STYRKETRÄNING Mia Jönsson ROS17 2018-04-11 Källor: Svalner och Paulsson - Idrott och hälsa 1&2. PowerPoints från IGU. http://www.marathon.se/traning/superkompensation-a-den-basta-aterbaringen Vårdguiden.

MuskelstyrkA? Förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel eller muskelgrupp. I huvudsak anaerob träningsform. Bättre förutsättningar att klara av vardagens och yrkeslivets arbetsställningar. Vid styrketräning utsätts musklerna för så pass mycket belastning att spänningen i dem ökar, för att de så småningom ska klara ett tyngre arbete. Styrketräning är i huvudsak en anaerob träningsform, eftersom arbetet främst sker utan tillförsel utan syre.

Muskelns uppbyggnad Källa: Vårdguiden Muskelcellerna ligger parallellt i buntar som hålls ihop av bindväv (1). Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna som fortsätter ut i muskelns sena (2). Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. I bindväven löper även nerver som förmedlar information till och från muskeln (3). Skelettmusklernas uppbyggnad Skelettmuskelceller består av flera celler som smält ihop. Varje cell innehåller därför flera cellkärnor. Efter födelsen bildas inte fler skelettmuskelceller. När vi växer ökar istället muskelcellernas storlek. En del muskelceller kan bli upp till 30 centimeter långa. Cellerna ligger ihopbuntade Muskelcellerna ligger jämsides med varandra i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna. Den fortsätter ut i muskelns sena, som är uppbyggd av stram bindväv. Flera muskler kan ligga i muskelfack som avgränsas av bindväv. Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln.

Muskelns uppbyggnad Musklerna fäster vid skelettet Varje skelettmuskel fäster vid två eller flera punkter på skelettet. Vissa skelettmuskler fäster trots sitt namn i huden istället för vid skelettet. Det gäller framför allt ansiktets muskler. Muskelns ena fästpunkt kallar man för ursprung, den andra för fäste. När en muskel har flera ursprung säger man att den har flera huvuden (tänk t.ex. på biceps bracchi där bi betyder två, ceps betyder huvuden och bracchi betyder armens, alltså ungefär ”armens två huvuden” eller mer exakt ”tvåhövdade överarmmuskeln”). Fästpunkterna vid skelettet sitter på varsin sida av en led. När muskeln drar ihop sig böjs eller sträcks leden. Tack vare hävstångseffekten kan en liten sammandragning ge en stor muskelrörelse. Leder finns där två ben möts, t.ex. armbågsleden, fingerleder, fotleden, axelleden, höftleden etc. Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör oss sker ett invecklat samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelser mjuka och välbalanserade. Även vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop.

DISKUTERA: VAD FINNS DET FÖR POSITIVA EFFEKTER MED STYRKETRÄNING?

Varför Styrketräna? Styrka Snabbhet – Uthållighet Skadeförebyggande Rehabilitering Välbefinnande Utseende (hypertrofi) Socialt

VARFÖR STYRKETRÄNA? Ökad muskelvolym och muskelstyrka. Ökad explosivitet. Ökad ämnesomsättning. Starkare skelett. Förbättrad kroppshållning. Minskade besvär i kroppens leder. Ökad hållfasthet i skelett, ligament, ledkapslar och ledbrosk. Blodets förmåga att transportera syre förbättras.

VARFÖR STYRKETRÄNA? Avlasta leder och förebygger på så sätt ledskador i t.ex. rygg och nacke. Starkare muskler tål större belastningar och ger dig bättre förutsättningar att hindra uppkomsten av skador i din rörelseapparat. Skelettet blir starkare vilket förebygger skelettskador och sjukdomar som t.ex. benskörhet.

Varför blir man starkare? Tjockare muskelfibrer Nervsignalerna från CNS går snabbare och säkrare ut till musklerna Antalet kopplingar mellan nervtrådarna och muskelfibrerna blir fler Bättre koordination

superkompensation Under själva träningen bryts musklerna ned Under vilan byggs musklerna upp igen Kroppen reagerar på träningen (nedbrytningen) genom att bygga upp musklerna lite extra för att klara samma belastning igen = superkompensation! Från http://www.marathon.se/traning/superkompensation-a-den-basta-aterbaringen Viktiga vilan Träning bryter ner kroppen. Det är den efterföljande vilan som bygger upp den igen om näring tillförs. Så hur uppnår man den rätta balansen mellan träning och återhämtning? Vår kropp strävar efter att upprätthålla en balans. Den svarar på det som den utsätts för genom att anpassa sig och förbereda sig för att klara av de nya förutsättningarna. När vi belastar kroppen med en träningsform bryter vi ner något som måste byggas upp igen, för säkerhets skull så förstärks den funktionen för att klara av nya påfrestningar. På samma sätt som vi skulle bygga en högre vall efter att ha råkat ut för en översvämning och befarar att en ny är på väg. Kroppens anpassning är alltså själva träningseffekten. I träningsläran kallas den processen för superkompensation. Den kan delas in i fyra faser: 1. Träning försämrar funktionen – vilket låter ologiskt. Tränar vi inte för att bli bättre? Men försök att springa riktigt fort direkt efter ett hårt träningspass och du kommer att hålla med om att du just då är trött, sliten, mör och på helt fel humör för att maxprestera. Kroppen har utsatts för en belastning som har hämmat vissa funktioner. 2. Vilan återställer – under återhämtningsfasen byggs dessa funktioner åter upp. Näring tillförs (och här måste du hjälpa till genom att genast fylla på vid träningens slut) och en rad processer startar. Kroppen jobbar för fullt för att återställa balansen. Återhämtningen kan genomföras som en aktiv vila det vill säga en lättare eller alternativ träning som underlättar och påskyndar delar av läkningen. 3. Superkompensationen ökar kapaciteten – processens kärna inträffar alltså i det tredje steget. Om den föregående fasen avslutas för snabbt genom att man utsätter kroppen för en ny, liknande, belastning innan funktionerna återställts hinner inte superkompensationen inträffa och man tar i stället det första steget mot överträning som leder till allt sämre prestationer. 4. Underträning leder till försämrad kapacitet – om inte kroppen utsätts för en ny belastning sjunker förmågan igen. Detta drabbar den som sänker sin träningsnivå, blir sjuk eller skadad. Konsten är alltså att träna hårt när superkompensationen nått sin topp. Men observera att det finns olika träningskomponenter som utsätter kroppen för olika slags belastningar. Påfyllningen av olika näringsamnen sker med stora skillnader, allt från några sekunder till flera dagar vilket påverkar allt från hur snabbt man kan starta en ny intervall under en träning till när nästa träningstillfälle kan ske. En elitlöpare har vant kroppen att fylla depåerna på mycket kortare tid än vad nybörjaren klarar. Han kan också genomföra flera kvalitetsträningar tätt inpå varandra om de stimulerar kroppen på olika sätt. Den träningsvane kan till och med bryta avsiktigt mot superkompensationens principer för att stressa fram en ny färdighet, att klara av flera hårda pass med korta mellanrum såsom en mästerskapslöpare kan tvingas göra ifall försökslopp och finaler följer tätt inpå varandra. Men det är en balansakt i den högre skolan! Även sociala faktorer påverkar återhämtningen. Mycket jobb, stress inför tentor, familjeproblem och alla former av psykisk obalans är hämmande. Nybörjaren däremot behöver bara röra på sig i sakta mak i allt större omfång, efter att ha vilat, för att stimulera kroppen att bygga de grundläggande kapaciteter som löpning kräver. Det stärker brosk och benvävnad likväl som det utvecklar de centrala funktionerna i hjärta, lungor och blodsystemet. Men efter en längre period ger den enkla träningsformen inte längre någon stimulans och utvecklingen stagnerar. Det är därför som motionären med flerårig träningsbakgrund som har ambitionen att bli bättre måste variera sin träning och belasta kroppen mer. I klarspråk betyder det träna mer under högre ansträngning! Om du är utvilad och har ätit tillräckligt kommer du att känna lusten att ge dig på de utmaningarna.

Vad är protein? Protein = kroppens byggstenar! Bygger upp celler, bildar enzymer och hormoner. Protein byggs upp av 20 aminosyror varav 9 är essentiella (måste tillföras via mat). Vissa aminosyror är själva byggstenarna, andra har till uppgift att kicka igång muskelsyntesen. Protein består av tjugo stycken aminosyror varav nio av dem är essentiella. Det innebär att vi inte kan tillverka dem själva utan de måste tillföras via kosten. Det är endast de essentiella aminosyrorna som har visat sig öka muskeltillväxt efter träning. Tre av de essentiella aminosyrorna tillhör gruppen grenade aminosyror (BCAA - branched-chain amino acids) - leucin, isoleusin och valin. Av dessa är det framförallt leucin som tillskrivits störst effekt på muskelsyntes. Däremot har studier med tillskott av extra leucin utöver 20-25 gram högkvalitativt protein (exempelvis vassle som finns i mjölkprodukter) inte visat på ökad muskelsyntes. Denna mängd vassle motsvarar 8-10 gram essentiella aminosyror varav 2,5-3 gram leucin.

Protein och träning? Behovet av protein varierar med aktivitetsgraden. Fysisk aktivitet gör att du får mer muskler, vilket ökar omsättningen av protein i musklerna. Enkelt att få i sig tillräckligt med protein så länge du har en varierad kost! Sprid ut intaget över dagen. Balanserad kost, regelbundna måltider! Protein kan finnas i samtliga måltider.

PROTEINBEHOV

DISKUTERA: I VILKA LIVSMEDEL FINNS PROTEIN?

PROTEINRIKA LIVSMEDEL

PROTEINRIKA LIVSMEDEL

proteinpulver SLUTSATS: MAT RÄCKER OM DU ÄTER HÖGKVALITATIVT PROTEIN OCH KOMBINERAR RÄTT LIVSMEDEL! KOSTEN OCH ATT DU FAKTISKT TRÄNAR ÄR SÅ MYCKET VIKTIGARE ÄN PROTEINTILLSKOTT FÖR ATT BYGGA MUSKLER!

BRAIN BREAK!

HUR TRÄNAR MAN STYRKETRÄNING? Vad vill du åstadkomma med styrketräningen? Dosera träningen efter: Intensitet Volym Frekvens Planera enstaka pass efter: Repetitioner Belastning Set Ett syfte kan vara idrottsligt orienterat: en handbollsspelare som vill bli starkare i bålen eller en fotbollsspelare som vill ha tåliga knän exempelvis. Men det kan också handla om att stärka muskelgrupper som utsätts för belastning i vardagen. Ett exempel på en sådan muskelgrupp är ryggen, främst ländryggen som ofta får arbete hårdare och längre än många andra muskelgrupper. Intensitet: hur tung belastningen ska vara (% av maximal kraftansträning) Volym: vilken mängd eller hur mycket som ska tränas i ett pass (antal muskelgrupper) Frekvens: hur ofta träningen genomförs, till exempel antal pass per vecka Repetitioner: hur många gånger i rad du ska utföra rörelsen. Belastning: det motstånd du utsätter muskeln för i den valda rörelsen. Set: hur många omgångar du ska göra det valda antalet repetitioner.

HUR MÅNGA REPETITIONER? Repetitionsmaximum (RM) 1RM = den maximala kraften som en muskel kan utveckla vid en enstaka koncentrisk rörelse Ju lägre RM - desto större belastning Ju högre RM – desto mindre belastning Det bestämda antalet repetitioner styr belastningen och inte tvärtom! Intensiteten beror på antalet repetitioner. Koncentrisk fas + excentrisk fas. Belastningen anpassas efter repetitioner genom att upprätt ett repetitionsmaximum (RM) som innebär att ju lägre RM, desto större belastning och ju högre RM, desto mindre belastning. Klarar utövaren fler repetitioner än RM ska belastningen höjas och vid färre repetitioner än RM ska belastningen sänkas. Det är alltså det bestämda antalet repetitioner som styr belastningen och inte tvärtom!! Majoriteten av styrketräning genomförs via dynamisk träning med en förlängning och förkortning av muskeln. Muskeln befinner sig i rörelsen i en koncentrisk fas (förkortning) och en excentrisk fas (förlängning). Det är viktigt att ha kontroll i båda faserna, rörelsen ska vara behärskad.

Att tänka på innan du börjar Kroppen måste förberedas för högre belastning. Rätt teknik viktigt! Träna i hela rörelsen! Senor, ligament och muskler måste få tillräcklig hållfasthet innan viktökning och ökad belastning kan ske. Börja med lågintensiva övningar med många repetitioner för kroppens stora muskelgrupper. Hela kroppen varje gång. När kroppen har vant sig: ev. fokus på olika muskelgrupper/tillfälle. Rationell styrketräning innebär en successivt ökad belastning. Detta gör man dels för att styrketräningen ska ge så stor utdelning som möjligt, men också för att undvika skador. Kroppens bindvävsstrukturer (senor, ligament, muskelfästen) stärks inte i samma takt som muskelstyrkan ökar. Grunden för styrketräning utgörs av dynamisk uthållighetsträning, d.v.s. en viss mängdträning. Därefter lägger man på tyngre styrketräning.

STYRKEzoner Du anpassar din träning efter vad du har för mål med träningen.

Uthållig styrka Bra för nybörjare! ”Små men starka muskler” Intensitet:40-60% av 1RM Volym: 15 -> ”otaliga” repetitioner, 2-4 set Frekvens: 1-3 ggr/vecka per muskelgrupp Vilopaus mellan set: 30 s – 2 min Rörelsehastighet: anpassad Den typen av styrka som de flesta börjar med, dvs många repetitioner med kroppen som belastning. Uthållighetsstyrkan begränsas av den aeroba och anaeroba kapaciteten. Beroende av belastning och tid så påverkar den ena eller andra kapaciteten mer. Övningarna bör vara så lika idrottsspecifika som möjligt, helst moment rent tagna ur idrotten. Upprätthåll det tekniska utförandet genom seten. Klassisk Cirkelträning är ett exempel på uthållighetsträning Låg belastning, många repetitioner Generella riktlinjer – träning för uthållig styrka (riktat mot vältränade med god teknik): Intensitet: 40-60% av 1RM Frekvens: 1-3ggr/vecka per muskelgrupp Rörelsehastighet: Anpassad Volym: 15 – ”otaliga” repetitioner, 2-4 (otaliga)set Vilopaus mellan set: 30s - 2min NÄR MAN TRÄNAT IN RÄTT TEKNIK OCH FÅTT VANA KAN INTENSITETEN ÖKA OCH REPETITIONERNA MINSKA! I arbetslivet är det många gånger fördelaktigt att ha uthålliga muskler för att klara av sämre arbetsställningar eller kunna utföra ensidiga och monotona rörelser.

Maximal styrka Behöver inte innebära ökad muskelvolym! Ökad skaderisk – höga krav på god teknik! Intensitet: 1-5 RM (ca 85-100% av 1RM) Volym: 3-5 set per övning, 1-5 reps/set Frekvens: 1-3 ggr/vecka per muskelgrupp Vilopaus mellan set: 3-7 min Rörelsehastighet: måttlig hastighet excentrisk och högsta möjliga hastighet koncentrisk Maximal muskelstyrka påverkar i hög grad effektutveckling & explosiva rörelser Träning för att öka den maximala styrkan behöver inte innebära ökad muskelvolym Nervsystemet tvingas arbeta nära maximal aktivering för att muskulaturen skall orka med belastningen För att optimera träningen krävs relativt lång återhämtning mellan varje set Träningen medför ökad skaderisk & ställer höga krav på god teknik Hög belastning, få repetitioner Generella riktlinjer – träning för maximal styrka (riktat mot vältränade med god teknik): Intensitet: 1-5RM (ca 85-100% av 1RM) Volym: 3-5 set per övning, 1-5 reps/set Frekvens: 1-3ggr/vecka per muskelgrupp Rörelsehastighet: Måttlig hastighet excentrisk & högsta möjliga hastighet koncentrisk Vilopaus mellan set: 3-7 min

Maximal muskeltillväxt För vältränade med god teknik! Intensitet: 70-80% av 1RM Volym: 3-10 set per muskelgrupp fördelade på 1-3 övningar, 6-12 reps/set Frekvens: 1-3 ggr/vecka per muskelgrupp Vilopaus mellan set: 1 min Rörelsehastighet: måttlig hastighet excentrisk och högsta möjliga hastighet koncentrisk - Intensitet: 70-80% av 1RM (minst 65-70%) , d.vs. intensitetsnivå på 70-80% av max. - Volym: 3-10 set per muskelgrupp fördelade på 1-3 övningar, 6-12 reps/set - Frekvens: 1-3 ggr/vecka per muskelgrupp - Vilopaus mellan set: 1min - Rörelsehastighet: Måttlig hastighet excentrisk & högsta möjliga hastighet koncentrisk Muskelns tvärsnittsarea: avgör i hög grad muskelns förmåga att utveckla kraft, otaliga studier har bekräftat sambandet mellan muskelarea & maximal kraft Hypertrofi: muskeln/muskelfibrer blir större i storlek (står för den absolut största ökningen) Hyperplasi: muskelfibrerna blir fler till antalet (står för mycket liten del ca 0-5%) Träningsvolym är avgörande för muskeltillväxt

Explosiv styrka Avgörande faktor för de allra flesta idrottsprestationer Snabb, spänstig, explosiv Intensitet: ca 30-60% av 1RM Volym: 3-6 set/övning, 3-6 reps/set Frekvens: 1-3 ggr/vecka per muskelgrupp Vilopaus mellan set: 3-7 min Rörelsehastighet: excentrisk: kontrollerad/hög, koncentrisk: högsta möjliga Avgörande faktor för de allra flesta idrottsprestationer Störst effektutveckling sker vid ett motstånd motsvarande 30-60% av 1RM Ger ökade rörelsehastigheter vid både låga & höga belastningar Bra alternativ till traditionell ”spänstträning” Generella riktlinjer – träning för explosiv styrka (riktat mot vältränade med god teknik): Intensitet: ca 30-60% av 1RM Volym: 3-6 set/övning, 3-6 reps/set Frekvens: 1-3ggr/vecka per muskelgrupp Rörelsehastighet: Excentrisk: Kontrollerad/Hög - Koncentrisk:Högsta möjliga Vilopaus mellan set: 3 - 7 min

Funktionell styrka? ”Träning som leder till prestationsförbättring och förebygger skador” Styrka som vi har nytta av i vardagen. Vad kräver just DIN aktivitet/livsstil? Styrketräning med vikter är bra träning men träningsövningar med ”endast” kroppen som belastning ger minst lika goda träningseffekter ”Träning som leder till prestationsförbättring & förebygger skador” Styrketräning där du tränar det du behöver styrkan för  funktionell styrka Reflektera över din idrotts specifika styrkekrav Reflektera över din ”svaga länk” - bålstabilitet? - explosivitet? Kanske läggs det allt för stor tilltro till skivstänger och hantlar? Gymnaster bedriver en övervägande mängd träning med egna kroppen och tycks vara rätt så starka ändå, eller? Mycket troligt är det variationen mellan övningarna och dess innehåll som ger den bästa effekten, använd fantasin och våga pröva nya övningar.

EN STARK KROPP? https://www.youtube.com/watch?v=KIjivnSyl dY

EXAMInationsUPPGIFT Din uppgift är att sätta ihop ett eget träningsprogram efter vad du själv skulle vilja eller behöva uppnå inom styrketräning. Programmet redovisar du antingen skriftligt i text och med bilder, eller muntligt/praktiskt. Övningar kan du få hjälp med att välja. Du behöver redogöra för: Hur muskler är uppbyggda. Hur du har satt ihop ditt program och varför (tänk styrkezoner, superkompensation, mål). Varför styrketräning är bra för kroppen.