För ökad jämställdhet genom hela livet. Jämnt ska vara jämt

Bakgrund En rapport om hallänningens liv och livsvillkor ur ett intersektionellt perspektiv, ”Från vaggan till graven” Synliggör jämställdhet och jämlikhet idag i Halland för olika grupper i samhället Region Halland har tillsammans med Länsstyrelsen i Halland tagit fram en rapport om hallänningens liv och livsvillkor ur ett intersektionellt perspektiv som går under namnet ”Från vaggan till graven.”   Syftet med denna rapport är att synliggöra hur jämställdhet och jämlikhet ser ut idag i Halland för olika grupper i samhället. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Det handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället. Jämlikhet är ett socialt tillstånd där alla människor inom ett visst samhälle eller inom en viss isolerad grupp har samma status och respekt, att alla människor är lika mycket värda. Bakgrund

Mål Insikter om ojämställdhet och ojämlikhet i Halland samt kunskap om orsaker och konsekvenser Vilja att förändra och nå verkliga och strukturella förändringar Engagemang hos politiker och tjänstepersoner i offentliga organisationer, företag, civilsamhället och allmänhet Visa på hur jämställdhet och jämställdhet på sikt bidrar till Hallands tillväxt Mål är att på kort sikt ge insikter om att ojämställdhet och ojämlikhet finns i Halland samt peka på dess orsaker och konsekvenser. På lång sikt vill vi skapa vilja och engagemang att förändra och nå verkliga och strukturella förändringar i regionen. Detta genom Engagemang hos politiker och tjänstepersoner i offentliga organisationer, företag, civilsamhället och allmänhet Viktigt är att visa hur jämställdhet och jämställdhet på sikt bidrar till Hallands tillväxt Mål

Hur ska vi skapa förändring och få engagemang? Rapporten om jämställdhet och jämlikhet i Halland görs lättillgänglig Fokus på de mest brännbara frågorna och dess orsaker och konsekvenser Fakta på skillnader i jämställdhet och jämlikhet genom livet Anledningar att prata jämställdhet och jämlikhet i olika sammanhang Vi vill skapa engagemang genom att göra rapporten och fakta om jämställdhet och jämlikhet i Halland lättillgänglig. Detta gör vi genom att lyfta fram de mest brännbara frågorna och konkret ge exempel på orsak och konsekvenser.   Vi ökar engagemanget genom att visa fakta på skillnader i jämställdhet och jämlikhet genom hela livet där vi valt ut ämnen som engagerar många i våra målgrupper. Förändring av attityder och beteenden kommer genom att hitta anledningar att prata jämställdhet och jämlikhet i olika sammanhang för att skapa engagemang över tid. Förändring och engagemang

För ökad jämställdhet och jämlikhet genom hela livet jamnt.regionhalland.se Balans och rättvisa oavsett kön, bakgrund, förutsättningar. Alla människor är lika mycket värda. Makt, inflytande och resurser är rättvist fördelade. Jämställdhet och jämlikhet är alltid lika viktigt. Samma status och respekt gäller alla människor i Halland, oavsett grupp eller bakgrund. Jämlikhet och jämställdhet handlar om vikten av balans och rättvisa mellan människor i Halland oavsett kön, bakgrund, förutsättningar. Jämnt betonar också att alla människor är lika mycket värda och att makt, inflytande och resurser är rättvist fördelade. Jämt poängterar att jämställdhet och jämlikhet i Halland alltid är lika viktigt. genom hela livet, i alla sammanhang, både på jobbet och på fritiden. Jämnt ska vara jämt understryker att samma status och respekt gäller alla människor i Halland, oavsett grupp eller bakgrund. För ökad jämställdhet och jämlikhet genom hela livet Logotyp

1. Brännbara frågor 2. Reflekterande frågor 3. Jämställdhetstestet 1.1. Inkomst 1.2. Arbetsmarknad 1.3. Utbildning 1.4. Psykisk ohälsa 1.5. Sexualbrott 1.6. Utanförskap 1.7. En doft av 50-tal 2. Reflekterande frågor 3. Jämställdhetstestet I denna ppt finns under första punkten 7 brännbara frågor där illustrationer och filmer är kopplade till respektive fråga. Övriga punkter är ett bruttomaterial av ppt där du som presentatör kan välja att lyfta fram illustrationer och filmer, testa kunskapsnivån i gruppen genom testet och koppla på de reflekterande frågor som känns relevanta i sammanhanget. Du kan även använda samma mall när du tar fram eget innehåll. Innehållsförteckning

1. Brännbara frågor 1 Brännbara frågor

Fråga 1/7 Visste du att kvinnor i Halland har högre utbildning men ändå tjänar mindre än män? 1.1 Inkomst

Störst skillnad mellan kvinnor och mäns inkomster Fråga 1/7: Visste du att kvinnor i Halland har högre utbildning men ändå tjänar mindre än män? Störst skillnad mellan kvinnor och mäns inkomster Fler kvinnor än män läser vidare efter gymnasiet Kvinnodominerade branscher är sämre betalda Kvinnornas pension är två tredjedelar av männens I Halland har vi störst skillnad mellan kvinnor och mäns inkomster jämfört med alla andra regioner i Sverige. Fler kvinnor än män i Halland läser vidare i minst tre år efter gymnasiet. Ändå har kvinnorna svårt att komma upp i samma lön som en man med lägre utbildning. Kvinnodominerade branscher är generellt sett sämre betalda än de mansdominerade, i förhållande till utbildningsnivå.  Inkomstskillnaden blir ännu mer kännbar efter pensionen. Kvinnornas pension är i genomsnitt bara runt två tredjedelar av männens. 1.1 Inkomst

Inkomst för halländska kvinnor och män i olika åldrar. Fråga 1/7: Visste du att kvinnor i Halland har högre utbildning men ändå tjänar mindre än män? Från att kvinnorna har tjänat 90 procent av männens lön under de första åren på arbetsmarknaden, ökar gapet till 75 procent under åren då man bildar familj.  Ett gap som består genom hela livet och aldrig återhämtar sig. Inkomst för halländska kvinnor och män i olika åldrar. Källa: Regionfakta 2016. 1.1 Inkomst

Fråga 2/7 Halland har en arbetsmarknad som gynnar inrikes födda, gymnasieutbildade män – men hur är det för alla andra? 1.2 Arbetsmarknad

Fler jobb inom manligt dominerade branscher som bygg och tillverkning Fråga 2/7: Halland har en arbetsmarknad som gynnar inrikes födda, gymnasieutbildade män – men hur är det för alla andra? Män med gymnasieutbildning genomsnittlig årsinkomst 326 700 kr/år, Kvinnor 242 800 kr/år Fler jobb inom manligt dominerade branscher som bygg och tillverkning Fler män startar och driver företag Högskoleutbildade kvinnor har jämförbar inkomst med gymnasieutbildade män Få stora företag och offentliga institutioner ger färre arbetstillfällen för högutbildade kvinnor Invandring före 12 års ålder ökar möjligheterna till högre utbildningsnivå och bra jobb Män med gymnasieutbildning tjänar mer i Halland oavsett åldersgrupp. Inkomsten är 326 700 kr per år för män, för kvinnor 242 800 kr per år. I Halland finns det fler jobb inom manligt dominerade branscher, bland annat inom bygg och tillverkning. Det är också fler män som startar och driver företag. I Halland behöver du som kvinna högskoleutbildning för att komma upp i jämförbar medelinkomst som en man med gymnasieutbildning. Samtidigt finns det i Halland en relativ avsaknad av stora företag och offentliga institutioner, vilket leder till färre arbetstillfällen inom de områden högutbildade kvinnor ofta arbetar inom. Har du invandrat före 12 års ålder ökar möjligheterna att nå en högre utbildningsnivå, vilket i sin tur ger större möjligheter att få ett bra jobb 1.2 Arbetsmarknad

Fråga 2/7: Halland har en arbetsmarknad som gynnar inrikes födda, gymnasieutbildade män – men hur är det för alla andra? Andelen företagare är högre i Halland, men fler än dubbelt så många företag startas av män. Andelen kvinnor som leder nya företag ligger ungefär som rikssnittet. Generellt sett har företagare lägre utbildningsnivå än anställda. Eftersom kvinnor har högre utbildningsnivå kan det vara en av flera anledningar till att kvinnor startar färre företag. Andra anledningar kan vara svårigheten att driva företag samtidigt som man ska ta hand om hem och barn. Andelen män och kvinnor som startar företag i Halland. Källa: Tillväxtanalys 2017 1.2 Arbetsmarknad

Fråga 3/7 Hur påverkar det vår framtid i Halland att vi väljer utbildning efter kön, bakgrund och våra föräldrars utbildningsnivå? 1.3 Utbildning

Elever med gynnsamma hemförhållanden presterar bättre Fråga 3/7: Hur påverkar det vår framtid i Halland att vi väljer utbildning efter kön, bakgrund och våra föräldrars utbildningsnivå? De som ej når målen i lågstadiet saknar oftare gymnasieutbildning i vuxen ålder I årskurs tre når pojkar mer sällan än flickor upp till de krav som ställs Elever med gynnsamma hemförhållanden presterar bättre Barn med utrikes bakgrund går mindre i förskolan, vilket kan påverka språkutvecklingen Utbildningsvägen väljs traditionsbundet och traditionellt Kvinnodominerade branscher värderas lägre (utifrån lön) De grupper som sällan når målen i lågstadiet, saknar oftare gymnasieutbildning i vuxen ålder. Redan i årskurs tre når pojkar mer sällan än flickor upp till de krav som ställs. Elever med gynnsamma hemförhållanden presterar bättre. Det handlar bl a om föräldrarnas ekonomiska möjligheter och hur de kan ge stöd i skolarbetet. Även trångboddhet ger konsekvenser. Barn med utrikes bakgrund går mer sällan i förskolan, vilket kan ge negativa effekter på språkutvecklingen. Utbildningsvägen väljs traditionsbundet och traditionellt. Dessutom värderas kvinnodominerade branscher lägre (utifrån lön). Det gör att inkomstskillnaderna fortsätter att öka. 1.3 Utbildning

Andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Fråga 3/7: Hur påverkar det vår framtid i Halland att vi väljer utbildning efter kön, bakgrund och våra föräldrars utbildningsnivå? En lägre andel barn i Halland växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll, men en majoritet av dessa barn har utrikes bakgrund. Andelen barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll. Källa: Region Halland 2015. 1.3 Utbildning

Fråga 4/7 Hur kommer det sig att var femte 18-åring i Halland lider av psykisk ohälsa?

Utrikes födda är överrepresenterade i statistiken för psykisk ohälsa Fråga 4/7: Hur kommer det sig att var femte 18-åring i Halland lider av psykisk ohälsa? Var femte (21%) i åldrarna 18-29 år lider av nedsatt psykiskt välbefinnande Utrikes födda är överrepresenterade i statistiken för psykisk ohälsa  Personer med funktionsnedsättning uppger sämre psykiskt välmående Normbrytande grupper, som HBTQ-personer, upplever utanförskap 17% bland unga män osäkra på sin sexualitet, har försökt att ta sitt liv I åldrarna 18–29 år lider så många som var femte (21 procent) av nedsatt psykiskt välbefinnande i Halland. I Kungsbacka hela 31 procent av de unga kvinnorna, men endast 6 procent av de unga männen.  Även utrikes födda är överrepresenterade i statistiken över personer som lider av psykisk ohälsa.  Personer med funktionsnedsättning uppger också sämre psykiskt välmående än personer utan funktionsnedsättning. Normbrytande grupper, som t e x HBTQ-personer upplever ofta en känsla av utanförskap i såväl hemmet som i skolan. Enligt en nationell studie från Statens folkhälsoinstitut är det hela 17 procent bland de unga männen som är osäkra på sin sexualitet/som någon gång har försökt att ta sitt liv. Det kan jämföras med 3 procent bland de heterosexuella männen. 1.4 Psykisk ohälsa

Unga på högstadiet som känner sig stressade varje dag 2011–2014. Fråga 4/7: Hur kommer det sig att var femte 18-åring i Halland lider av psykisk ohälsa? Den psykiska ohälsan får konsekvenser för den enskilda individen och samhället i stort. En mer jämställd skola och ett mer jämställt och tolerant samhälle i stort skulle kunna främja en god hälsa för alla. Skolstress är en bidragande orsak till att många unga mår dåligt. Bland kommunerna i  Halland har Laholm lägst andel flickor och Hylte lägst andel pojkar på högstadiet som upplever stress varje dag. Falkenberg har högst andel elever (både flickor och pojkar) på högstadiet som upplever stress varje dag. Unga på högstadiet som känner sig stressade varje dag 2011–2014. Siffrorna visar variationen av kommungenomsnittet för de halländska kommunerna. Källa: LUPP. 1.4 Psykisk ohälsa

Fråga 5/7 Visste du att 27 procent av alla unga tjejer i Västsverige uppger att de blivit utsatta för sexualbrott? 1.5 Sexualbrott

30% av de halländska kvinnorna är rädda för att gå ut ensamma Fråga 5/7: Visste du att 27 procent av alla unga tjejer i Västsverige uppger att de blivit utsatta för sexualbrott? 30% av de halländska kvinnorna är rädda för att gå ut ensamma 27% av de västsvenska kvinnorna i åldrarna 16 – 24 år uppger att de har råkat ut för sexualbrott Antalet anmälda hatbrott är lägre i Halland än rikssnittet- men det är inte lika tryggt för alla 6% av homosexuella män har varit utsatta för våld, jämfört med 3% av de heterosexuella män 30 procent av de halländska kvinnorna säger att de är rädda för att gå ut ensamma. Det kan jämföras med knappt 8 procent av männen. Unga kvinnor är extra utsatta för den här typen av brott. 27 procent av de västsvenska kvinnorna i åldrarna 16-24 år uppger att de har råkat ut för sexualbrott. Antalet anmälda hatbrott är lägre än rikssnittet. 58 personer/100 000 invånare i polisområde Region Väst, jämfört med rikssnittet 71 personer. Men det är inte lika tryggt för alla. 6 procent av de homosexuella männen, närmare 4 procent av de homosexuella kvinnorna och 10 procent av de bisexuella kvinnorna har varit utsatta för våld. Det jämfört med ca 3 procent av de heterosexuella männen och 2 procent av de heterosexuella kvinnorna. Våldtäkt, sexuella kränkningar eller tvång, liksom annat sexuellt ofredande går under benämningen sexualbrott.  1.5 Sexualbrott

Fråga 5/7: Visste du att 27 procent av alla unga tjejer i Västsverige uppger att de blivit utsatta för sexualbrott? 30 procent av de halländska kvinnorna säger att de är rädda för att gå ut ensamma.  Statistiken visar dock att de som är mest utsatta för våld är unga män i åldrarna 16-24 år och den största risken löper de ute i gatumiljön. Så många är rädda att gå ut ensamma i Halland jämför med riket. Källa: Folkhälsodata och Region Halland, 2014. 1.5 Sexualbrott

Fråga 6/7 Hur påverkar det Halland när vissa grupper inte finns med där besluten fattas? 1.6 Utanförskap

Ju mer utsatthet det finns i en kommun, desto lägre valdeltagande Fråga 4/7: Hur påverkar det Halland när vissa grupper inte finns med där besluten fattas? Ju mer utsatthet det finns i en kommun, desto lägre valdeltagande I Kungsbacka röstar 92%, jämfört med Hylte 85%. Betydligt lägre valdeltagande bland utrikesfödda, oavsett kön och åldersgrupp Lägst valdeltagande har utrikes födda unga män (65%) och äldre kvinnor (67%) 45% kvinnor är invalda i Kommunfullmäktige i Halland 7% utrikes födda är invalda i Kommunfullmäktige i Halland, fler kvinnor än män Kön, bakgrund, utbildningsnivå och funktionsnedsättningar påverkar delaktighet i politiken och samhällsutvecklingen   I Halland har vi ett relativt högt valdeltagande. Ju mer utsatthet det finns i en kommun, desto lägre valdeltagande. I Kungsbacka röstar 92 procent, jämfört med Hyltes 85 procent. Bland utrikesfödda ser man ett betydligt lägre valdeltagande, oavsett kön och åldersgrupp. Lägst valdeltagande har unga män (65%) och äldre kvinnor (67%) som är utrikes födda. Bland de som har valts in i Kommunfullmäktige i Halland är i snitt 45 procent kvinnor. 7 procent är utrikes födda – något fler kvinnor än män.  Både kön, bakgrund och utbildningsnivå, liksom funktionsnedsättningar påverkar hur delaktiga människor är i politiken och samhällsutvecklingen på nationell nivå. Hylte är den enda kommunen som når upp till 50/50 mellan kvinnor och män. 1.6 Utanförskap

Fråga 4/7: Hur påverkar det Halland när vissa grupper inte finns med där besluten fattas? Ser man till kommunpolitiken är det bara ungefär en fjärdedel av hallänningarna som har stort förtroende för kommunpolitikerna – kvinnor har något högre förtroende än män. Bland utrikes födda är siffran bara 19 procent. Så här stort förtroende har hallänningarna för olika samhällsinstitutioner. Källa: Region Halland, 2014. 1.6 Utanförskap

– en doft av 50-tal?! Fråga 7/7 Den halländska familjen

73% av föräldraledigheten tas ut av kvinnor Fråga 7/7: Den halländska familjen – en doft av 50-tal?! De halländska paren håller ihop och 73% av barnen växer upp med båda sina föräldrar 73% av föräldraledigheten tas ut av kvinnor Kvinnor går ner i arbetstid i högre grad än männen, även när barnen börjat förskolan  Männen tjänar i snitt 80 000 kronor mer per år än kvinnorna Familjebilden vi växer upp med präglar oss och ger mönster svåra att bryta Kärnfamiljen är stark. Halländska par håller ihop i högre grad än i riket och fler barn växer upp med båda sina ursprungsföräldrar – 73 procent jämfört med 68 procent i Sverige. Kvinnorna tar ut största delen av föräldraledigheten, 73 procent. De går även ner i arbetstid i högre grad än männen, även efter att barnen börjat förskolan.  Männen tjänar snitt 80 000 kronor mer per år än kvinnorna. Det är också männen som pendlar till mer välavlönade jobb och kvinnorna som går ner i tid när barnen är små. Familjebilden vi växer upp med präglar oss och ger mönster som är svåra att bryta. Att leva med ”en doft av 50-tal” kan vara bra på vissa sätt, men kan ge negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv – för både män och kvinnor. 1.7 En doft av 50-tal

Andel halländska barn som växer upp med ensamstående förälder. Fråga 7/7: Den halländska familjen – en doft av 50-tal?! Att leva i en kärnfamilj och med mönster som ger ”en doft av 50-tal”, är på många sätt positivt. Men vad händer om en av föräldrarna vill flytta isär? Gör den ekonomiskt trygga och stabila tillvaron att man kanske till och med stannar kvar i ett destruktivt förhållande? Och hur påverkar det mer traditionella sättet att leva, barnens syn på föräldraskapet? Andel halländska barn som växer upp med ensamstående förälder. Källa: SCB, 2016. 1.7 En doft av 50-tal

2. Reflekterande frågor 2 Reflekterande frågor

Inkomst Hur minskar vi löneskillnaderna, mellan kvinnor och män, som är högre i Halland än i resten av Sverige? Hur kommer det sig att vi värderar mansdominerade och kvinnodominerade branscher så olika? I Halland tar kvinnorna ut närmare trefjärdedelar av föräldraledigheten (73 procent), hur kan vi jämna ut detta? Hur kan vi få fler kvinnor att bli chefer? 2.1 Inkomst

Arbetsmarknad Vilka konsekvenser kan det ha för vår fortsatta tillväxt att bara 28% (minst en fördelning 40/60) jobbar i jämställda branscher i vår region? Hur kan vi få mer likställda löner inom mansdominerade och kvinnodominerade branscher? Hur kan vi öka förvärvsfrekvensen för personer med utrikes bakgrund? Hur får vi in fler utrikesfödda på arbetsmarknaden, även de som varit här kort tid? Många startar företag i Halland, men könsskillnaderna är stora. Hur får vi fler kvinnor att starta företag? 2.2 Arbetsmarknad

Utbildning Vad händer när tjejer oftare än killar väljer att plugga vidare och skaffa sig en högre utbildning? Hur påverka det framtiden att killarna ofta väljer att börja jobba direkt efter gymnasiet? Är det positivt eller negativt att de flesta går i samma fotspår som sina föräldrar när det gäller utbildning? Vad blir konsekvenserna att pojkar med utrikes bakgrund har högst andel skolavhopp i Halland? 2.3 Utbildning

Psykisk ohälsa Hur ska vi komma tillrätta med detta växande hälsoproblem som drabbar alla åldrar men framförallt de unga? I åldrarna 18 – 29 år lider så många som var femte (21 procent) av nedsatt psykiskt välbefinnande i Halland, vad är orsakerna? Hur kan vi få det mer accepterat att bryta från normen i miljöer där det råder mer traditionella värderingar kring kön och sexualitet? Hur kan vi minska antalet antalet självmord i Halland som är något högre än riksgenomsnittet? 2.4 Psykisk ohälsa

Sexualbrott 27 procent av de västsvenska kvinnorna i åldrarna 16 – 24 år uppger att de har råkat ut för någon typ av sexualbrott, hur kan vi komma tillrätta med detta? Hur ska vi få fler att känna sig trygga, oavsett kön, bakgrund, funktionsnedsättning eller sexuell läggning? Vad innebär det att utsatthet och våld begränsar människors psykiska välmående? Hur kan vi minska risken för HBTQ-personer att utsättas för våld? 2.5 Sexualbrott

Utanförskap Vad händer om vissa grupper inte går och röstar eller på annat sätt gör sin röst hörd i samhället? Vem för de utsatta gruppernas talan? Vad händer när vissa grupper inte finns representerade där besluten fattas? Vilka konsekvenser kan det bli av att alltför få kvinnor, utrikesfödda, HBTQ-personer eller personer med funktionsnedsättningar sitter på beslutande poster?  2.6 Utanförskap

En doft av 50-tal Hur påverkar det mer traditionella sättet att leva barnens syn på föräldraskapet? Vilka konsekvenser får det att kvinnorna tar ett större ansvar för hem och familj än männen? Kan tryggheten göra att man stannar i ett dåligt eller kanske till och med destruktivt förhållande? 2.7 En doft av 50-tal

3. Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 1 Hur mycket skiljer sig medelinkomsten per år mellan man och kvinna i Halland? 20.000 kr 40.000 kr 60.000 kr 80.000 kr 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 1 Hur mycket skiljer sig medelinkomsten per år mellan man och kvinna i Halland? 20.000 kr 40.000 kr 60.000 kr 80.000 kr 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 2 Hur många procent av unga kvinnor i Halland uppger att de råkat ut för sexualbrott? 7% 17% 27% 37% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 2 Hur många procent av unga kvinnor i Halland uppger att de råkat ut för sexualbrott? 7% 17% 27% 37% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Hur stor andel arbetar i jämställda branscher (40/60) i Halland? Fråga 3 Hur stor andel arbetar i jämställda branscher (40/60) i Halland? 18% 28% 38% 48% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Hur stor andel arbetar i jämställda branscher (40/60) i Halland? Fråga 3 Hur stor andel arbetar i jämställda branscher (40/60) i Halland? 18% 28% 38% 48% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 4 Hur stor andel av de som väljer högskoleförberedande program i Halland har högutbildade föräldrar? 21% 41% 61% 81% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 4 Hur stor andel av de som väljer högskoleförberedande program i Halland har högutbildade föräldrar? 21% 41% 61% 81% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 5 Hur många procent är utrikes födda av de som valts in till kommunfullmäktige i Halland? 7% 17% 27% 37% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 5 Hur många procent är utrikes födda av de som valts in till kommunfullmäktige i Halland? 7% 17% 27% 37% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Hur stor andel av föräldraledigheten tas ut av kvinnor i Halland? Fråga 6 Hur stor andel av föräldraledigheten tas ut av kvinnor i Halland? 53% 63% 73% 83% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Hur stor andel av föräldraledigheten tas ut av kvinnor i Halland? Fråga 6 Hur stor andel av föräldraledigheten tas ut av kvinnor i Halland? 53% 63% 73% 83% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 7 Hur stor andel av 18–29 åringarna i Halland uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande? 11% 21% 31% 41% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

Fråga 7 Hur stor andel av 18–29 åringarna i Halland uppger att de har ett nedsatt psykiskt välbefinnande? 11% 21% 31% 41% 3 Jämnt ska vara jämt-testet

6. Kontakt 6 Länkar och kontakt

Kontaktuppgifter: Marie Karlsson +46 35-17 98 30 marie.karlsson@regionhalland.se 6 Länkar och kontakt