Ny biobankstjänst SBR 2.0.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Datajuridik i vardagen av betydelse för kvalitetsregister
Advertisements

Krav som ställs på medlemmarna Erfarenheter från pågående arbeten
Juridik och etik kring svenska biobanker
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Översyn av de Nationella Kvalitetsregistrens fortsatta utveckling SIR 10-årsjubileum 27 maj.
– ny invånartjänst för hantering av läkarintyg
Sociala medier idag – några synpunkter Peter Höglund.
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Nyttobeskrivning för pågående gemensamma IT-insatser i VG
INNEHÅLL Biobankslagen Information- & samtycke
LOPAC - ett samarbetsprojekt Göteborgs UB, Växjö, Lund, Uppsala LIBRIS.
Nationell Patientöversikt NPÖ i Sörmland
Regionalt samarbete Tillit
Direktöverföring från journal till kvalitetsregister
Folkhälsodata i Region Skåne Skåningarnas hälsa, levnads- och miljöförhållanden.
VIS Verksamhetens InformationsSystem
Projekt eHälsa – Status maj 2013
Julius projektet1 Agenda Julius Kort bakgrundbeskrivning av projektet Översikt av genomförda aktiviteter Visning av resultat och demo Planer.
Dialysaccessdatabas. DiAD har utvecklats av en arbetsgrupp från dialysenheterna i Karlskoga, Karlstad och Örebro bestående av 3 nefrologer och 4 dialyssjuksköterskor.
DIVISION Landstingsdirektörens stab Förstudie – virtuell ögonsjukvård Planering av aktiviteter och tidsplan Studieresor Kartläggning och marknadsanalyser.
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Administrativa systemet Maria Fermvik, Jordbruksverket Introduktionskurs Uppsala
Gothia Forum för klinisk forskning - Resultatet av ett unikt samarbete.
Patientens läkemedelsinformation Projektet Stockholms läns landsting samarbetar med Region Skåne och Västra Götalands regionen för att ta fram ett stöd.
Samma musik men olika teknik Tekniken byts ungefär vart femte år. Informationsinnehållet har oftast en livslängd som är 25–30 år, ibland ännu längre. Besluten.
Daniel Andersson Maria Ekendahl. Alla bibliotek kan bidra efter förmåga Ett bibliotek kan visa upp mycket mer än det själv producerar genom samverkan.
Om HSA och HSA-ansvarigs roll
Vindbrukskollen Ett projekteringsverktyg, en e-tjänst och en informationskälla om vindkraftverk. Magnus Nårdal Projektledare.
Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom
Kvalitetsregister BipoläRPsykosRBUSA SBR. Nationella kvalitetsregister – central riktlinje  Division psykiatri i Värmland har som mål att alla våra patienter.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Rickard Broddvall, eHälsomyndigheten Tove Gemzell, Inspektionen för vård och omsorg Verksamhets- och utförardomän – ett samordningsarbete.
Stöd och Behandling nyutveckling Integration av visuell kommunikation och vårdsystem 1 Rita Bodin/Maria Berglund.
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare eHälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice.
Förvaltningen informerar. Plattform Stöd och behandling Plattform Designverktyg Tjänsten Stöd och behandling.
Generell titel Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Resultat enkätundersökning - Användbarhet i KLARA.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Lex Maria.
Vägen till en säker läkemedelsbehandling – är vi redo för kraftsamlingen? Medverkande Hans Karlsson, avdelningschef Sveriges Kommuner och Landsting Ann.
Processer och verktyg för effektivisering av spårbarhet av livsmedel.
Nationellt kvalitetsregister för Cervixcancerprevention Processdelen
Sjukskrivningskollen Digitalt stödprogram för sjukskrivna
Vägledning 5 steg för att följa Dataskyddsförordningen
Den nationell läkemedelslista – så ser förstudien ut
Patientens Egen Provhantering.
Administrativa systemet
Utbildning Studentinformation – interimspnr, pnr-byte, sekretesshantering, gemensamt studentregister Linda Strand Lundberg, Ladok3-projektet.
Projektet Vårddatalager
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Dataskyddsförordningen
Patientdatautredningen och kvalitetsregister idag och i framtiden
En välinformerad patient är en trygg patient
Material för socialtjänsten
Dataskyddsförordn ing GDPR- ny lag som gäller
Förstudie av nationellt diagnostiskt nätverk patologi
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Skolwebb för vårdnadshavare
Nationell patientöversikt
Test & Kvalitetssäkring
Regionala Vård- och omsorgscollege
Regionala Vård- och omsorgscollege
Nationell patientöversikt
GDPR - LADOK NUAK 2018 GUNNAR RÅHLÉN.
Vad är det? – Definition och minimikrav
Hantering av personuppgifter i BOU december 2018
Allmänna dataskyddsförordningen
Kunskapsdagar - GDPR.
Utbildningsmaterial Uthopp från SAMSA till Nationell patientöversikt
Presentationens avskrift:

Ny biobankstjänst SBR 2.0

Dagordning Inledning/presentation Varför biobanksregister Biobank under den senaste 10-årsperioden Svenska biobanksregistret – SBR 1.0 Vad är på gång inom projektet Ny biobankstjänst - SBR 2.0 Vad behöver projektet från er? Vad behöver ni från projektet? Frågor

Varför ett biobanksregister? Det finns en medvetenhet om att tillgång till prov, förutom den omedelbara nyttan för patiens vård och behandling, ger förutsättningar för forskning som genererar: ny kunskap om orsaker till sjukdomar ny och förbättrad diagnostik förbättrade och skräddarsydda behandlingar nya läkemedel - vacciner

Överflygning Biobank under den senaste 10-årsperioden ur ett nationellt perspektiv Biobankslagen beslutades år 2002, utdrag ur förarbetet till propositionen ”..viktig kunskap som kan hämtas från biobankerna skall kunna vara tillgänglig för forskning, vård och behandling samtidigt som materialet från bankerna inte får användas på ett sätt som kan skada den enskilde vars prov finns i en biobank och dennes genetiska släktingar.” 2008 infördes Svenska biobanksregistret - SBR 1.0 IVO tillsynsmyndighet till vilken varje landsting/region är skyldig att rapportera

Största potentiella nyttan med ett nationellt biobanksregister Forskare: som enklare vill kunna hitta prover med vissa egenskaper och/eller för vissa patienter. Både i och utan samband med klinisk verksamhet. Behandlande läkare: som enklare vill kunna hitta prover för viss patient i syfte vård och behandling. Medborgare/provgivare: som enkelt och säkert vill se och ev. ändra sina biobankssamtycken samt begära utdrag. Biobanksorganisationen: Effektivare administration av biobanksinformation för att uppfylla biobankslagens krav på spårbarhet, samtycken, avtal, etc. Speciellt för personal på de sex RBC (Regionala Biobankscenter)

Svenska biobanksregistret Svenska Biobanksregistret (SBR) är Landstingens gemensamma register för vårdens sparade biobanksprov. SBR ger stöd för att påvisa och bidra till att lagregler följs såsom tex; Möjliggör för huvudmännen att hålla ordning och reda på biobankerna i Sverige där IVO är tillsynsmyndighet. Möjliggör för huvudmännen att ha kontroll så provgivarna kan ge samtycke för prov i biobank och har rätt att återta samtycket. Möjliggör provgivarens rätt att begära utdrag, alla personuppgifter som finns registrerade måste vara spårbara

Vad pågår inom Ny biobankstjänst - SBR 2.0 RBC-personal, biobaksansvarig och biobankssamordnare inloggning med SITHS/EFOS Piloter under Q1 2019 Intressenternas vägar in ny blankettversion, BBS blanketter www.Biobanksverige.se Ansökningar, förfrågningar, beslut, avtal Nationellt dokumentarkiv (original Administrationsverktyg Nej-talong & PUL-utdrag Administrativa biobanksuppgifter Huvudman, Biobank, Biobanksavd., Provsamling Provpostinformation Kopia & extrakt från LIS/LIMS Adapter lösning Nationell tjänsteplattform Variabellista 2008 Variabellista 2017 Samma LIS-system som idag läser över till SBR Nya LIS-system som överför till SBR

Målbild från 2015 Alla landsting/regioner ska vara anslutna till SBR med majoriteten av sina LIS. 90% av alla patologbiobanker, 80 % av alla mikrobiologibiobanker, 20 % av andra biobanker ska vara anslutna. När alla Landsting och regioner är anslutna till SBR görs de ca 500 miljoner sparade prov tillgängliga och sökbara för forskningsändamål vilket bidrar till att snabbare hitta nya behandlingsmetoder för svåra sjukdomar.

Utmaningar Komplicerat landskap kring lagar och förordningar. En mängd olika IT-system håller reda på delmängder av vår totala biobanksinformation. Mycket låg anslutningsgrad av labbsystem (LIS) till SBR. Låg datakvalitet av den data som finns i SBR. Det saknas gemensam informatik, kodverk och standardisering. Mycket låg nyttjandegrad av systemet.

Informationsspecifikation och informationsmodell

TKB Tjänstekontraktsbeskrivning

Projektet behöver Pilot via adapterlösning Pilot via tjänstekontrakt Träffa leverantörs- och landstingsintressenter

Vad behöver ni ? Leverantörer Tillgång till tekniskdokumentation, testmiljö Landstingsintressenter Tillgång till projektinformation, kommunikation med projektet och kommande förvaltning Länkar till information Skickas ut med materialet efter dagen

Patrik Sjöberg, produktägare under utveckling Tack! Patrik Sjöberg, produktägare under utveckling Marie-Louise Gefwert, PL