Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kommuner & landsting. Så funkar det Riksdag och regering har lämnat över en del av sin makt till Sveriges kommuner. Alla som bor och är folkbokförda i.
Advertisements

Aktuellt delningsalternativ
Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Västernorrlands län Härnösand 17 januari 2012 Derk de Beer
Konjunkturer.
Dialogmöte 30 september DIALOGMÖTE 30 SEPTEMBER 2009 av ekonomichef Kjell Fransson.
Ekonomi beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda politiker.
Utjämningskommittén.08.
Varifrån kommer pengarna till landstinget? Utfall 2009.
Utredningen en nationell samordnare för hemsjukvård (S 2010:06)
Syfte Att belysa den framtida befolkningsutvecklingen och vilka finansiella konsekvenser det medför vid den kvalitet och omfattning av kommunal service.
Konjunkturläget Juni 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Kommunalekonomisk utjämning
Konjunkturläget Augusti 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Ekonomirapporten. April 2014
Oktoberrapport Oktoberrapport
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Budgetramar inför 2014 Ekonomin inför 2014 Anvisningar – Ramar Budget 2014 Ekonomisk plan
Dagens schema: Gå igenom dagens schema
Konjunkturer.
Budgetdagarna Luleå den 18 februari 2014 Anders Folkesson Derk de Beer
Vad kostar verksamheten i din kommun 2009 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2010/
Vad kostar verksamheten i din kommun Vad kostar verksamheten i din kommun 2010 Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2011/
Hemsjukvård i förändring, Socialstyrelsen, nov 2008 Kommunaliserad hemsjukvård, juni 2011, SoU 2011:55.
Privatisering eller offentligt ägande? Privatisering tar sin utgångspunkt i New Public Management (NPM), och är (var) en reaktion på svårigheten att finansiera.
Kommundirektörsföreningen mars 2015
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Julibokslut, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225.
Marsbokslut, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225.
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Budgetberedningens förslag
Balanspaket Ekonomisk balans senast 31/ Minskad sjukskrivning.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Kommunens styrprocess och framtida ekonomiska förutsättningar
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
,7 1,5 18,2 6,4 1,5 2,4 27,8 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 STATEN skatteinkomster 39,3 STATEN skatteinkomster.
Införande och erfarenheter av valfrihetssystem. Västerås – en del av Stockholm - Mälardalen regionen invånare (2008) – 6:e största kommunen Tre.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Ligger kommunens kostnader ”rätt”?. Vem har dyrast äldreomsorg?
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström
Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga.
EKONOMI. Hur påverkar din familj samhällets ekonomi? Hur påverkar samhällets ekonomi din familj?
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska.
Ekonomi beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska fattas av folkvalda.
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
Skattefinansieringen år 2016, md €
Tertialbokslut 1, 2009 Nacka kommun Tjänsteskrivelse DNR KFKS 2008/225
SÅ STYRS SVERIGE Demokratiska val vart fjärde år
Inledning Kostnaderna för de kommunala kärnverksamheterna skiljer sig åt mycket mellan kommunerna. Det finns heller inget statistiskt samband mellan kostnader.
Välfärdens finansiering
Direktiv till Budget
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Ekonomirapporten, oktober 2016
Den demografiska utmaningen
Ekonomi Anders Johansson Peter Westlund.
Ekonomi Tillbakablick Tillväxten och dess utmaningar Arbeta smartare.
Skattefinansieringen år 2016, md €
SÅ STYRS SVERIGE Demokratiska val vart fjärde år
34. Lättare analysera äldreomsorgens kostnader
Demokrati Kommunens verksamhet beslutas av politiska församlingar, gemensamma angelägenheter och beslut om inriktning, omfattning och finansiering ska.
Verksamhetsplan med budget 2019:
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Ekonomirapporten, december 2018 Alla tabeller
En stad för alla Göteborgarnas livschanser ska utjämnas Budget 2014
Stat , Landsting och Kommun
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Presentationens avskrift:

Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter, utjämningssystem, statsbidrag samt taxor och avgifter

Samhällsekonomiska förutsättningar Omvärldsfaktorer med stor betydelse för kommunens förutsättningar: Demografisk utveckling Konjunkturutvecklingen, sysselsättning Det statsfinansiella läget, statens möjligheter att ge kommuner och landsting goda förutsättningar Regeringens politiska prioriteringar, finansieringsprincipen Pris- och löneutvecklingen Ränteutvecklingen

Samhällsekonomiska förutsättningar Utveckling av BNP och arbetade timmar Årlig procentuell förändring

Finansiering av kommunen 2006 Mdkr Skatteintäkter 17,3 Kommunalekonomisk utjämning 2.0 Taxor och avgifter 1,9 Bidrag 1,6 Övriga intäkter 3,1 Finansiella intäkter 1,1 Summa 27,0

Skatteintäkter och utjämning Hur beräknas skatteintäkterna? 490 000 göteborgare har ca 80 Mdkr i taxerad inkomst 21,55 kommunalskatten i Göteborg är  17,2 Mdkr vilket ger skatteintäkter till kommunen

Skatteintäkter och utjämning Vilka faktorer påverkar uppräkningen av skatteintäkterna? Övriga inkomster Sociala ersättningar Sysselsättning (arbetade timmar) Timlön

Varför utjämning? Stora skillnader i beskattningsbara inkomster Danderyd 269 000 kr/inv Årjäng 120 000 kr/inv Göteborg 159 000 kr/inv Riket 152 000 kr/inv Stora skillnader i geografiska förutsättningar Jokkmokk 1 inv/km2 Stockholm 4 100 inv/km2 Göteborg 1 075 inv/km2 Riket 22 inv/km2

Varför utjämning? Stora skillnader i åldersstruktur Av 1 000 kommuninvånare är: 115 barn 0-6 år i Knivsta 48 barn 0-6 år i Dorotea 75 barn 0-6 år i Göteborg Sverige 294 personer över 65 år i Pajala 99 personer över 65 år i Håbo 149 personer över 65 år i Göteborg 173 personer över 65 år i Sverige

Varför utjämning? Kommunalekonomisk utjämning fr o m 2005 Syfte (liksom i tidigare system): Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.

Utjämningssystemet Inkomstutjämning Utjämningssystemet består av fem olika delar Inkomstutjämning Utjämnar för variationer i skattekraft Kostnadsutjämning Utjämnar för strukturella kostnadsskillnader (behov och produktion) Strukturbidrag Regionalpolitik Införandebidrag För att mildra effekter av förändringar Regleringsbidrag/avgift Regleringar mellan stat och kommun. Garantera Inkomstutjämningen. Förändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun, finansieringsprincipen. Statens regleringsmöjlighet av kommunernas finansiella utrymme.

Utjämningssystemet Summa 2 034 Mkr Göteborg fick ca 2 Mdkr i utjämning 2006. Hur fördelade sig dessa medel i systemet? Mkr Inkomstutjämning 1 730 Kostnadsutjämning 53 Strukturbidrag - Införandebidrag Regleringsbidrag/avgift 251 Summa 2 034 LSS-utjämning -19

Inkomstutjämning Skattekraften varierar kraftigt Staten 115% Kommuner med en skattekraft över den garanterade nivån betalar en skatteutjämningsavgift (85%) Staten Garanterad nivå 175 000 kr/inv 115% Kommuner med en skattekraft under den garanterade nivån erhåller ett skatteutjämningsbidrag (95%) Genomsnitt i riket 152 000 kr/inv Stockholm 186 000 kr/inv Göteborg 159 000 kr/inv Malmö 134 000 kr/inv Kommun 1-290

Inkomstutjämning 2006 (kr/invånare) 2019-01-02 Inkomstutjämning 2006 (kr/invånare)

Kostnadsutjämning Staten Principskiss Avdrag = Tillägg Bidrag/avgift Tillägg för kommuner med ogynnsam struktur Staten Kommuner 1 - 290 Genomsnitt Avdrag = Tillägg Dvs systemet ska finansiera sigsjälv Avdrag för kommuner med gynnsam struktur

Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella kostnadsskillnader men inte för kostnadsskillnader som beror på ambitionsnivå effektivitet avgifter Består av 9 delmodeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Äldreomsorg Förskoleklass och grundskola Befolkningsförändringar Gymnasieskola Bebyggelsestruktur Individ- och familjeomsorg Kollektivtrafik Barn och ungdomar med utländsk bakgrund

Kostnadsutjämning Hur är utfallet i kostnads-utjämningssystemet för Göteborg 2006? Mkr Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 148 Förskoleklass och grundskola 687 Gymnasieskola -264 Individ- och familjeomsorg 846 Barn och ungdomar med utländsk bakgrund 76 Äldreomsorg 189 Befolkningsförändringar -74 Bebyggelsestruktur -31 Kollektivtrafik 228 Summa 53

Kostnadsutjämning 2006 (kr/invånare) 2019-01-02 Kostnadsutjämning 2006 (kr/invånare)

Skatter och kommunalekonomisk utjämning 2019-01-02 Kommuner och landsting Staten Inkomstutjämningsbidrag 61,3 mdkr Statens bidrag 56,9 mdkr Inkomst-utjämningsavgift 5,1 mdkr Regleringsavgift 1,4 mdkr Kostnads-utjämningsavgift 5,8 mdkr Kostnads-utjämningsbidrag 5,8 mdkr Struktur- och införandebidrag 3,4 mdkr

2019-01-02 Taxor och avgifter ”Taxa för kontroll av köttproduktanläggningar samt anläggningar för malet kött och köttberedningar” Finansieringen av den kommunala verksamheten sker också via taxor och avgifter. Exempel Avgifter inom stadsdelarnas område såsom förskoleverksamhet, LSS, äldreomsorg etc Taxor inom kretslopp och miljö såsom VA-taxa, miljönämndens verksamhet enligt strålskyddslagen, djurskyddslagen etc Fastställs av kommunfullmäktige eller av nämnd på delegation

Bidrag, övriga intäkter samt finansiella intäkter 2019-01-02 Bidrag, övriga intäkter samt finansiella intäkter Bidrag, exempel Specialdestinerade statsbidrag tex maxtaxa, personalförstärkning i förskolan etc Lönebidrag Ersättning från försäkringskassan EU-bidrag Övriga intäkter, exempel Hyror och arrenden Försäljning av verksamhet Finansiella intäkter, exempel Ränteintäkter (likvida medel, vidareutlåning till bolagen)