Klimatskärm och inre solskydd

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Advertisements

Energieffektivisering i köpcentra
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Välkomna! Anna Bäckstäde Energi- och klimatrådgivare i Gotlands kommun
Meteorologi Läran om vädret.
Värme och väder del 2.
Meteorologi Läran om det som svävar i luften
Kortare text Vår butik är Svanenmärkt! Miljön, klimatet och en hållbar utveckling är frågor som ligger oss nära. Därför har vi tagit steget till att.
Energiråd för butiker Hej och välkommen till detta möte som ska handla om energieffektivisering i butiker. Att inte riktigt veta hur situationen ser ut.
Solvärme&Solel Björn Karlsson.
Tekniken, fördelar och nackdelar Av Elin och Johan Olofsson ht-07
Kort om |.
Vatten.
EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Tomt och byggnader idag H Villa Flerbostadshus G A B Villa.
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Värme och väder del 1.
Varför energieffektivisering?
Integrerade system för bio- solvärme
Lönsam energieffektivisering LÖNSAM ENERGIEFFEKTIVISERING Galären och hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt,
Utbildning värmekamera
Hud, skelett och muskler
Energikartläggning Utbildningsblock inom projektet ENIG (Energikartläggning är lite som att lägga ett pussel, där energianvändningen för olika delar i.
Väder.
Styrning av solskydd med VESTAMATIC May 2011.
Bebo Enno Abel Energieffektivisering av befintliga kontorshus Belok:s huvudprojekt
Magnetism Hur fungerar det då?.
Kapitel 2 – Ventilation & Kapital 3 - Komfortkyla
Temperaturskalor och hur värmesprids
Vi kommer att ta upp: Har vår skola grön el?
hösten Text i slutet av september är det höstdagjämning.
Vår hållbara skola. Vi kommer att ta upp: Grön el Hur man kan minska energianvändningen Bra energikällor för uppvärmning av vatten och el Vad vi har valt.
Rubriken kommer här - underrubrik. 2Energy is in the air! Miljö Ekologiskt Energi- effektivitet Energismart Grön el.
ENERGIOPTIMERING Läckagesökning Konfiguration Styrning Efterbehandling
Solen ger oss energi -Energin vi får från solen räcker för att täcka världens behov flera tusen gånger om, men då måste två problem lösas. 1. Vi måste.
Presentation om hösten
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Nya byggregler - nya krav för byggnader
Hållbar Utveckling. Här är fem punkter om vad hållbar utveckling är. Hållbar utveckling är när man tar ansvar så att det inte äventyrar framtiden för.
Hur kan det blåsa? Varför svalnar en kopp choklad när den får stå? Hur kan vi spara värmen i husen? Vad är dimma?
Uppsalahems arbete med miljö och energifrågor. Innehåll ●Bakgrund ●Energistrategi ●Målsättningar ●Energiplaner ●Resultat ●Så viktig är energistatistiken.
Välkommen på Fastighetsägarfrukost 08:00- 09:30: ”Lägre enerikostnader- tips och råd” Moderator: Per-Erik Stålhandske, Affärsområdeschef Energi och miljö,
Jorden och solen Jorden rör sig runt solen. Ett varv runt solen tar ca 365 dygn. Årstid är en av de fyra delar under ett år (vår, sommar, höst, vinter)
Sparsam körning (Evo) Panel-PC
Årstiderna På högre breddgrader både i norr och i söder har vi olika årstider med olika temperaturer Det beror på att jordaxeln lutar 23,5 grader. Jorden-
Kort om |.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Region Skåne Förvaltningsgrupp för Digital Diktering
Klimat, väder, klimatzoner
Klimat och miljö.
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel
Klimatförändringar i Stockholms län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västmanlands län Del 2 (3)
Fuktsäkerhet Byggregler och fuktskador Olle Åberg.
Mekanisk Ventilation i Flerbostadshus 10 november 2015
Klimatförändringar i Västerbottens län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Värmlands län Del 2 (3)
Ledningens genomgång: Informationssäkerhet mall kortversion – underlag i annat underlag Datum 2018-XX-XX.
Klimatförändringar i Gävleborgs län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jämtlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
Väder.
Presentationens avskrift:

Klimatskärm och inre solskydd

Inledning Mål: Bra inomhusklimat till lägsta möjliga miljöbelastning Uppfylla krav enligt BBR (Boverket), AFS (Arbetsmiljöverket), Akademiska Hus, Hyresavtal, Miljöcertifiering (Miljöbyggnad) Delmål som påverkas av klimatskärmen: Energi, inomhusklimat, solvärmelast. Alla vi - Akademiska Hus, Uppsala Universitet, konsultgrupp och entreprenör behöver verka för att uppfylla målet.

Rörlig respektive fast, yttre klimatskärm Fast (tex utstickande skärm ovan fönster): Hindrar alltid dagsljusinsläpp - simuleringar visar ett det ger stor påverkan eftersom en del av himlen alltid blir skymd. Ger sämre solavskärmning när solen står lågt, sent på dagen samt vår-höst. Rörlig: Effektiv solavskärmning eftersom hela fönstret kan täckas. Maximerar dagsljusinsläpp när det behövs som mest (täcker inte fönstret vid mulet väder).

Funktion Byggnadens klimatskärm Inre solskydd De yttre gardinerna är en del av byggnadens klimatskärm. Hindrar solinstrålning från att ta sig in i rummen, med syftet att upprätthålla god komfort och minimera behovet av kylenergi. Inre solskydd Hyresgästen har rådighet över inre gardiner, vars syfte är att man inte ska bländas av solstrålning. Dessa är oberoende av byggnadens klimatskärm.

Hur fungerar klimatskärmen? Vind: Klimatskärm (utv. gardiner) blockeras i infällt läge oberoende av vindriktning preliminärt värde 20 m/s Vindriktning: Vid farliga vindriktningar blockeras klimatskärm i infällt läge vid en lägre vindtröskel. Regn/Snö: Klimatskärm blockeras i infällt läge. Frost: Klimatskärm blockeras i infällt läge under +1°C. Tid: Utanför arbetstid regleras klimatskärm upp eller ner beroende på kyl eller värmebehov. Vid risk för åverkan skall solskydden regleras in. Sol: Klimatskärm skall regleras ner vid 75W/m2 enligt klimatsimulering, motsvarar ca 25 000 lux. Utomhustemperatur: Klimatskärm ska kunna regleras upp eller ner vid önskad temperatur. Fasadarbete: Det ska finnas en nyckelbrytare per styrzon. Vid fasadarbete (t.ex. fönsterputs) skall klimatskärm blockeras i infällt läge.

Hur upplevs klimatskärmen? Växlande molnighet Om solstrålningen omväxlande överskrider och underskrider ljusgivarens gränsvärde kan de automatiska gardinerna gå upp och ned ofta vilket kan vara störande samt sliter på motorer mm. Detta hanteras genom en fördröjning på 30min, det minskar antalet öppningar och stängningar men kan också göra att funktionen upplevs irrationell om sol och moln ändras snabbare än avskärmningen. Sektioner 13 zoner, uppdelade på delar av fasader i olika väderstreck, öppnar och stänger oberoende av varandra.

Zonindelning

Vad påverkar inomhusklimatet? Interna värmelaster personer apparater belysning Solvärmelast Mängden solvärme som tar sig in genom fönstren Årstid: Sommar/vinter/vår/höst. Behovet av solavskärmning kan vara lika stort vår/höst som på sommaren, eftersom solen står lägre blir effekten hög på en vertikal fasadyta.

Hur påverkas komforten? 24h Klimatsimulering i rum utan klimatskärm (utvändiga gardiner) Temperatur Lufttemperatur Operativ temperatur (upplevd temperatur som beror både av lufttemperatur och yttemperatur på fönster och andra omgivande ytor) Värmebalans Tillförd värme är lika stor som bortförd värme Solinstrålning (gul) störst på eftermiddagen i SV. Interna värmelaster (grön, mörkblå, lila) Värme förs bort med ventilation (röd) och kylbafflar (orange). Övertemperatur gör att en del värme ackumuleras i byggnadsstommen (ljusblå)

Hur påverkas komforten? Samma rum med klimatskärm (utvändiga gardiner) Temperatur Ventilation och kyla räcker till för att hålla temperaturen på en komfortabel nivå hela dagen Värmebalans Solinstrålning (gul) minskas avsevärt (inte längre den största värmelasten) Mindre övertemperatur gör att mindre värme ackumuleras i byggnadsstommen

Hur påverkas komforten? Helår, klimatsimulering i rum utan klimatskärm (utvändiga gardiner) Temperatur Höga temperaturer uppstår under en stor del av året

Hur påverkas komforten? Samma rum med klimatskärm (utvändiga gardiner) Temperatur God komfort hela året Gör liten eller ingen nytta från nov-feb

Möjligheter Optimera inställningar, tex stänga av under november - februari (reglera på datum, temperatur eller luxvärde). Klimatskärmen kommer generellt att vara avstängd då vintertid råder. Kan komma att ändras i de fall tidigt vår infaller. Stänga nattetid för att minska värmebehov (U-värde förbättras, hindrar kallstrålning)

Sammanfattning Alla moderna byggnader har klimatskärm – pga komfort, dagsljus, energi och miljö. Ge byggnaden en chans, en årscykel, att trimma in systemen efter era behov tar tid.