Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter, utjämningssystem, statsbidrag samt taxor och avgifter

Samhällsekonomiska förutsättningar Omvärldsfaktorer med stor betydelse för kommunens förutsättningar: Demografisk utveckling Konjunkturutvecklingen, sysselsättning Det statsfinansiella läget, statens möjligheter att ge kommuner och landsting goda förutsättningar Regeringens politiska prioriteringar, finansieringsprincipen Pris- och löneutvecklingen Ränteutvecklingen

Samhällsekonomiska förutsättningar Utveckling av BNP och arbetade timmar Årlig procentuell förändring

Finansiering av kommunen 2006 Mdkr Skatteintäkter 17,3 Kommunalekonomisk utjämning 2.0 Taxor och avgifter 1,9 Bidrag 1,6 Övriga intäkter 3,1 Finansiella intäkter 1,1 Summa 27,0

Skatteintäkter och utjämning Hur beräknas skatteintäkterna? 490 000 göteborgare har ca 80 Mdkr i taxerad inkomst 21,55 kommunalskatten i Göteborg är  17,2 Mdkr vilket ger skatteintäkter till kommunen

Skatteintäkter och utjämning Vilka faktorer påverkar uppräkningen av skatteintäkterna? Övriga inkomster Sociala ersättningar Sysselsättning (arbetade timmar) Timlön

Varför utjämning? Stora skillnader i beskattningsbara inkomster Danderyd 269 000 kr/inv Årjäng 120 000 kr/inv Göteborg 159 000 kr/inv Riket 152 000 kr/inv Stora skillnader i geografiska förutsättningar Jokkmokk 1 inv/km2 Stockholm 4 100 inv/km2 Göteborg 1 075 inv/km2 Riket 22 inv/km2

Varför utjämning? Stora skillnader i åldersstruktur Av 1 000 kommuninvånare är: 115 barn 0-6 år i Knivsta 48 barn 0-6 år i Dorotea 75 barn 0-6 år i Göteborg Sverige 294 personer över 65 år i Pajala 99 personer över 65 år i Håbo 149 personer över 65 år i Göteborg 173 personer över 65 år i Sverige

Varför utjämning? Kommunalekonomisk utjämning fr o m 2005 Syfte (liksom i tidigare system): Att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på skillnader i strukturella förutsättningar.

Utjämningssystemet Inkomstutjämning Utjämningssystemet består av fem olika delar Inkomstutjämning Utjämnar för variationer i skattekraft Kostnadsutjämning Utjämnar för strukturella kostnadsskillnader (behov och produktion) Strukturbidrag Regionalpolitik Införandebidrag För att mildra effekter av förändringar Regleringsbidrag/avgift Regleringar mellan stat och kommun. Garantera Inkomstutjämningen. Förändrad ansvarsfördelning mellan stat och kommun, finansieringsprincipen. Statens regleringsmöjlighet av kommunernas finansiella utrymme.

Utjämningssystemet Summa 2 034 Mkr Göteborg fick ca 2 Mdkr i utjämning 2006. Hur fördelade sig dessa medel i systemet? Mkr Inkomstutjämning 1 730 Kostnadsutjämning 53 Strukturbidrag - Införandebidrag Regleringsbidrag/avgift 251 Summa 2 034 LSS-utjämning -19

Inkomstutjämning Skattekraften varierar kraftigt Staten 115% Kommuner med en skattekraft över den garanterade nivån betalar en skatteutjämningsavgift (85%) Staten Garanterad nivå 175 000 kr/inv 115% Kommuner med en skattekraft under den garanterade nivån erhåller ett skatteutjämningsbidrag (95%) Genomsnitt i riket 152 000 kr/inv Stockholm 186 000 kr/inv Göteborg 159 000 kr/inv Malmö 134 000 kr/inv Kommun 1-290

Inkomstutjämning 2006 (kr/invånare) 2019-01-02 Inkomstutjämning 2006 (kr/invånare)

Kostnadsutjämning Staten Principskiss Avdrag = Tillägg Bidrag/avgift Tillägg för kommuner med ogynnsam struktur Staten Kommuner 1 - 290 Genomsnitt Avdrag = Tillägg Dvs systemet ska finansiera sigsjälv Avdrag för kommuner med gynnsam struktur

Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen utjämnar för strukturella kostnadsskillnader men inte för kostnadsskillnader som beror på ambitionsnivå effektivitet avgifter Består av 9 delmodeller Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Äldreomsorg Förskoleklass och grundskola Befolkningsförändringar Gymnasieskola Bebyggelsestruktur Individ- och familjeomsorg Kollektivtrafik Barn och ungdomar med utländsk bakgrund

Kostnadsutjämning Hur är utfallet i kostnads-utjämningssystemet för Göteborg 2006? Mkr Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 148 Förskoleklass och grundskola 687 Gymnasieskola -264 Individ- och familjeomsorg 846 Barn och ungdomar med utländsk bakgrund 76 Äldreomsorg 189 Befolkningsförändringar -74 Bebyggelsestruktur -31 Kollektivtrafik 228 Summa 53

Kostnadsutjämning 2006 (kr/invånare) 2019-01-02 Kostnadsutjämning 2006 (kr/invånare)

Skatter och kommunalekonomisk utjämning 2019-01-02 Kommuner och landsting Staten Inkomstutjämningsbidrag 61,3 mdkr Statens bidrag 56,9 mdkr Inkomst-utjämningsavgift 5,1 mdkr Regleringsavgift 1,4 mdkr Kostnads-utjämningsavgift 5,8 mdkr Kostnads-utjämningsbidrag 5,8 mdkr Struktur- och införandebidrag 3,4 mdkr

2019-01-02 Taxor och avgifter ”Taxa för kontroll av köttproduktanläggningar samt anläggningar för malet kött och köttberedningar” Finansieringen av den kommunala verksamheten sker också via taxor och avgifter. Exempel Avgifter inom stadsdelarnas område såsom förskoleverksamhet, LSS, äldreomsorg etc Taxor inom kretslopp och miljö såsom VA-taxa, miljönämndens verksamhet enligt strålskyddslagen, djurskyddslagen etc Fastställs av kommunfullmäktige eller av nämnd på delegation

Bidrag, övriga intäkter samt finansiella intäkter 2019-01-02 Bidrag, övriga intäkter samt finansiella intäkter Bidrag, exempel Specialdestinerade statsbidrag tex maxtaxa, personalförstärkning i förskolan etc Lönebidrag Ersättning från försäkringskassan EU-bidrag Övriga intäkter, exempel Hyror och arrenden Försäljning av verksamhet Finansiella intäkter, exempel Ränteintäkter (likvida medel, vidareutlåning till bolagen)