Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EDA 480 – Maskinorienterad Programmering
Advertisements

Dator.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning
Digitalteknik, fortsättningskurs 2012 Föreläsning 16 Inför tentan
En avancerad miniräknare
Anders Sjögren Lagringsklasser •en variabel i C har två attribut –type( int, float, char..... ) –lagringsklass( auto, extern, register, static ) •lagringsklassens.
Introduktion till C för enchipsdatorer
EDA Digital och Datorteknik
Persondatorer Datorns internminne (Kapitel 6)
Minnesteknologier Teknologi Accesstid Kostnad $/GB SRAM 1 ns 1000 DRAM
En dator av rep, block och taljor
EDA Digital och Datorteknik
SR-vippa.
IS1500 Datorteknik och komponenter
IS1500 Datorteknik och komponenter
1 2G1518 Datorteknik Föreläsning 5, våren 2007 Bussar In- och utmatning – I/O Pollning Handskakning.
Språket för inbyggda system 3
Programmeringsteknik K och Media
Styrteknik 7.5 hp distans: Programmering med IEC PLC1B:1
Silberschatz, Galvin and Gagne ©2009 Operating System Concepts – 8 th Edition, Kapitel 13: I/O-system.
Pekare och speciell programstruktur i inbyggda system
Digitalteknik 7.5 hp distans: 5.1 Generella sekvenskretsar 5.1.1
EDA Digital och Datorteknik
Styrteknik: Programmering med MELSEC IL PLC2A:1
Bios = Basic Input/Output System
Multiplexern som kombinatorisk krets
Anders Sjögren Pekare. Anders Sjögren Skapa ett program som byter plats på två heltal Pekare.
Styrteknik: Grundläggande logiska funktioner D2:1
Programmering efter tillståndsdiagram
Styrteknik: MELSEC FX och numeriska värden PLC2C:1
Styrteknik 7.5 hp distans: SFC Introduktion SFC_A:1
Styrteknik 7.5 hp distans: PLC-Program, kaffe-automat PLC7B:1
William Sandqvist Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen.
IE1204 Digital Design F1 F2 Ö1 Booles algebra, Grindar F3 F4
Styrteknik 7.5 hp distans: SFC Introduction PLC5A:1 Bilder SFC = Sequential Function Chart Language SFC är ett grafiskt programspråk som används.
Lågnivåprogrammering Översikt av I/O-mekanismer i hårdvara Olika språkkrav och modeller för komponent- hantering(device driving) Modeller för komponent-hantering.
INTRODUKTION TILL PROGRAMMERING
Frågor Allmän IT-kunskap avsnitt 1 kapitel 1 Repetition 3
William Sandqvist Räknare En räknare är en speciell typ av sekvensnät som registrerar antalet inkommande klockpulser. Registreringen sker.
Nätaggregat(stationär) batteri (bärbar)
Vad kännetecknar ett sekvensnät?
Minnesarkitektur Problem: Snabbare och snabbare processorer men minnena hänger inte med. Lösning: Minneshierarkier.
Emulatorkonstruktion Schema Inledning Andra metoder Mina metoder Demonstration av min C64-emulator Sammanfattning och frågor.
F. Drewes, Inst. f. datavetenskap1 Föreläsning 2: Variabler och datatyper Variabler Bindning Typkontroll Några viktiga datatyper.
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje.
DIGITAL DESIGN INLEDNING Allmänt och kursens hemsidor Analogt och digitalt Booleska variabler Binära tal Positiv och negativ logik (Aktiv hög och låg logik)
William Sandqvist 11.1 ”Glitchar” Om signaler passerar olika många grindsteg på vägen mot utgången kan kortvariga oönskade avvikelser från.
William Sandqvist IS1500 Datorteknik William Sandqvist
2G1518 Datorteknik Föreläsning 5 Bussar In- och utmatning (Input/Output, I/O) Programstyrd pollning hösten 2005 för D3 och CLMDA m fl.
Lennart Edblom & Frank Drewes, Inst. f. datavetenskap 1 Föreläsning 2: Variabler och datatyper Variabler Bindning Typkontroll Några viktiga datatyper.
6/3/2015© Mats Brorsson1 Hur mycket snabbare blir det med PC133 SDRAM jämfört med PC100 SDRAM?... blir det med en 1,4 GHz Athlon- processor jämfört.
Föreläsning 1 Introduktion till kursen. Algoritmer
William Sandqvist Tillståndsmaskiner  Moore-automat  Mealy-automat William Sandqvist
Föreläsning3 Operativsystem Datorkommunikation. Tal representation Teckenrepresentation Heltalrepresentation Decimaltalrepresentation.
16 July 2015 IS1500 Datorteknik och komponeneter, föreläsning DC-F2 1 IS1500 Datorteknik och komponenter Föreläsning DC F2 Kretsar med återkoppling Minnen.
William Sandqvist Låskretsar och Vippor Låskretsar (latch) och vippor (flip-flop) är kretsar med minnesfunktion. De ingår i datorns minnen.
Lars Madej  Talmönster och talföljder  Funktioner.
Grundläggande datavetenskap, 4p
Kombinatoriska byggblock
Digitala tal och Boolesk algebra
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Digitalteknik 3p - Sekvenskretsar
Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik
Kombinatoriska byggblock
Kombinatoriska byggblock
Digitalteknik 3p - DA- och AD-omvandling
Konstruktion av kombinatorisk och sekventiell logik
Digitalteknik 3p - Kombinatorisk logik
Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock
Presentationens avskrift:

Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock Minnen Innehåll Minneselement Låskrets (eng. latch) Vippa (eng. Flip-flop) Register Random-Access Memory (RAM) Read-Only Memory (ROM) BO

Minneselement Tillåter lagring av binära variabler för framtida beräkningar Latch Dess värde ändras vid klocksignalens aktiva nivå (t.ex C=1) Grundläggande bistabilt minneselement Lagrar 1 bit Flip-flop Dess värde ändras endast vid klocksignalens flank Används t.ex i tillståndsmaskiner och register Register En grupp Flip-flops som klockas med samma klocka Lagrar en binär variabel med flera bitar

D-latch – funktion En D-latch kan vara i ett av två lägen Latchen transparent D C Q D Q En D-latch kan vara i ett av två lägen Transparent – Utgången (Q) följer värdet på ingången (D) Lås – Värdet på utgången (Q) bibehålls och är oberoende av ingången (D) Ingången C kontrollerar i vilket läge latchen befinner sig i

SR-latch – funktion S R Q S R Q En SR-latch har två ingångar som aktiverar latchens operationer Set: Ingången S sätter latchen till 1 (Q=1) Reset: Ingången R sätter latchen till 0 (Q=0)

SR-latch – uppbyggnad S R Q+ Operation Q 1 Set Q  1 Reset Q  0 Q 1 Set Q  1 Reset Q  0 Behåll Q Otillåten komb. 1 R S Q 1 1 S R Q Q 1 1 1 1 S R Q+ Operation Q 1 Reset Q  0 Set Q  1 Otillåten komb. Behåll Q & R S Q S R Q

D-latch – uppbyggnad 1 D & Q 1 C Inverteraren skapar S- och R-signaler som alltid är varandras invers: S=D och R=D’ 1 Q & D 1 C S R OCH-grindar som gör att då C=0 ändras inte latchens innehåll: C=0 S=0; R=0  Q+ = Q SR-latch

D-vippa – funktion D-vippan ”samplar” värdet på D-ingången vid klocksignalens flank C D Q D C Q Positiv flank C D Q D C Q Negativ flank

D-vippa – uppbyggnad 1 QM C D QM Q Master latch Slave latch D C Q Master Transparent Slave Låser Master Låser Slave Transparent Master Låser Slave Transparent Master Transparent Slave Låser

Register Funktion Uppbyggnad Lagrar ett n-bitars binärt tal Bitarna i talet skrivs till registret och läses från registret parallellt Uppbyggnad D-vippa 4-bitars register D Q C D3-D0 Q3-Q0 4 D Q D3 Q3 D2 Q2 D1 Q1 D0 Q0 C

Skiftregister – funktion Flyttar talet i ett register i ”sidled” åt vänster eller höger Registerinnehåll 610 1 Cykel #1 Registerinnehåll 310 1 Cykel #2 610 310 C Q Cykel #1 Cykel #2

Skiftregister – uppbyggnad Q Seriellt in (SI) Q3 Q2 Q1 Q0 C Seriellt ut (SU) Parallellt ut (Q) 0000 1000 0100 1010 1101 0110 C SI Q SU 1 2 3 4 5 6 7 SU är lika med SI fast fördröjd med 4 klockcykler (antalet vippor i skiftregistret)

Skiftregister med parallell laddning Kan ställas i två lägen Skifta innehållet (LD=0) Ladda in ett binärt tal parallellt (LD=1) SI Q3 Q2 Q1 Q0 C 1 MUX D Q D3 D2 D1 D0 SU LD LD=1 LD=0

Register med ”håll”-funktion Registret kan ställas i två lägen Skriv in nytt värde i registret (hold=0) Behåll det tidigare värdet (hold=1) HOLD Q3 Q2 1 MUX D Q D2 D1 D3 D0 Q1 Q0 C HOLD=1 HOLD=0

Initiering av minneselement Motivation Då spänningen slås på är vippornas tillstånd okänt – de kan antingen vara 1 eller 0. För en tillståndsmaskin innebär det att start-tillståndet är okänt S0 Z=0 S1 S2 S3 Z=1 I=0 I=1 Tillstånd (S) S0 S1 S2 S3 Binär (Q) 00 01 10 11 q1q0 Tillståndskodning ? Vid uppstart kan Vipporna ha vilket tillstånd som helst

D-vippa med reset-signal Asynkron reset Nollställer vippans innehåll oberoende av klockan C reset Q D C Q reset Synkron reset Nollställer vippans innehåll vid klockans aktiva flank C reset Q D C Q reset &

Initiering av en tillståndsmaskin reset S0 Z=0 S1 S2 S3 Z=1 I=0 I=1 Tillstånd (S) S0 S1 S2 S3 Binär (Q) 00 01 10 11 q1q0 Tillståndskodning Vid uppstart tvingas maskinen till ett definierat tillstånd

Random-Access Memory (RAM) Generellt Stora matriser av minnesceller som kan skrivas och läsas Används t.ex i datorers internminne Exekverande program Data för snabb åtkomst

RAM minnescell Funktion Uppbyggnad Håller 1 bits information statiskt, d.v.s data ligger kvar ända tills nytt data skrivs in Uppbyggnad Konstrueras med två sammankopplade inverterare 1 Q 1 Latch, jämför med nor2-latchen

Skrivning i minnescell 1 R K radledning omkopplare Kolumnledning med dess invers R=1  Minnescellen adresseras K 1 R Switcharna sluts Kolumnledningarna bestämmer värdet som skriv in. =1 =0 1 Då R går tillbaks till 0 och awitcharna öppnas ligger Det skrivna värdet kvar

Matriser med RAM-celler Exempel 14 bitars minne, d.v.s ett binärt tal som består av 4-bitar kan lagras Funktion R=0: minnescellerna isoleras från in- och utgångarna R=1: samtliga minnesceller i ordet kan kommas åt antigen för läsning eller skrivning via k3 – k0 3 2 1 R k3 k2 k1 k0

Matris med RAM-celler Exempel 44 bitars minne (4 binära tal á 4 bitar) 2-4 avkodare A0 A1 1 2 3 R0 R1 R2 R3 K0 K1 K2 K3 Skriv- och läskrets Data in Data ut 4 R/W Adress Skriv eller läs

Skrivning i RAM 1 10 1 0010 A0 A1 1 2 3 R0 R1 R2 R3 K0 K1 K2 K3 1 2 3 R0 R1 R2 R3 K0 K1 K2 K3 Skriv- och läskrets Data in Data ut 4 R/W 1 10 1 0010

Läsning i RAM ---- 01 1 1010 A0 A1 1 2 3 R0 R1 R2 R3 K0 K1 K2 K3 1 2 3 R0 R1 R2 R3 K0 K1 K2 K3 Skriv- och läskrets Data in Data ut 4 R/W ---- 01 1 1 1 1 1 1010

Read-Only Memory (ROM) Generellt Permanent minne Innehållet bestäms vid tillverkning Icke-flyktigt minne – data finns kvar om spänningen försvinner Fungerar som en tabell

ROM – uppbyggnad 1 1 A=5 1 R0 1100 1001 0000 1101 0001 1 R1 2 R2 D3 A2 R0 4 1100 1001 0000 1101 0001 1 R1 4 2 R2 4 D3 1 1 A2 3 R3 4 D2 A=5 A1 Utgångskretsar 4 R4 4 D1 A0 5 1 R5 4 D0 6 R6 4 7 R7 4 Enable

Digitalteknik 3p - Kombinatoriska Byggblock SLUT på Föreläsning 6.1 Innehåll Minneselement Låskrets (eng latch) Vippa (eng. Flip-flop) Register Random-Access Memory (RAM) Read-Only Memory (ROM) BO