiplicerar båda led i identiteten med och integrerar över en period så får vi Vilket ger oss en formel för att beräkna koefficienterna . Speciellt följer det att koefficienterna är entydigt bestämda.

Fourierserier Givet en funktion med perioden så säger vi att serien där är (den komplexa) Fourierserien till och vi skriver

Ex. så

Om är reell så är och därmed

forts. Ex.

Man kan naturligtvis beräkna den reella Fourierserieutvecklingen direkt utan att gå via den komplexa Fourieserien. Vi får då att där

Konvergens av Fourierserier Man kan visa att om är begränsad och deriverbar, utom i ett ändligt antal punkter, i varje intervall av periodlängd så är I alla punkter där funktionen är deriverbar. Om funktionen är diskontinuerlig i så konvergerar Fourierserien mot

Se även Dirichlet-villkoren i boken sid 286 för något svagare villkor för konvergens av Fourierserier. Konvergenshastigheten beror på regulariteten hos . T.ex. är Fourierkoefficienterna av storleksordningen om är diskontinuerlig i någon punkt, medan de är av storleksordningen om är kontinuerlig överallt. Om alla derivator upp till r:te ordningen är kontinuerliga så är Fourierkoefficienterna av storleksordningen

Jämna och udda funktioner Om är en jämn funktion så får vi att Så Fourierserien består enbart av cosinus-termer

På liknande sätt ser vi Fourierserien till en udda funktion bara innehåller sinus-termer dvs. Ex. är en udda funktion så vi måste ha Vilket stämmer med tidigare kalkyler

Givet en funktion som bara är definierad på ett intervall så kan vi definiera den periodiska utvidgningen som är sådan att Då kommer Fourierserien för att konvergera mot i alla kontinuitetspunkter på intervallet Ex. t.ex. är

Om man vill kan man först utvidga till en jämn funktion på intervallet och därefter utvidga denna jämna funktion till en periodisk funktion med perioden . Den erhållna Fourier- serien kommer då att bli en ren cosinusserie och speciellt är Genom att istället utvidga till en udda funktion så får vi att

Ex. Antag att vi vill utveckla i en ren cosinusserie på intervallet Ex. Antag att vi vill utveckla i en ren cosinusserie på intervallet . Betrakta då den periodiska funktionen där Vi får att

Derivering av Fourierserier Om är en periodisk och begränsad funktion sådan att är styckvis deriverbar så kan vi derivera Fourierserien för termvis och få att i alla punkter där existerar

Ex.

Multiplikationssatsen… Parsevals formel … Bessels olikhet (uppskattning av felet)…